Sökning: onr:"swepub:oai:gup.ub.gu.se/279779" >
Ordförståelsens bet...
Ordförståelsens betydelse för en- och flerspråkiga elevers läsförståelse i naturvetenskapliga ämnen
-
- Johansson, Sofie, 1969 (författare)
- Gothenburg University,Göteborgs universitet,Institutionen för svenska språket,Department of Swedish
-
- Lyngfelt, Anna, 1965 (författare)
- Gothenburg University,Göteborgs universitet,Institutionen för didaktik och pedagogisk profession,Department of Pedagogical, Curricular and Professional Studies
-
(creator_code:org_t)
- 2019
- 2019
- Engelska.
-
Ingår i: Presentation på NordAnd-konferensen, 27-29 maj 2019, København.
- Relaterad länk:
-
https://gup.ub.gu.se...
Abstract
Ämnesord
Stäng
- Forskningsprojektet SALT, (Science and Literacy Teaching), med finansiering från Vetenskapsrådet, syftar till att stödja lärares språkundervisning i de naturvetenskapliga ämnena i årskurs 7-9. I flera internationella studier har det konstaterats att elevers kunskaper över tid (2000-2012) i bl.a. läsförståelse och naturvetenskapliga ämnen försämras (OECD Pisa, 2015). Forskning visar att kunskap om ordens betydelse är grundläggande för förståelse av innehållet i undervisningen (Saville-Troike 1984). Forskningsfrågan i denna delstudie är om det finns ett samband mellan ordkunskap och läsförståelse i en naturvetenskaplig skolkontext. I studien användes ett ordkunskapstest för att bedöma den receptiva kunskapen om ämnesrelaterade ord i naturvetenskap. Ett läsförståelsetestet för att besvara frågor om textrelaterad, associativ och interaktiv textrörlighet, enligt textrörlighetsbegreppet (Linder et al. 2010). I studien har mixed methods tillämpats då ordkunskapstestet var kvantitativt och läsförståelsetestet kvalitativt. 80 en- och flerspråkiga elever från fyra högstadieklasser i årskurs 9 i två större städer i Sverige deltog i studien. Samband mellan ordkunskap och läsförståelse har undersökts genom statistisk klusteranalys. Resultatet visar olika indelningar av elevgrupper där alla har god eller mycket god kunskap om ord. Eleverna grupperas på olika sätt beroende på vilken typ av textrörlighet som avses. Textrelaterad rörlighet behärskar 75% av eleverna. Associativ rörlighet och interaktiv rörlighet behärskar 40% av eleverna. Korrelation mellan god ordkunskap och läsförståelse är tydlig, framför allt gällande associativ och interaktiv textrörlighet. Linder, C., Östman, L., Roberts, D. A., Wickman, P. O., Ericksen, G., & MacKinnon, A. (2010). Scientific literacy and students’ movability in science texts. In Exploring the landscape of scientific literacy (pp. 84-99). Routledge. Saville‐Troike, Muriel (1984). What really matters in second language learning for academic achievement? TESOL quarterly, 18(2), 199-219. PISA (2015). 15-åringars kunskaper i naturvetenskap, läsförståelse och matematik http://www.skolverket.se/statistik-och-utvardering/internationella-studier/pisa/svenska-elever-battre-i-pisa-1.255083
Ämnesord
- SAMHÄLLSVETENSKAP -- Utbildningsvetenskap -- Lärande (hsv//swe)
- SOCIAL SCIENCES -- Educational Sciences -- Learning (hsv//eng)
- HUMANIORA -- Språk och litteratur -- Jämförande språkvetenskap och allmän lingvistik (hsv//swe)
- HUMANITIES -- Languages and Literature -- General Language Studies and Linguistics (hsv//eng)
- HUMANIORA -- Språk och litteratur -- Studier av enskilda språk (hsv//swe)
- HUMANITIES -- Languages and Literature -- Specific Languages (hsv//eng)
- SAMHÄLLSVETENSKAP -- Utbildningsvetenskap -- Didaktik (hsv//swe)
- SOCIAL SCIENCES -- Educational Sciences -- Didactics (hsv//eng)
Nyckelord
- ordförståelse
- flerspråkighet
- bedömning
- naturvetenskap
- läsförståelse
Publikations- och innehållstyp
- vet (ämneskategori)
- kon (ämneskategori)