Uppkörda spårväxlar : orsak och konsekvens

• En medväxel där tungorna ligger i fel läge kan riskera att bli uppkörd då ett fordon passerar genom spårväxeln. Informationen från Trafikverkets databas ”Lupp” om antalet uppkörda spårväxlar under perioden 2014–2017 uppgick till totalt 630 stycken. Av dessa har 16 objekt som avsåg spårspärr sorterats bort. I de fall en spårväxel har blivit uppkörd via OSPA (obehörig stoppsignalpassage) har även dessa sorterats bort, och i detta fall rör det sig om 49 händelser. Anledningen är att denna typ av händelser utreds i varje enskilt fall. 76 händelser har sorterats bort på grund av bristfällig information för att kunna bedöma om växeln blivit uppkörd eller inte. Av totala antalet objekt som inhämtats från Lupp har således 489 stycken identifierats som uppkörda spårväxlar och använts som underlag för de analyser som gjorts i detta projekt.Det finns flera anledningar till att spårväxlar blir uppkörda, arbetsmaskiner, fel handhavande, fel i växel, fordonsfel, bristande underhåll etc. är några exempel. Eftersom orsakerna till uppkörda växlar varierar blir det också varierande konsekvenser beroende på växeltyp, var i anläggningen den är placerad (t.ex. huvudspår eller sidospår) samt även vilken typ av fordon som trafikerar spårväxeln. Generellt har det varit svårt att se något tydligt mönster vad gäller uppkörda spårväxlar med avseende på växelmodell, driftplatser, orsak och verkan eftersom det förekommer stora variationer med avseende på dessa faktorer. Samtidigt kan man konstatera att det finns ett problem med uppkörda spårväxlar med avseende på trafikala aspekter (störda tåg, störningstimmar) samt kostnader och tidsåtgång för att reparera den skadade spårväxeln. Vilka faktiska kostnader som är förknippade med uppkörda spårväxlar har dock inte analyserats i detta projekt.

• A trailing point where the tongues are not in the correct position could be at risk of being worn down when a vehicle passes through the point switch. The data from ”Lupp”, the Swedish Transport Administration’s database, shows that there were a total number of 630 worn point switches during the years 2014–2017. Of these, 16 objects which related to track locks have been disregarded. In cases where a point switch has been worn due to SPAD (a signal passed at danger), 49 incidents in total, these have also been disregarded. The reason for this is because each individual incident of this type is investigated as an individual case. 76 incidents where it could not be determined whether or not the switch was worn due to insufficient information have been disregarded. Of the total number of objects obtained from Lupp, 489 have been identified as worn point switches and have been used as basis for the analyses conducted in this project.There are many possible causes as to why a point switch gets worn down, such as work machinery, incorrect handling, switch malfunctions, vehicle malfunctions, lack of maintenance, etc. Because there are multiple possible causes for the wearing down, we also see variation in the consequences depending on the type of switch, where it is placed (e.g. along a main route or along sidings), and the type of vehicles passing the point switch.It has generally been difficult to discern any clear pattern regarding worn point switches based on the switch model, operation sites, cause or effect because of the large number of variations concerning these factors. At the same time, it can be noted that there is an issue with worn point switches when looking at traffic aspects (disrupted trains, hours of downtime), as well as costs and time spent repairing the damaged point switch. However, the actual costs associated with worn point switches have not been a point of analysis in this project.

Ämnesord

TEKNIK OCH TEKNOLOGIER  -- Samhällsbyggnadsteknik -- Infrastrukturteknik (hsv//swe)

ENGINEERING AND TECHNOLOGY  -- Civil Engineering -- Infrastructure Engineering (hsv//eng)

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

rap (ämneskategori)