Förståelsestrategiers möjlighet att utveckla kritisk literacy-kompetens

• Det övergripande syftet med artikeln är att reflektera över hur undervisning om förståelsestrategier är relaterade till kritisk literacy. Det mer specifika syftet är att analysera vilka förståelsestrategier som verkar ge eleverna access till ett innehåll. Med access avses i denna artikel hur eleverna tolkar, får tillgång till och kritiskt förstår ett innehåll. Skolverket (2012) konstaterar att svenska elever i lägre utsträckning får arbeta med förståelsestrategier jämfört med elever i andra deltagande länder i PIRLS 2011. Den teoretiska utgångspunkten för denna artikel är literacy-utveckling ur ett sociokulturellt perspektiv (Barton 2007) samt ett kritiskt literacy-perspektiv på förståelsestrategier utgår från Freire (1996) och Janks (2010). Studiens resultat visar att elever får access till ett innehåll när läraren använder förståelsestrategierna som en del av ett genuint samtal om texterna, när miljön i klassrummet är tillåtande, eleverna uppmuntras att ställa frågor och att elevernas frågor blir uppmärksammade. Det verkar även som om lärarens bemötande, exempelvis att lyssna in och fånga upp, spelar stor roll för elevernas förståelse samt hur och i vilken utsträckning eleverna tillåts att fråga och fundera omkring det de läst samt hur deras frågor och kommentarer bemöts och utvecklas av läraren.

Ämnesord

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Utbildningsvetenskap -- Pedagogiskt arbete (hsv//swe)

SOCIAL SCIENCES  -- Educational Sciences -- Pedagogical Work (hsv//eng)

Nyckelord

läsförståelse

årskurs 1-2

lässtrategier

Janks

critical literacy

pedagogiskt arbete

educational work

Publikations- och innehållstyp

ref (ämneskategori)

kap (ämneskategori)