Möjligheter att delta i skolans skrivpraktiker - en studie av tre nyanlända ungdomar med kort skolbakgrund på gymnasieskolans språkintroduktion

• En del av de nyanlända elever som börjar på gymnasieskolans språkintroduktion har begränsade tidigare erfarenheter av formell skolgång och är i början av sin läs- och skrivutveckling. Liksom andra elever behöver de utveckla skriftspråkliga praktiker för att navigera i och uttrycka sig i det svenska samhället. De ställs därmed inför den utmanande uppgiften att utveckla skriftspråklighet på ett andraspråk samtidigt som de lär sig att gå i skolan. I föredraget presenteras resultatet av en etnografisk studie av undervisningen i svenska som andraspråk och grundläggande litteracitet för en elevgrupp som tillhör den här kategorin. Litteracitet betraktas i den här studien som en komplex uppsättning interaktiva och sociala praktiker (Street 1984; Martin-Jones & Jones 2000), som kan analyseras med hjälp av Luke och Freebodys (1999) The four literacy resources model. Modellen visar hur fyra olika praktikfamiljer, eller resurser, för olika individer kan samspela och stödja litteracitetsutvecklingen: kodknäckning, textdeltagande, textanvändning samt kritisk-analytiska praktiker. Syftet med studien är att undersöka hur tre av deltagarna i den observerade elevgruppen deltog i undervisningens skrivpraktiker. Data samlades in under läsåret 2017/2018 genom deltagande observationer och intervjuer i en s.k. alfagrupp på en språkintroduktionsskola. Materialet består av fältanteckningar, ljudinspelningar och elevtexter som analyseras i förhållande till Luke och Freebodys (1999) litteracitetsmodell. Resultatet pekar mot att gemensamma upplevelser, som utflykter eller interaktioner i klassrummet, utgjorde utgångspunkter för elevernas skrivande, men att de ofta behövde använda modelltexter som förebilder för att kunna producera egna texter. Analysen visar också att eleverna använde sina litteracitetsresurser och deltog i skrivpraktikerna på olika vis. vilket framhäver heterogeniteten i elevgruppen, och även visar hur de olika praktikfamiljerna i modellen kan stödja varandra. Studien är nyligen publicerad i min avhandling (XX 2021) men i min presentation diskuterar jag även resultaten i förhållande till teorier om skolans erbjudande av tillgång till skriftspråkliga praktiker (Janks 2010) och elevernas möjligheter och vilja att delta i dessa praktiker (Norton 2013). Janks, H. (2010). Literacy and Power. New York: Routledge. Martin-Jones, M., & Jones, K. (2000). Multilingual literacies: reading and writing different worlds. Amsterdam/ Philadelphia: J. Benjamins Pub. Norton, B. (2013). Identity and language learning extending the conversation. Bristol: Multilingual Matters Street, B. V. (1984). Literacy in theory and practice. Cambridge: Cambridge university press. XX (2021). Avhandling

Ämnesord

HUMANIORA  -- Språk och litteratur -- Studier av enskilda språk (hsv//swe)

HUMANITIES  -- Languages and Literature -- Specific Languages (hsv//eng)

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

kon (ämneskategori)