Coronapandemins konsekvenser för bussförare i lokal och regional kollektivtrafik : resultat under pågående pandemi

• Kollektivtrafik är en central funktion i samhället med hög prioritet när det gäller att upprätthålla verksamhet i kristider. Alla aktörer i kollektivtrafiken har som mål att säkra kollektivtrafikens drift, men vad händer när en pandemi som covid-19 uppstår? I detta projekt kommer konsekvenserna för arbetslivet inom kollektivtrafiken att belysas ur flera perspektiv. Det handlar om att samla erfarenheter från förarnas arbetsmiljö och deras upplevelser i samband med pandemin, om att belysa andra aktörers perspektiv på hur förarnas arbetsmiljö har påverkats, vilka bedömningar och avvägningar man gjort för att minska risken att förare blir smittade, men även för att generellt minska smittspridningen bland passagerare. Syftet med studien är att undersöka hur arbetslivet, arbetsmiljön och hälsan hos bussförare har och kommer att påverkas av pandemin. Datainsamlingen genomförs i två omgångar där den första omgången skedde under hösten 2020 och våren 2021 och den andra omgången är tänkt att ske efter att pandemin är över. Denna rapport presenterar resultat från den första datainsamlingen och fokuserar således på att beskriva hur situationen såg ut under pågående pandemi. Datainsamlingen gjordes med webbenkäter och genom intervjuer med bussförare, trafikföretag och regionala kollektivtrafikmyndig[1]heter (RKM). Dessutom genomfördes blodprovstagning och antikroppstest för att avgöra om förare varit smittade av SARS-CoV-2 virus. Resultaten visade att en hög andel av bussförarna hade smittats av covid-19 (självrapporterat och undersökt med antikroppstest). En rad smittskyddsåtgärder hade införts i kollektivtrafiken och stängd framdörr på bussarna var den vanligaste åtgärden. Bussförarna upplevde både positiva och negativa förändringar av arbetsmiljön under pandemin. Stängda framdörrar bidrog till en tryggare miljö men medförde också en förändrad yrkesroll med större fokus på köruppgiften och mindre social interaktion. Smittskyddsåtgärderna upplevdes som mer effektiva för bussförarna än för resenärerna men bussförarna uppgav också att smittorisken inte främst fanns i bussen utan också på depåer och i rastlokaler. Förarna skattade sin hälsa och arbetsmiljö som relativt dålig men det går inte att avgöra om det var en konsekvens av pandemin. Bussförare, bussföretag och RKM lyfte alla fram att beredskap, samordning av åtgärder och kunskapsöverföring är något att tänka på inför framtiden. Både RKM och bussbolag uttryckte en oro för minskat kollektivt resande även efter pandemin. Ersättningsmodeller som bygger på resandevolymer visade sig vara problematiska i kristider när antalet resenärer snabbt minskade. Resultaten kommer att följas upp med en datainsamling under hösten 2022.

• Public transport is a central function in society and its operation needs to be prioritized also in times of crisis. All public transport actors aim to secure the operation, but what happens when a pandemic like COVID-19 occurs? In this project, the consequences for working life in public transport will be investigated from several perspectives. The project aims to gather information from bus drivers about their work environment and experiences during the pandemic, to highlight other actors' perspectives on how drivers' work environment has been affected, what trade-offs have been made to reduce the risk of drivers becoming infected, but also about how to reduce the spread of infection among passengers. The purpose of the study is to investigate how the work environment and health of bus drivers have and will be affected by the pandemic. The data collection is carried out in two rounds, where the first round took place in the autumn of 2020 and the spring of 2021, and the second round is intended to take place after the pandemic is over. This report presents results from the first data collection and thus focuses on describing what the situation looked like during the ongoing pandemic. The data collection was done with web surveys and through interviews with bus drivers, transport companies and Regional Public Transport Authorities (RKM). In addition, blood sampling and antibody tests were performed to determine if drivers had been infected with the SARS-CoV-2 virus. The results showed that a high proportion of bus drivers had been infected with COVID-19 (self[1]reported and examined with antibody tests). A number of infection control measures had been introduced in public transport and a closed front door on the buses was the most common measure. The bus drivers experienced both positive and negative changes in the work environment during the pandemic. Closed front doors contributed to a safer environment but also led to a changed professional role with a greater focus on the driving task and less social interaction. The infection control measures were perceived as more effective for the bus drivers than for the passengers, but the bus drivers also stated that the risk of infection was not primarily in the bus but also in depots and rest areas. The drivers rated their health and working environment as relatively poor, but it is not possible to determine whether this was a consequence of the pandemic. Bus drivers, bus companies and RKM all emphasized that preparedness, coordination of measures and knowledge transfer are something to think about for the future. Both RKM and bus companies expressed concern about reduced public transport even after the pandemic. Reimbursement models based on travel volumes proved to be problematic in times of crisis when the number of travelers decreased rapidly. The results will be followed up with a data collection in the autumn of 2022.

Ämnesord

TEKNIK OCH TEKNOLOGIER  -- Samhällsbyggnadsteknik -- Transportteknik och logistik (hsv//swe)

ENGINEERING AND TECHNOLOGY  -- Civil Engineering -- Transport Systems and Logistics (hsv//eng)

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

rap (ämneskategori)