Growth and Business Cycles -Swedish Manufacturing Industry 1952-2001

• This study shows that the mechanisms behind knowledge accumulation and the sources of productivity growth differ from industry to industry depending on what is produced and what technology is used. Although it is apparent to most researchers in the field that the only way to explain long-run growth in output per capita is through technological progress and accumulation of knowledge that counteract the dampening effect of diminishing returns, we are still in the dark about how such mechanisms operate. By focusing on the importance of separating industrial sectors with different methods of production and thereby including the possibility of TFP reflecting various growth mechanisms for diverse industries, this thesis tries to rethink the history of productivity growth in the Swedish manufacturing industry. A unique dataset, for the period 1952 to 2001, makes it possible to distinguish labour-intensive, capital-intensive and knowledge-intensive industries. Analysing the cointegration VAR model means that the sources of long-run productivity growth and business cycles are treated as separate yet interdependent issues. We show that, by applying relevant economic theory to representative data and using advanced econometric methods, it is feasible to test a variety of theoretical assumptions about endogenous growth on appropriate data. In so doing, we establish the important role of opportunity costs in allocating investments among various ways of accumulating knowledge. Since resources are scarce, investment in one form of knowledge accumulation takes place at the expense of another, which in turn has important implications for business cycles. We obtained the following results: the highest rate of knowledge accumulation was attained in industries using technologically advanced production processes and/or manufacturing technologically advanced goods. Business cycles reflect the sum of simultaneous productivity increases and productivity losses as altering opportunity costs allocated investments among knowledge-accumulating and/or growth-generating mechanisms. The productivity slowdown in 1975 was not as severe in all sectors; nor was the catch-up in the 1990s as strong in all industries. The concept of past-dependent knowledge accumulation giving rise to locked-in expertise, and rapidly falling rates of learning on aged techniques and old products, is put forward as the main explanations for why the severest productivity slowdown and failure to adjust to new economic conditions took place in capital-intensive industry. Rapidly increasing knowledge accumulation and monopoly profits explains why the '1975-crisis' hit knowledge- intensive industry the least, and why this industry showed the greatest catch-up between 1992 and 2001.

• Popular Abstract in Swedish Denna studie betonar att de mekanismer, som skapar tillväxt, inte nödvändigtvis är universella utan kan skilja sig åt mellan olika områden, beroende på vad som produceras och vilken teknik som används. Avhandlingen hävdar inledningsvis att ekonomisk tillväxt är den viktigaste enskilda faktor som påverkar individers inkomstnivå och att ökad produktivitet i sin tur är grundläggande för ökad tillväxttakt. Även om det står klart för flertalet forskare på området att långsiktigt ökad produktion per capita endast kan förklaras genom teknisk förändring och ökad kunskap som motverkar effekterna av avtagande avkastning, svävar vi ännu i okunskap om hur dessa mekanismer verkar. Tidigare forskning saknar i allmänhet analyser byggda på disaggregerade data. De flesta undersökningar av motsvarande period har utförts på nationell nivå med olika metoder för tillväxtbokföring och regressioner. Genom att fokusera undersökningen på olika industrisektorer med olika produktionsmetoder kan möjliga skilda mekanismer bakom den totala faktorproduktiviteten klarläggas, vilket också gör det möjligt att analysera produktivitetstillväxten i svensk industri på ett nytt sätt. En unik uppsättning data for perioden 1952-2001 utnyttjas i en särskiljd analys av arbetsintensiv, kapitalintensiv och kunskapsintensiv industri. Avhandlingen behandlar långsiktig produktivitetstillväxt och konjunkturer samt samspelet mellan dem i svensk tillverkningsindustri 1952-2001. Vi hävdar att TFP-tillväxten under denna period löpt i tre faser. Den första fasen 1952-1975 uppvisade en stark TFP-tillväxt, medan tillväxten i TFP därefter föll till låga nivåer som bestod fram till 1992. Under den sista fasen 1992-2001 återhämtade sig TFP-tillväxten emellertid påtagligt. I stort sammanföll brytpunkterna i TFP-tillväxten med grundläggande förändringar i den ekonomiska regimen i Sverige. Efter 1975 upplöstes gradvis den svenska modellen och 1992 övergavs den tidigare politiken med fast växelkurs. Varje tillväxtfas utmärktes alltså av olika politisk-ekonomiska villkor och av olika regleringar av arbetsmarknad och kapitalmarknad. Ett syfte med denna avhandling är att analysera huruvida olika politiska regimer hade olika påverkan inom de olika branscherna på alternativkostnaden för att investera i olika tillväxtmekanismer. Särskilt uppmärksammas huruvida förändringar i alternativ-kostnaden påverkade forskningen inriktad på olika områden och teknologier. Analysen med hjälp av en VAR-modell innebär att orsakerna till långsiktig produktivitetstillväxt och till konjunkturer behandlas som åtskilda men ömsesidigt beroende faktorer. Vi visar att användningen av relevant ekonomisk teori, representativ data och avancerad ekonometri gör det möjligt att testa en uppsättning teoretiska antaganden om tillväxten. Därigenom visar vi vilken viktig roll alternativkostnaden hade för att allokera investeringar mellan olika sätt att ackumulera kunskap. Eftersom tillgångar är knappa, sker investeringar i en form av kunskapsackumulation på bekostnad av investeringar i en annan form av kunskapsökning vilket i sin tur har implikationer för konjunkturcykeln. Genom att förena hypoteser om hur olika politiska regimer påverkar alternativkostnaderna för investeringar i olika tillväxtmekanismer med en empirisk analys av tillväxtförloppet, skapas nya insikter i produktivitetsnedgången från mitten av 1970-talet liksom i uppsvinget från det tidiga 1990-talet.

Ämnesord

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Ekonomi och näringsliv -- Ekonomisk historia (hsv//swe)

SOCIAL SCIENCES  -- Economics and Business -- Economic History (hsv//eng)

Nyckelord

Ekonomisk och social historia

Social and economic history

Nutidshistoria (från 1914)

Contemporary history (since 1914)

Manufacturing industry

Institutional change

Knowledge accumulation

Opportunity costs

The cointegrated VAR model

Business cycles

Economic growth

TFP growth

Cyclical economics

Konjunkturteori

cykliska förlopp

Contemporary history

Publikations- och innehållstyp

dok (ämneskategori)

vet (ämneskategori)