| 1. |
- Hedlund, Ann, et al.
(author)
-
Införande av systematisk arbetsmiljöarbete på träföretag : utvärdeling av en metod, dess resultat och påverkan på arbetets attraktivitet
- 2006
-
In: Arbete och hälsa. - Stockholm : Arbetslivsinstitutet. - 0346-7821. ; :15
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Träföretag i Dalarna förväntade sig att ett förbättrat och systematiskt arbetsmiljöarbete(SAM) leder till attraktivare och bättre arbete, vilket i sin tur leder till förbättradrekrytering av personal. Fem träföretag valde att delta i ett projekt därSAM infördes med en utvecklad metod kallad TräSAM. Projektet innehöll tredelar – genomförande av SAM, konsultstöd och revision. TräSAM-metodenbestod av ett utbildningsprogram som involverade alla anställda på företaget.Det övergripande syftet var att praktiskt prova och utvärdera TräSAM-metoden,samt att undersöka hur arbetets attraktivitet förändrats.I projektet ingick företag som tillverkade dörrar (25 anställda), hus (22), kökssnickerier(16) och träkomponenter (22) samt ett sågverk (90). Enkäter, deltagandeoch intervjuer i kombination med litteraturstudier användes för att utvärderaTräSAM. Samtliga anställda på företagen deltog i utvärderingen. Utvärderingengjordes med avseende på process (metodens styrkor och svagheter),resultat och effekt, med utgångspunkt i företagens och deras personals behov.TräSAM-metoden innehåller till stor del de framgångsfaktorer som tidigareforskning identifierat för fungerande SAM i småföretag. Därtill har metodenmotivations- och engagemangsskapande egenskaper.Metodens förtjänster är främst att företagen själva stegvis inför SAM, som ettlagarbete, med stöd av arbetsmiljöintermediärer.TräSAM-metoden har visat sig kunna genomföras på små företag som ärberedda att avsätta de resurser som krävs för metodens genomförande.Arbetena blev attraktivare enligt de anställda på alla företag som deltog iTräSAM. Många kvaliteter i ett Attraktivt Arbete ökade signifikant, enligtpersonalen på fyra av de fem företagen. Såväl arbetsförhållanden, arbetsinnehållsom arbetstillfredsställelse ökade.Ett attraktivt arbete bidrar till att behålla, engagera och attrahera personal. Utvärderingenvisar att genomförandet av TräSAM har bidragit till att öka arbetetsattraktivitet. Ett företags önskan att erbjuda attraktiva arbeten kan alltså varamotiverande till att införa SAM. En väl genomförd implementering och ettfungerande SAM kan därmed också förbättra rekryteringen av personal.
|
|
| 2. |
- Tengelin, Ellinor, et al.
(author)
-
Chefskap i sjukhusmiljö : Avgränsning och kommunikation av egen stress
- 2011
-
In: Arbete och Hälsa. - Göteborg : Göteborgs universitet. - 0346-7821. ; 45:1
-
Reports (peer-reviewed)abstract
- In the development of health promoting hospital organizations, 1st line managers hold a key position through their closeness to practice and integrated response-bility for practice, economy and staff. The purpose of this report is to contribute to the development of sustainable supportive structures that can strengthen managers’ own working conditions and their opportunities to balance their commitment and stress at work. The two studies describes managers’ (a) approaches to demarcations in manager practice, (b) perceived opportunities to communicate stress and problems in their organization, and (c) suggestions regarding how managers’ stress can be handled and how early signs of stress can be guarded in health care organizations. Each study started with qualitative interviews (n=10, n=6). Thereafter, the results were discussed with 1st line managers (n=71) in 13 focus groups, regarding interventions and changes.Study 1. Strategies for demarcations between work tasks and life spheres were more or less flexible, firm, or permeable. They were characterized by different level of controlling and adapting to the present situation, others’ needs or one’s own needs. These strategies were seldom outspoken. Further, they were resulting mainly from personal experience, which made the managers ask for increased external support in boundary-setting regarding working conditions that were constantly changing and difficult to demarcate.Study 2. Communication of stress within the organization was hindered be-cause the system was perceived to oppress problem descriptions. Fear was expressed that the higher levels in the organization considered lower level managers’ communication about their stress a failure. That could risk losing one’s reputation and career possibilities. One’s nearest manager was seen as the most important channel for meeting and managing stress. Surveys and other stress measuring methods require an open climate to handle the information received, and that actions are taken to address potential problems.Focus groups. Supportive structures that can improve managers’ own working conditions and their opportunities to balance commitment and stress at work concern:Possibilities for communicating stress and problem descriptions through elaborated “manager to manager”-dialogues; rewarding communication of problem descriptions in the line organization; dialogue-based development projects to influence values and culture; and an overview over the recruiting process in practiceEfforts to increase one’s self-awareness and handling strategies through supervision; room for recurrent dialogues with manager colleagues; and health status dialogues with occupational health service that address individual sustainability in the manager workClarity regarding responsibility, resources and guidelines for manager responsibility in the organization; increased direct support by resource functions; and a recruitment process permeated by a health promoting perspectiveResults from this report can be used as knowledge base when formulating policies and plans for actions in order to prevent, discover, and adjust stress and exhaust-tion among managers in public health care organizations.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Andersson, Ing-Marie, et al.
(author)
-
Arbetsmiljöfrågans väg : samverkan mellan kundföretag och företagshälsovård
- 2006
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Inom ramen för Tema SMARTA vid Arbetslivsinstitutet har ett delprojekt genomförts som utgår från frågan ”Hur kan och bör arbetsmiljöarbete bedrivas och integreras i organisationers verksamheter?”. Syftet är dels att analysera beslutsprocesser i arbetsmiljöfrågor i ett perspektiv av företagens kundrelation till ett företagshälsovårdsföretag (FHV-företag), dels att analysera hur en expertfunktion inom FHV – i det här fallet ergonomer – arbetar, särskilt avseende samverkan med kunden, metoder och verktyg. En bas för studien är genomgången av tidigare forskning inom området. Utöver detta baseras studien på intervjuer med FHV-företagens kunder och med ergonomer yrkesverksamma inom FHV, både interna och externa, samt med fristående ergonomikonsulter. Intervjuerna har berört beslutsprocesser, prioriteringar, initiativ och strukturer för ett förebyggande arbetsmiljöarbete samt systematiskt arbetsmiljöarbete. De har genomförts med kontaktpersoner på företag som är kunder till ett FHV-företag samt med ergonomer inom FHV som har intervjuats om vilka arbetssätt de väljer samt vilka metoder och verktyg de använder. Resultaten visar att beslutsprocessen är komplex och prioriteringar sker i många steg. I sitt arbete med arbetsmiljöfrågor vill företagen ofta själva prova att lösa olika problem, och gör också sådana försök, innan man tar kontakt med sitt FHVföretag. Alla yrkeskategorier inom FHV-företaget anlitas men oftast en i taget, snarare än som ett samlat team. Företagen litar på FHV-företagens rekommendationer, men genomför till stor del åtgärderna på egen hand och utan att utvärdera resultaten. Många ergonomer fungerar som experter och som i sina uppdrag använder få eller enstaka metoder samt analyserar och levererar lösningar. Relationen mellan FHV-företaget och kunden bygger i liten omfattning på arbetsformer som innehåller dialog och en metodik som innebär ett gemensamt problemlösningsarbete.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Aronsson, Gunnar, et al.
(author)
-
Samband mellan sjuknärvaro, sjukfrånvaro och självskattad hälsa i den yrkesaktiva befolkningen
- 2009
-
Reports (pop. science, debate, etc.)abstract
- Samband mellan sjuknärvaro respektive sjukfrånvaro och hälsa undersöktes i fem svenska datamaterial (n=425-3622), från perioden 1992-2005. Syftet var att jämföra storleken på sambanden mellan sjuknärvaro respektive sjukfrånvaro och självskattad hälsa samt om dessa är betingade av arbetsorganisatoriska och ekonomiska förhållanden. Resultaten visade nästan undantagslöst signifikanta samband mellan sjuknärvaro och sjukfrånvaro respektive självskattad hälsa med högre samband mellan sjuknärvaro och hälsa. Stegvisa logistiska regressionsanalyser visade att självskattad hälsa i ett av materialen predicerades av en kombination av sjuknärvaro och sjukfrånvaro med en förklarad varians på 25,7 procent. I multipla logistiska regressionsanalyser steg oddskvoterna på ett regelbundet sätt för både sjuknärvaro och sjukfrånvaro med de högsta oddskvoterna för sjuknärvaro. Det framkom inte någon interaktionseffekt mellan de två måtten. Ju mer svårersättlig (höga närvarokrav) en individ är desto starkare är sambandet sjuknärvaro och självskattad hälsa. För sjukfrånvaro och hälsa gällde istället att sambandet var högre i gruppen som hade ersättbara arbetsuppgifter. Sjuknärvaro visade även högre samband med ohälsa än sjukfrånvaro bland individer med dålig privatekonomisk situation. Avslutningsvis diskuteras värdet av ett kombinerat sjuknärvaro- och sjukfrånvaromått och om vissa grupper i arbetslivet har sämre hälsa än vad sjukfrånvaromåttet indikerar.
|
|
| 10. |
|
|
