Meningar i text : Satsradning i teoretisk och empirisk belysning

• The topic of this thesis is the construction labelled satsradning in Swedish, which typically corresponds to the English term comma splice. They signify a case of two syntactically independent (main) clauses which are joined in the same orthographic sentence, without a coordinating conjunction. The two clauses can either be separated by a comma or joined together with no punctuation mark at all.The thesis focuses on comma splice constructions in texts written by Swedish students in upper secondary school, and the construction is addressed both theoretically and empirically. The aim is twofold. Firstly, based on previous research, the ambition is to build a theoretical model for analysis of clause relationships. Secondly, this model is applied on students’ texts in general and occurring cases of comma splice in the texts. Consequently, the students’ use of the comma splice is related to theoretical aspects of clause linking and meaning in text as well as related aspects on clausal and sentential level of the texts in question.The theoretical framework used is Segmented Discourse Representation Theory (SDRT), which is a theoretic approach to coherence and discourse interpretation drawing on a combination of dynamic semantics, common-sense reasoning, and speech act theory. A crucial observation in SDRT is that discourse is structured hierarchically by coordinating and subordinating discourse relations. Coordinating relations are claimed to link two propositions on the same level, whereas subordinating relations are claimed to change the granularity in the interpretation, e.g. when one proposition elaborates on another. The model for analysis on clause relationships presented discusses how the interpretation of coordinating and subordinating relations in clause linking relates to a syntactic dichotomy between coordinated and subordinated clauses. In addition, the model presents six categories of lexical markers that tie main clauses together.The empirical material consists of 96 student texts written within the course Svenska 1 in a first-year class in Swedish upper secondary school. In these texts 207 comma splices were observed and analysed. The results show, among other things, that comma splices often can be reformulated with subordinated clauses, since most of the cases in argumentative and referring texts have a hierarchy on discourse level. Moreover, the students’ use of comma splice differs in different types of texts.

• Denna avhandling behandlar konstruktionen satsradning. Det avser ett fall av två huvudsatser som följer varandra i samma grafiska mening utan att skiljas av konjunktion, t.ex. och eller men. Satserna kan skiljas av kommatecken men inte av något annat litet skiljetecken som semikolon eller kolon. I avhandlingen undersöks satsradning såväl teoretiskt som empiriskt med utgångspunkt i gymnasieelevers texter. Syftet är dels att bygga en teoretisk modell för att analysera innehållsliga samband mellan satser, dels att applicera denna modell på elevers texter i allmänhet och deras bruk av satsradning i synnerhet. Därmed relateras satsradning i gymnasieelevers texter både till teoretiska diskussioner om satslänkning och meningsskapande i text och till vilka alternativ till satsradning som förekommer i texterna.Det teoretiska ramverk som används är Segmented Discourse Representation Theory (SDRT). Det är en teoretisk, diskursanalytisk modell för beskrivning av koherens och meningsskapande i text, som kombinerar dynamisk semantik med pragmatiska resonemang om språkhandlingar. Ett centralt antagande i teorin är att diskursinnehållet i texter är hierarkiskt strukturerat genom samordnande och underordnande diskursrelationer. Samordnande relationer antas organisera satsers propositioner parallellt på samma innehållsliga nivå, medan underordnande relationer antas länka satsernas propositioner på olika innehållsliga nivå, t.ex. genom att en sats fördjupar innehållet i den andra. Den analysmodell som avhandlingen presenterar visar hur tolkningen av sam- och underordnande diskursrelationer yttrar sig i förhållandet mellan svenska satser, både i satsradning, i samordningar och syntaktiska underordningar. Därtill presenterar analysmodellen sex kategorier av lexikala sambandsmarkörer som bidrar till tolkningen av relationen mellan två satser.Det empiriska materialet består av 96 elevtexter som författats inom ramen för kursen Svenska 1 i en år 1-klass i gymnasieskolan. I dessa texter identifieras 207 satsradningar som analyseras, och dessa analyser relateras i sin tur till hur eleverna strukturerar sina texter i satser och meningar när de inte använder satsradning. Resultaten visar bl.a. att satsradning typiskt fyller vissa specifika och ofta pragmatiskt motiverade funktioner i elevernas skrivande, t.ex. för att uttrycka innehållsliga underordning i diskuterande och refererande text.

Ämnesord

HUMANIORA  -- Språk och litteratur -- Studier av enskilda språk (hsv//swe)

HUMANITIES  -- Languages and Literature -- Specific Languages (hsv//eng)

Nyckelord

Satsradning

koherens

diskursstruktur

textlingvistik

skrivande i skolan

pragmatik

satslänkning

diskurssemantik

språkriktighet

svenskämnesdidaktik

comma splie

coherence

discourse structure

text linguistics

students' writing

pragmatics

clause linking

discourse semantics

language correctness

Segmented Discourse Representation Theory

comma splice

Publikations- och innehållstyp

dok (ämneskategori)

vet (ämneskategori)