Sökning: onr:"swepub:oai:gup.ub.gu.se/159069" >
Berättande som till...
Berättande som tilltal – teori, estetik eller praktik?
-
- Agrell, Beata, 1944 (författare)
- Gothenburg University,Göteborgs universitet,Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion,Department of Literature, History of Ideas, and Religion
-
(creator_code:org_t)
- 2012
- 2012
- Svenska.
-
Ingår i: Paper till ämneskonferensen ”Teorins ställning i litteraturvetenskapen” 22-23 mars 2012.
- Relaterad länk:
-
https://gup.ub.gu.se...
Abstract
Ämnesord
Stäng
- Vi frågar efter en ny teoretisk självförståelse, men vad skall vi då mena med teori? Rent åskådande och begrundan (etym. grek. theoria)? Eller systematisering och förklaring (naturvetenskaplig def.)? Utifrån den problematiken vill jag pröva några föreställningar – eller kanske fördomar? – om vad vår disciplin behöver just nu. Å ena sidan: Teori har inget egenvärde. Teori är, om man så vill, ett nödvändigt ont. Teorin kan stå i vägen för själva undersökningen – som när den lägger sig som en bromskloss i kapitel ett och sedan inte återkommer; som när den fungerar som ögonbin-del i stället för glasögon; som när den genererar ett fikonspråk att dölja de efterforskade sakerna i snarare än synliggöra dem. Å andra sidan: Teori behövs; den är också ett nödvändigt gott. Teori kan hjälpa oss att se och att tänka, klart och djupt. Teori som skådande, som vid ett paradigmskifte. Men efter skådandet, när ett nytt paradigm slagit rot, så kommer antingen ordningen, syste-met, förklaringen (strukturalismen och alla varianter den förde med sig). Eller också kommer förskjutningarna, differenserna, avdriften (poststrukturalismen och alla varian-ter den förde med sig). För att inte tala om alla mellanformer, bastarder, där ordning och avdrift korsas. Men vad slags teori behöver vi just nu? Ämnet har breddats; våra forskningsobjekt har mångfaldigats; den alfabetiska och bokligt bundna litteraturen har i mångas ögon blivit obsolet. För att studera allt detta nya behöver vi många olika teorier, olika glasögon, som också håller på att konstrueras. Men något gammalt står kvar, ett uråldrigt behov vi ännu vågar tala om utan att skämmas: berättelsen. Det är fortfarande berättelser i olika former som lockar. Och vad gör berättelser så åtråvärda? Kanske varken historien eller berättelsen som sådana, utan det mänskliga tilltal som möter i själva berättandet, sådant det vecklar ut sig under läsandets gång. Vad är det i så fall för ett tilltal, och hur utfors-kas det? Vad teorin beträffar skulle jag vilja pröva en mix av retorik, genreteori, recep-tionsteori och så ytterligare något som jag ännu inte vet. Men om det handlar mitt paper.
Ämnesord
- HUMANIORA -- Annan humaniora -- Kulturstudier (hsv//swe)
- HUMANITIES -- Other Humanities -- Cultural Studies (hsv//eng)
- HUMANIORA -- Språk och litteratur -- Litteraturvetenskap (hsv//swe)
- HUMANITIES -- Languages and Literature -- General Literary Studies (hsv//eng)
- HUMANIORA -- Annan humaniora -- Övrig annan humaniora (hsv//swe)
- HUMANITIES -- Other Humanities -- Other Humanities not elsewhere specified (hsv//eng)
Nyckelord
- theory
- narrative
- Dialogue
- gerard genette
- evolution criticism of
- indirect communication
- narrating act
Publikations- och innehållstyp
- vet (ämneskategori)
- kon (ämneskategori)