| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Waldo, Åsa, et al.
(author)
-
Vindkraft i öppet landskap, skog, fjäll och hav : Lokala förutsättningar för förankring
- 2013
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- I Sverige pågår en omfattande utbyggnad av vindkraft som stöds av EU:s mål och nationella mål för en omställning till förnybar energi. Projektörer och lokala myndigheter arbetar med att identifiera platser som lämpar sig för vindkraftetablering. Utöver vindresurser och nätbegränsningar handlar det om att undvika potentiella intressekonflikter. Syftet med det här forskningsprojektet är att identifiera lokala förutsättningar som har betydelse för förankring av vindkraftsetableringar. Vårt grundantagande är att lokala förutsättningarna är viktiga för att förklara allmänhetens reaktioner på ett vindkraftsprojekt. Det inbegriper de aktiviteter som människor ägnar sig åt i miljön, kvaliteter som upplevs som viktiga i närmiljön och hur de eventuellt kommer att förändras i samband med en vindkraftsetablering. Samspelet mellan olika aktörer i processen och människors attityder är också en del i de lokala förutsättningarna. Detta kan samlas i en modell för samspelet mellan människa och miljö (den så kallade HEI-modellen; human-environment-interaction) där betydelsen av fysisk miljö, social miljö, aktiviteter och individuella förutsättningar för reaktionen förväntas variera mellan olika lokala sammanhang. För att spegla olika fysiska miljöer studeras fyra olika landskapstyper; Skog, Fjäll, Öppet landskap och Hav.Projektet har genomförts av en tvärvetenskaplig forskargrupp med nationalekonomisk, miljöpsykologisk och sociologisk kompetens. Det består av tre delstudier. En nationell enkät har undersökt hur olika förutsättningar inverkar på allmänhetens reaktion på tänkta vindkraftsetableringar. En lokal enkät ger en bild av reaktionen hos människor som bor i miljöer där vindkraftsparker faktiskt projekteras och en lokal intervjustudie ger fördjupad förståelse för lokalbefolkningens syn och de lokala sammanhangen. Resultaten visar att det nationellt finns starkare stöd för att placera vindkraftverk i miljön Hav, jämfört med Skog. Samtidigt uppfattas miljön Fjäll som ett sämre alternativ än Skog. För miljön Öppet landskap går det inte att fastställa att den uppfattas som ett bättre eller sämre alternativ än vindkraft i Skog. De lokala studierna visar dock på stora likheter i hur lokalbefolkningen reagerar på vindkraft i de olika miljöerna. Det går alltså inte att med stöd i studien säga att vindkraft passar bättre i någon särskild typ av miljö.Resultaten pekar på HEI-modellens användbarhet för att förstå det lokala sammanhanget. Genom att beakta de olika förutsättningarna (fysisk miljö, social miljö, aktiviteter och individuella förutsättningar) på platsen och föra en dialog med lokalbefolkningen, ökar förståelsen för lokalbefolkningens reaktion på en föreslagen vindkraftsetablering. Det är viktigt att projektörer bemöter hela den komplexa bilden av lokala förutsättningar och att de förmedlar detta till myndigheterna. För fysisk miljö visar resultaten att det är viktigt med tydliga visualiseringar och tillförlitliga bullerberäkningar samt, inte minst, att ha en dialog kring människors upplevelser av detta. Exempelvis kan en obruten horisont eller en orörd natur vara avgörande för en viss upplevelse på platsen. Det hot mot denna upplevelse som vindkraften eventuellt innebär, behöver då tydliggöras och diskuteras.När det gäller den sociala miljön behövs god tillit och lokal delaktighet under hela processen. Det bör inkludera alla som känner sig berörda av etableringen, att löpande informera (även när inget händer) och att föra en dialog kring de synpunkter som finns. Det är viktigt att vara medveten om att en vindkraftsetablering även kan få konsekvenser för det lokala sociala samspelet, exempelvis för grannrelationer och synen på varandra.För aktiviteter visar resultaten att det är viktigt att ta reda på lokala utvecklingsmöjligheter och intressen, att identifiera lokala värden och att föra en dialog kring möjligheten att samordna vindkraftsprojektet med övriga intressen. Finns det exempelvis verksamheter som är beroende av tystnad för sin fortlevnad, ställer detta stora krav på hur vindkraften integreras i det lokala sammanhanget.När det gäller individuella förutsättningar visar resultaten att det är viktigt med tydliga redogörelser för ett vindkraftsprojekts nytta och kostnad, miljömässigt och samhällsekonomiskt. Människors erfarenhet av vindkraft, lokalsamhället där vindkraft projekteras samt hur vindkraftverken ägs, har avgörande betydelse för inställningen till ett planerat vindkraftprojekt.För att förstå reaktionen handlar det dessutom om att ta reda på lokalbefolkningens olika förhållningssätt till ett föreslaget vindkraftsprojekt och att arbeta för att nå och inkludera samtliga. Här är det viktigt att vara medveten om att människors reaktion delvis är känslomässig.Det finns ett stöd för utbyggnaden av vindkraft, men samtidigt en osäkerhet kring exempelvis hur landskapet och lokala värden kommer att påverkas. För att hitta rätt plats för etablering är det nödvändigt att identifiera och väga samman den fysiska och sociala miljön, aktiviteter och individuella förutsättningar samt att förstå reaktionen hos lokalbefolkningen. Betydelsen av att skapa delaktighet i planeringsprocessen och att öppna för en uttömmande och inkluderande dialog med samtliga berörda, stöds av samtliga delstudier.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Engwall, Magnus, et al.
(author)
-
Bioanalys av organiska föroreningars biotillgänglighet : tillämpning i sanerade massor
- 2009
-
Reports (pop. science, debate, etc.)abstract
- Polycykliska aromatiska kolväten (PAHer) är relativt vanliga i förorenadeområden, särskilt på gamla gasverktomter, bensinstationer och tidigare impregneringsanläggningar.På grund av deras toxicitet så är sanering av PAH-förorenadeområden av hög prioritet. För att minska riskerna med PAH-förorenade jordar,både före och efter sanering, är det viktigt att åstadkomma en heltäckande riskbedömningoch säker klassning av dessa jordmassor. De generella riktvärden förPAH-förorenad mark som används idag är i regel baserade på kemisk analys av 16standard PAHer (PAH16), trots att det ofta förekommer 100-tals PAHer och PAHmetaboliteri jordarna.I detta projekt har vi genom att jämföra kemisk och biologisk analys (H4IIEluc)av ett flertal sanerade PAH-förorenade jordprover studerat om toxicitetenverkligen minskar i proportion till minskningen av PAHer i jordarna. H4IIE-luc ären mekanismspecifik bioanalys som detekterar alla ämnen som aktiverar Ahreceptorn,en av de två viktigaste mekanismerna bakom PAHers toxicitet. Jämförelsenav resultaten visade att den totala toxiciteten i de sanerade jordprovernainte gick att förklara med kemisk analys av PAH16 och att man därmed med dagensanalysmetodik riskerar att missa toxikologiskt relevanta PAHer och andra liknandeämnen. Vidare kemiska identifieringsstudier samt bioanalytiska studier krävs föratt ta reda på om dessa okända ämnen utgör en risk för människa eller miljö.Våra resultat visar på svagheten med kemisk analys av ett mindre antal ämnensom grundval för klassning av renade massor. Det är därför är rimligt att inkluderamekanismspecifika tester i riskbedömning och vid klassning av renade PAHförorenadejordar. Dels för att minimera riskerna som dessa jordar kan utgöra förmänniskor och miljö, dels för att man med en större säkerhet och i större utsträckningskall kunna återanvända sanerade jordmassor.
|
|
| 6. |
- Jönsson, K. Ingemar, et al.
(author)
-
Ekologisk kompensation som styrmedel i kommunal planering
- 2021
-
Book (pop. science, debate, etc.)abstract
- Projektet har undersökt erfarenheter av och förutsättningar för att tillämpa ekologisk kompensation inom ramen för den kommunala planeringen. Inom olika delstudier har projektet undersökt ekologisk kompensation som styrmedel, tillämpningen av skadelindringshierarkin, utformningen av kompensationsmodeller och rutiner, användningen av olika modeller för beräkning av förluster och vinster inom kompensationsprojekt, samt allmänhetens preferenser för olika kompensationsalternativ. Projektet har genomförts i nära samarbete med Helsingborgs och Lomma kommun, och Kommunförbundet Skåne har varit projektets kommunikationspartner och arrangör av flera större möten och workshopar med tjänstemän från många kommuner i Skåne. ...
|
|
| 7. |
- Kinell, Gerda, et al.
(author)
-
Ekonomisk värdering med scenariometoder : En vägledning som stöd för genomförande och upphandling
- 2011
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Att ekonomiskt värdera ekosystemtjänster, hälsa, kulturmiljötjänster och annat somsaknar ett marknadspris är både användbart och nödvändigt i många sammanhang ivårt samhälle. Genom ekonomisk värdering av sådana så kalladeickemarknadsvarorkan beslutsunderlag som t.ex. samhällsekonomiska konsekvensanalyserbli mer kompletta. Ekonomisk värdering spelar också en viktig roll för attkunna skapa internationella, nationella, regionala och lokala räkenskapssystem somger bättre information om hållbar utveckling än vad dagens räkenskapssystem ger.Vidare ger ekonomisk värdering en grund för att hitta lämpliga nivåer på styrmedelsom t.ex. miljösubventioner och miljöskatter.För att i praktiken genomföra ekonomisk värdering finns en rad olika värderingsmetoderatt tillgå. Den här vägledningen handlar om den grupp av värderingsmetodersom på svenska brukar kallas scenariometoder (stated preference methods).Behovet av en sådan vägledning förklaras bland annat av att scenariometoder ärattraktiva på grund av sin flexibilitet och förmåga att fånga in totala ekonomiskavärden. Samtidigt innefattar tillämpningar av scenariometoder vanligen ett flertalkomplicerade bedömningar, inklusive att bedöma när det är lämpligare att användasig av andra värderingsmetoder. Vidare har tidigare studier indikerat att myndighetersom behöver ekonomiska värderingar inte anser sig ha tillräckligt underlag ellertillräcklig kompetens att ta fram detta underlag och/eller för att kunna användadessa värden. Detta försvårar genomförandet av det arbete som myndigheternabehöver göra i sin verksamhet, exempelvis arbete med konsekvensanalyser. Därförhar vägledningen ett tvådelat syfte. Den avser att i) ge stöd åt myndigheter/personer utan förkunskaper om scenariometoder vid upphandling av scenariostudier,och ii) ge stöd vid myndighetens eget utförande av en scenariostudie.Slutmålet med vägledningen är att den ska ge ett för myndigheter gemensamt ochtransparent underlag för att kunna beställa eller utföra scenariostudier på för myndigheterangelägna områden. Det är även en fördel om scenariostudier genomförspå ett enhetligt sätt eftersom det skapar jämförbarhet mellan studier. Studierna kansedan användas t.ex. i samhällsekonomiska konsekvensanalyser för att belysa nyttanav olika åtgärdsförslag.Vägledningen ger en allmän bild över scenariometoders roll för beslutsunderlagoch består av ett antal kapitel som belyser särskilt viktiga moment i utvecklandetav en scenariostudie. Innehållet består dels av löptext som är skriven på en nivåsom inte kräver förkunskaper i scenariometoder. Den texten är framför allt tänkt attvara användbar för en upphandling av en scenariostudie och som stöd för att kunnafölja, förstå och utvärdera arbetet i en scenariostudie. Som hjälpmedel för dettafinns även ett antal kontrollfrågor. Dessutom innehåller vägledningen rekommendationer– detta markeras i texten genom att ordet ”rekommendationer” eller ”rekommenderar”anges i fetstil. I innehållet finns även fem boxar med fördjupningar.NATURVÅRDSVERKETRAPPORT 6469Ekonomisk värdering med scenariometoder7Dessa belyser ett urval viktiga moment i samband med scenariostudier och ärfrämst avsedda som stöd åt läsare med förkunskaper om scenariometoder.Vägledningen är indelad i följande elva kapitel:Kapitel 1: Inledning. Detta kapitel ger en bakgrund till vägledningen och redovisarvidare dess syfte och hur arbetet med att ta fram vägledningen har gått till.Kapitel 2: Varför behövs scenariometoder?Här förklaras hur scenariometoder gerviktig information för samhällsekonomiska konsekvensanalyser. Kapitlet går ocksåigenom hur scenariometoder skiljer sig ifrån andra metoder för att värdera ickemarknadsvaror.Vidare introduceras de scenariometoder som vägledningen framförallt handlar om:the contingent valuation method (CV-metoden eller scenariovärderingsmetodensom den ibland kallas på svenska) ochchoice experiments (CEmetoden).Kapitel 3: Urval av respondenter och typ av undersökning.I detta kapitel ges rådbeträffande lämpligt urval av respondenter för en scenariostudie. En central frågaatt ställa sig är vems värdering av en förändring som undersökningen syftar till attskatta. Vidare diskuteras hur data om respondenternas värdering bör samlas in –genom personliga intervjuer, telefonintervjuer, postenkät, webbenkät eller någonkombination?Kapitel 4: Definition av hypotetisk förändring. En viktig del av uppläggningen aven scenariostudie är att definiera den hypotetiska förändring av tillgången på ickemarknadsvaransom ska värderas. Kapitlet går igenom vad som är viktigt att tänkapå i detta definitionsarbete.Kapitel 5: Beskrivning av värderingsscenario.Alla scenariostudier går ut på attbeskriva och kommunicera ett scenario beträffande tillgången på den ickemarknadsvarasom ska värderas. Kapitlet går bland annat igenom de komponentersom ett värderingsscenario består av.Kapitel 6: Val av betalningsviljefråga. Den fråga i en scenariostudie som ska geinformation om respondenternas värdering kan utformas på olika sätt. Kapitlet gårigenom de tillgängliga huvudvarianterna för CV-studier och även hur det så kalladekostnadsattributet kan se ut i CE-studier.Kapitel 7: Metoder för att hantera hypotetisk bias.En vanlig kritik mot scenariometoderär att resultaten kan bli snedvridna till följd av metodernas hypotetiskakaraktär, dvs. att metoderna inte baserar sig på individers faktiska marknadsbeteende.Kapitlet presenterar två huvudtekniker som har utvecklats för att minskarisken för sådan s.k. ”hypotetisk bias”.NATURVÅRDSVERKETRAPPORT 6469Ekonomisk värdering med scenariometoder8Kapitel 8: Testning av undersökningsinstrumentet.Värderingsscenariet och defrågor som respondenterna ska besvara måste alltid vara föremål för omsorgsfulltestning. Kapitlet presenterar två tekniker som lämpligen ingår i sådan testning,dels att använda sig av fokusgrupper och dels av pilotstudier.Kapitel 9: Svarsfrekvens och bortfallsanalys. I detta kapitel ges rekommendationerkring hur bortfall bör hanteras i en scenariostudie.Kapitel 10: Grundläggande analys av data. Vanligen syftar en scenariostudie tillatt beräkna medelbetalningsvilja och total betalningsvilja för den population somhar studerats. Kapitlet redovisar hur sådana beräkningar vanligen går till.Kapitel 11: Resursåtgång för en scenariostudie.Inte minst som stöd för upphandlingexemplifieras i detta kapitel typiska arbetsmoment för en scenariostudie ochtidsåtgången för dessa moment.Vägledningen innehåller dessutom material från två tidigare genomförda scenariostudieri appendix A och B. Scenariostudien vars undersökningsinstrument finns iappendix A gällde betalningsviljan för att inrätta Högarps by i Småland som ettkulturreservat. I appendix B finns ett undersökningsinstrument som användes föratt skatta betalningsviljan för miljöförbättringar i ett svenskt kustområde. I flera avkapitlen används materialet i appendix A och B för konkretiseringar ochexemplifieringar.
|
|
| 8. |
- Kinell, Gerda, et al.
(author)
-
Monetära schablonvärden för miljöförändringar
- 2009
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Den här rapporten ger resultaten av ett projekt vars bakgrund är behovet av ochsvårigheter med att beskriva förändringar av ekosystemtjänster och miljön i monetäratermer. Detta innebär att det finns en stor risk för att miljöförändringar ocheffekter på ekosystemtjänster undervärderas. Därför finns det behov av monetäraschablonvärden för miljöförändringar och ekosystemtjänster med tillhörande riktlinjerför hur dessa värden ska tillämpas. Med hjälp av dessa schablonvärden skamyndigheter kunna göra övergripande och jämförbara beskrivningar av förändringarav ekosystem och i miljön som följer av åtgärder för att nå miljömålen. Gemensamtframtagna schablonvärden skapar förutsättningar för att myndigheterna beskriverförändringar i miljön och ekosystemen på ett enhetligt sätt. Schablonvärdenaska inte ses som permanenta, utan bör tvärtom uppdateras i takt med att ny informationtillkommer, exempelvis nya resultat från nya värderingsstudier.Projektets arbete har varit indelat i följande tre faser:1. Att kartlägga (a) befintliga svenska värderingsstudier, (b) vilka värden somanvänds idag av svenska myndigheter och (c) hur eventuella schablonvärdenbör utformas för att bli praktiskt användbara. Kartläggningen genomfördesdels genom en enkät till ett urval svenska myndigheter och dels genomatt sammanställa en översikt över befintliga svenska värderingsstudier.2. Att utifrån resultaten i fas 1 bedöma för vilka miljöförändringar det finnsså pass utförlig information om monetära värden att de skulle kunna varalämpliga för utvecklandet av schablonvärden, samt att skapa intervall avmonetära värden för detta urval av miljöförändringar.3. Att utifrån intervallen i fas 2 bedöma vilket monetärt värde som skullekunna användas som schablonvärde för de utvalda miljöförändringarna.För att åstadkomma en översikt över svenska värderingsstudier gjordes en inventeringav studier i databaser över värderingsstudier. Inventeringen inriktade sig påsvenska primär-studier, dvs. studier som baseras på svenska primärdata, och sammanlagthittades 141 studier. Studierna indelades i grupper utifrån vad som harvarit föremål för värdering. Det visade sig möjligt att skapa intervall av monetäravärden för grupperna Fritidsfiske och Vattenkvalitet. Därutöver utredde SIKAunder projektets gång huruvida ASEK-värden är lämpliga att använda som generellaschablonvärden utanför transportsektorn. Resultaten blev att (a) ASEK-värdet avett statistiskt liv (VSL) för trafikolyckor bör vara användbart som generell värderingav liv och hälsa, (b) ASEK-värdet för koldioxidutsläpp bör inte användas utanförtransportsektorn, (c) vissa av ASEK-värdena för lokala och regionala effekterav luftföroreningar kan vara användbara som generella schablonvärden, andra inteoch (d) ASEK-värdet för buller bör inte användas som generellt schablonvärde.För att kunna skapa användbara intervall för grupperna Fritidsfiske och Vattenkvalitetvar det nödvändigt att (a) uttrycka den miljöförändring som har varit föremålför värdering i samma fysiska enhet och (b) uttrycka det skattade ekonomiska värdeti en och samma monetära enhet. Dessa två steg innefattade en rad olika omräkningar och korrigeringar. Därefter beräknades schablonvärdet som medelvärdet avde observationer från olika värderingsstudier som låg till grund för intervallen.För gruppen Fritidsfiske blev slutresultatet följande intervall i kr för medelbetalningsviljanper fiskare respektive schablonvärde förädelfisk:•Ett extra kg: 13-207. Schablonvärde: 78.•En extra fisk: 7-358. Schablonvärde: 105.•En extra fiskedag: 17-229. Schablonvärde: 94.Motsvarande intervall och schablonvärden förövrig fisk blev följande:•Ett extra kg: 5-79. Schablonvärde: 23.•En extra fisk: 2-16. Schablonvärde: 9.•En extra fiskedag: 7-158. Schablonvärde: 55.Som riktlinje för användningen av dessa schablonvärden föreslås att värdena användsav myndigheter i samhällsekonomiska analyser gällande fritidsfiske, såvidaden samhällsekonomiska analysen inte gäller en viss typ av fisk eller fiske för vilkenmer specifika värden av tillfredsställande kvalitet finns tillgängliga. Sådanaspecifika värden kan t.ex. vara skattningar av betalningsviljan för ett bättre fiske aven viss art i en viss del av Sverige. Vid användning av schablonvärdena bör hänsyntas till att de endast fångar in fritidsfiskarnas betalningsvilja. Även ickefritidsfiskarehar med största sannolikhet en ansenlig betalningsvilja för förbättratfritidsfiske.För gruppen Vattenkvalitet blev slutresultatet följande intervall i kr för medelbetalningsviljaoch schablonvärden förminskad tillförsel av kväve respektive fosfor tillkusten:•Kväve: 4-70 per reducerat kg. Schablonvärde: 31.•Fosfor: 127-2140 per reducerat kg. Schablonvärde: 1023.Motsvarande korrigerade intervall och schablonvärden för ensiktdjupsförbättring ikustvatten på en meterblev följande:•Per person och år: 268-369. Schablonvärde: 315.•Per besök: 45-360. Schablonvärde: 130.Som riktlinje för användningen av dessa schablonvärden föreslås att värdena användsav myndigheter i samhällsekonomiska analyser gällande vattenkvalitet, såvidaden samhällsekonomiska analysen inte gäller en viss typ av vattenkvalitet förvilken mer specifika värden av tillfredsställande kvalitet finns tillgängliga. Sådanaspecifika värden kan t.ex. vara skattningar av betalningsviljan för specifika vattenkvalitetsförändringari vissa vattenområden. Dessutom bör följande omständigheterbeaktas vid användningen av schablonvärdena:•De kan förväntas vara giltiga för kvalitetsförbättringar i marina vatten.•Det bör för varje tillämpning som gäller schablonvärdena för reduktionav kväve respektive fosfor undersökas om det är rimligt att tolka en betydandeminskning av näringsämnen som en halvering.Det bör för varje tillämpning som gäller schablonvärdena för reduktionav kväve respektive fosfor tas hänsyn till att de är giltiga för extremfallendå antingen kvävetillförselneller fosfortillförseln har halverats. De kanalltså inte utan vidare användas additivt, t.ex. för en värdering av 4000 kgmindre kväveoch 40 kg mindre fosfor.•Det bör för varje tillämpning som gäller schablonvärdena för siktdjupsförbättringarundersökas om den gäller ett förhållande mellan populationoch platsen för förbättringar som är jämförbar med de studier som schablonvärdenaär baserade på.Utöver resultaten ovan beträffande intervall och schablonvärden kan konstateras attde värderingsstudier som finns i Sverige idag är alltför få för att kunna tillgodosedet behov som finns av att värdera miljöförändringar och effekter på ekosystemtjänster.Det vore därför önskvärt att genomföra en mängd värderingsstudier påbred front för att kunna skapa fler intervall och schablonvärden och uppdatera deintervall och schablonvärden som beräknats i detta projekt. Med ett större underlagav värderingsstudier skulle det dessutom vara möjligt att beräkna intervall ochschablonvärden med mer avancerade metoder (t.ex. kvantitativ metaanalys) än vadsom har varit möjligt i detta projekt. Det finns också ett behov av att värderingsstudiersom genomförs använder sig av en tydligt specificerad och enhetlig värderadförändring.
|
|
| 9. |
- Pedersen, Eja, et al.
(author)
-
Människors upplevelse av ljud från vindkraftverk
- 2009
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- I samband med uppförandet av vindkraftverk görs en miljökonsekvensbeskrivning som också innefattar en bedömning av hur människor som bor i området kommer att påverkas av vindkraftverken. En påverkansfaktor är ljud. För att korrekt beskriva hur ljudet kan komma att uppfattas och för att säkerställa att inte verken placeras så att ljudet påverkar de kringboende negativt, är det viktigt att ta fram vetenskapligt baserad kunskap. I den här rapporten presenteras resultaten från flera studier. Samanalyser av resultaten från två fältstudier hade som syfte att visa sambanden mellan ljudnivån från vindkraftverk vid bostaden och upplevelsen av ljudet, och att beskriva faktorer som påverkade detta samband. En dagboksstudie, där deltagarna bl.a. fick fylla i hur ofta de var hemma och i så fall om de var ute, syftade till att beskriva hur ofta vindkraftsljudet hördes och vid vilka meteorologiska situationer. För att undersöka hur väl den ljudutbredningsmodell som används idag stämmer med fältmätningar och om den meteorologiska variationen har så stor betydelse för ljudutbredningen att de bör tas med vid beräkningen av ljudnivåerna, gjordes långtidsmätningar av ljudet där resultatet jämfördes med olika modeller för beräkningar.Den sammanvägda analysen av de två störningsstudierna bekräftar och förstärker tidigare rapporterade data. Såväl andelen som märkte vindkraftljud och andelen som stördes av ljudet ökade med ökande ljudnivåer. Sannolikheten att störas av ljud var större om verken var synliga från bostaden och om man bodde i jordbrukslandskap, medan terrängen inte hade någon inverkan. Bland andra studerade hälsorelaterade variabler fanns endast ett samband mellan att störas i sömnen och ljudnivå.I dagboksstudien noterade deltagare oftare att de hörde ljud från vindkraftverk när den momentana effekten, d.v.s. elproduktionen, ökade. Även om det var stora individuella variationer i hur mycket tid människor tillbringade utomhus vid sin bostad kunde ett statistiskt säkerställt samband mellan hörbarhet och beräknad ljudnivå påvisas; ju högre beräknad ljudnivå, ju oftare hördes verket vid utomhusvistelse. Dagboksstudien gav även viss kunskap om samband mellan hörbarhet och vindhastighet. Resultaten indikerar att vindkraftsljud hörs även vid relativt höga vindhastigheter då ljudet från vindkraftverket förväntas vara maskerat.Långtidsmätningar av vindkraftverksljud 550 meter från ett modernt verk visade att de beräknade ljudnivåerna stämde väl med de uppmätta. Ljudnivåer beräknade med parabolisk ekvationsmodell, som tar hänsyn till variationer hos meterologiska variabler, gav inte bättre överensstämmelse jämfört med den modell som oftast används vid tillståndsprövning [Naturvårdsverket 2001]. Meterologiska variationer har sannolikt bara betydelse för ljudutbredelsen på längre avstånd. Meteorologiska förhållanden kan dock ha betydelse vid skattningen av källjudnivån, som är den största osäkerheten vid beräkningen. Studierna visar att ljudnivån varierar vid en och samma vindhastighet, och indikerar att vindkraftljud hörs även när det blåser så mycket så att vindkraftsljudet borde maskeras av andra ljud åstadkomna av vinden. Det innebär att även om den ljudutbredningsmodell som ändvänds idag fungerar väl, så bör presentationen i miljökonsekvensbeskrivningen av det ljud som de närboende kan komma att höra utvidgas. Fler studier kring hörbarheten vid höga vindhastigheter behövs också eftersom dagboksstudien hade relativt få deltagare. Studierna pekar på att risken för sömnstörningar kan vara angeläget att undersökas vidare.
|
|
| 10. |
- Svensson, Jonas M., et al.
(author)
-
Rikare mångfald och mindre kväve : Utvärdering av våtmarker skapade med stöd av lokala investeringsprogram och landsbygdsutvecklingsstöd
- 2004
-
Book (other academic/artistic)abstract
- På uppdrag av Naturvårdsverket och Jordbruksverket har Våtmarkscentrum, Högskolan i Halmstad, utvärderat svenska våtmarker anlagda med landsbygdsutvecklingsstöd, LBU-stöd (Miva, projektstöd och Lmiva utan projektstöd) respektive våtmarker anlagda inom lokala investeringsprogram (LIP) avseende näringsretention och biologisk mångfald. Resultaten från utvärderingen redovisas separat för de fyra olika grupperna/kategorierna av anlagda våtmarker enligt nedan (fetstil anger kategorihänvisning i text, tabeller och figurer):• Våtmarker anlagda med anläggningsstöd inom Lokala investeringsprogram 1998 - 2002, LIP.• Våtmarker anlagda med anläggningsstöd inom LBU-projektstöd (dessa våtmarker får vanligen även skötselstöd, Lmiva), 2000 - 2002.• Våtmarker anlagda 1996-1999, utan anläggningsstöd men med skötselstöd (Miljöstöd), Miva.• Våtmarker anlagda från år 2000 - , utan anläggningsstöd men med skötselstöd (LBU-våtmarker som endast får skötselersättning), Lmiva.Syftet har främst varit att utvärdera och jämföra hur våtmarksanläggning inom olika stödformer har bidragit till minskad övergödning och ökad biologisk mångfald. Syftet har alltså inte varit att utvärdera enskilda våtmarker utan att ge en helhetsbild för olika stödformer och regioner. Därför har det varit nödvändigt att basera utvärderingen på data för ett stort antal våtmarker. Detta innebär att utförliga mätningar ej kunnat genomföras inom de enskilda objekten. Närsaltsretention har därför beräknats baserat på modeller och biologisk mångfald har undersökts genom att trollsländor använts som indikatorgrupp.Inom uppdraget har, med jordbruksstöd, registrerats information om totalt 908 våtmarksobjekt om totalt 2860 ha ersatt yta fördelat på 1815 ha Miva, 920 ha projektstöd och 125 ha Lmiva utan projektstöd. Totalt registrerade våtmarker med stöd från LIP är 274 st, omfattande 439 ha.Kompletterande fältstudier har utförts i drygt 100 st våtmarker. Främst är det resultaten från dessa våtmarker som sammanfattas nedan...
|
|
