Sökning: onr:"swepub:oai:gup.ub.gu.se/189797" >
Träden i staden – A...
Träden i staden – Användningen av LiDAR-data för att identifiera urban vegetation
-
- Lindberg, Fredrik, 1974 (författare)
- Gothenburg University,Göteborgs universitet,Institutionen för geovetenskaper,Mistra Urban Futures,Department of Earth Sciences
-
Johansson, Lars, 1972 (författare)
-
- Thorsson, Sofia, 1972 (författare)
- Gothenburg University,Göteborgs universitet,Institutionen för geovetenskaper,Mistra Urban Futures,Department of Earth Sciences
-
(creator_code:org_t)
- Göteborg, 2013
- Svenska.
- Relaterad länk:
-
https://gup.ub.gu.se...
Abstract
Ämnesord
Stäng
- Detaljerad kartläggning av urban vegetation är en viktig förutsättning för att värdera ekosystemtjänster i städer. Dock saknas som regel detaljerad information om vegetation som faller utanför stadens detaljplanering och markanvändningskartor, speciellt gäller detta vegetationens tredimensionella egenskaper. I denna studie har två olika LiDARdataset använts för att kartlägga den urbana vegetationen med avseende på dess utbredning och tredimensionella egenskaper (vegetationshöjd, stamzonhöjd och krönhöjd): (1) nationella Lantmäteriet (LM) och (2) från Göteborg stads stadsbyggnadskontor (SBK). Dataseten skiljer sig åt, främst i fråga om punkttäthet, klassificering och årstid för insamling, vilket innebär olika förutsättningar för vegetationskartering. I rapporten redovisas skillnader mellan dataseten och hur dessa skillnader påverkar kartläggningen av vegetation i urban miljö. Resultaten jämfördes med fältobservationer. Fyra områden (1x1 km) i Göteborg användes som fallstudie. Resultaten visar att vegetationens utbredning och höjd kan uppskattas bra med LiDARdata i urbana miljöer om punkttätheten är hög och klassificeringen medger bra separering av returer. SBK-data uppfyller båda dessa kriterier. Den lägre punkttätheten och den grövre klassificeringen av LM-data medför att mycket vegetation utelämnas samt att oönskade objekt i större grad inkluderas i analysen. Beräknad vegetationshöjd korrelerar väl med fältobservationer, vilket gäller båda dataseten. Kronhöjd visar något sämre korrelation på grund av stor osäkerhet i beräkning av stamzonhöjd. Filtrering av preliminära vegetationsraster har genomförts vilket löser en del problem med oönskade objekt och artefakter som härrör från rumsliga variationer i punktmolnets täthet. Filtrering innebär dock manipulation av data och är därför också en osäkerhetsfaktor. LM-data kräver mer filtrering, framför allt måste celler med låga värden (< 2m) avlägsnas för att ta bort oönskade objekt, till exempel bilar. Den lägre upplösningen i LM-data gör också att filtreringen blir mer oprecis.
Ämnesord
- NATURVETENSKAP -- Geovetenskap och miljövetenskap -- Naturgeografi (hsv//swe)
- NATURAL SCIENCES -- Earth and Related Environmental Sciences -- Physical Geography (hsv//eng)
- NATURVETENSKAP -- Geovetenskap och miljövetenskap -- Annan geovetenskap och miljövetenskap (hsv//swe)
- NATURAL SCIENCES -- Earth and Related Environmental Sciences -- Other Earth and Related Environmental Sciences (hsv//eng)
Publikations- och innehållstyp
- vet (ämneskategori)
- rap (ämneskategori)