| 1. |
- Adielsson, Stina, et al.
(author)
-
Bekämpningsmedel i vatten och sediment från typområden och åar samt i nederbörd under 2005
- 2006
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Rapporten redovisar resultaten från 2005 års miljöövervakning av bekämpningsmedel.Programmet omfattar vatten- och sedimentprovtagning i fyra jordbruksbäckar i s.k.typområden belägna i Östergötland, Västergötland, Halland, Skåne, i två åar i Skåne samtregnvattenprovtagning från ett skogsparti i nordvästra Skåne. Inom typområdena undersöksockså det ytliga grundvattnet. All provtagning skedde inom ramen för det nationellaprogrammet för miljöövervakning av jordbruksmark och luft.Varje vattenprov har analyserats på 76-86 enskilda substanser och varje sedimentprov haranalyserats på 55 enskilda substanser. Totalt har 102 olika substanser analyserats varav 14 biochnedbrytningsprodukter. Av de undersökta substanserna var 62 substanser registrerade förförsäljning under 2005. Dessa utgjorde 87% av den totala försäljningen av ogräs-, svamp-,insekts- och betningsmedel inom jordbruk och trädgård. I analyserna ingår de tioväxtskyddsmedel som finns upptagna på Bilaga 10 i Ramdirektivet för vatten (2000/60/EG),varav tre fortfarande är registrerade för användning i Sverige. Totalt har 15 108 enskildamätningar genomförts.Säsongen 2005 hade Västergötland och Östergötland en regnig försommar. September var entorr månad i samtliga typområden och i övrigt låg nederbörden nära det normala. ISkåneområdet var flödet i bäcken lågt under hela hösten, vilket gav en viss förskjutning iprovtagningen.Lantbrukare verksamma inom de fyra typområdena har intervjuats och information om grödoroch bekämpningsmedelsanvändning har samlats in.•I jordbruksbäckarna i de fyra typområdena återfanns sammanlagt 57 substanser varav 6nedbrytnings- och biprodukter vid ett eller flera tillfällen. Det är något fler än tidigare år.Alla prover innehöll minst två substanser. Högsta koncentrationen av en enskild substans(bentazon) var 7,4μg/l som medelhalten under en vecka. Den sammanlagda halten ibäckarna varierade mellan 0,02 och 17,3μg/l.•I de två skånska åarna återfanns 33 substanser varav 3 nedbrytningsprodukter. Högstakoncentrationen av en enskild substans var 2,0μg/l (AMPA). I åarna hittades 10-22substanser per provtillfälle och generellt var det fler substanser i Vege å än i Skivarpsån.Vege å avvattnar ett större avrinningsområde än Skivarpsån och har därmed sannoliktockså en bredare användning av olika bekämpningsmedel.•De vanligast förekommande substanserna i ytvatten i halter över 0,1 μg/l var bentazon ochglyfosat, samma substanser som under tidigare år. Bentazon påvisades i samtligaytvattenprover och glyfosat i 88 av 106 prover.•Under 2005 överskred 21 bekämpningsmedel vid ett eller flera tillfällen de svenskariktvärdena för ytvatten. Det är fler än tidigare år men samtidigt utökades antaletsubstanser med riktvärde som inkluderas i undersökning med 17 stycken år 2005.Isoproturon var, liksom tidigare år, den substans som överskred sitt riktvärde flest gångeroch återfanns i en majoritet av de undersökta vattendragen.•Rester av bekämpningsmedel påträffades i grundvatten från alla typområdena. Totaltåterfanns spår av elva substanser inklusive två nedbrytningsprodukter. Högst halt7påträffades av ogräsmedlet kvinmerak (0,15μg/l) i februariprovet från området iVästergötland. Den fortsatta provtagningen av lokalen under året visade på sjunkandehalter kvinmerak. Liksom tidigare år återfanns låga halter av atrazin och lindan samt tvånedbrytningsprodukter till dessa i grundvatten från en av lokalerna i Skåne, vilket tyder påen långvarig förorening av grundvattnet i lokalens närområde. Glyfosat påträffades endastsom spår vid två tillfällen, från olika lokaler.•I sedimentprover som togs från bäckar och åar i slutet av augusti återfanns spår av niobekämpningsmedel och två nedbrytningsprodukt. Flest fynd gjordes i Skåneområdet däralla elva substanserna detekterades. På fem av provplatserna påträffades glyfosat, med enhögsta halt av 400 μg/kg. Glyfosat är det mest använda bekämpningsmedlet i Sverige ochanvänds bl.a. under sommaren för att bryta träda. I sedimentprovet från Skåneområdetpåträffades pyretrioden permetrin, 120 μg/kg, trots att substanen inte används inomjordbruket.•I nederbörd från en lokal i Skåne återfanns 36 bekämpningsmedel och 2nedbrytningsprodukter varav totalt 13 (inklusive två nedbrytningsprodukter) som inte ärregistrerade för användning i Sverige. I samtliga prover detekterades minst tolvsubstanser. Högst halt uppmättes av herbiciden prosulfokarb, 0,8 μg/l, det är den högstauppmätta halten av någon substans sedan undersökningen inleddes 2002. Depositionenblev följaktligen också högst för prosulfokarb, sammanlagt 41,3 μg/m2 underprovtagningsperioden. Fjorton procent av den beräknade depositionen kom frånsubstanser som inte längre används i Sverige.•Transportförluster av bekämpningsmedel i jordbruksbäckarna (som procent av användmängd på åkrar inom områdena) varierade mellan 0,01% och 0,63%. För enskildasubstanser varierade transportförlusten mellan noll och 2,25%. Området i Västergötlandhade en större transport än normalt pga. kraftigt regn kort efter att stora arealer besprutats.Övriga områden hade transportförluster i samma storleksordning som föregående år, ellerlägre.•Halterna av bekämpningsmedel i vatten från Skåneområdet som undersökts sedan börjanav 90-talet har minskat kraftigt sedan undersökningarna inleddes. Även under 2005 lågmedelhalten på samma låga nivå som under de senaste åren.
|
|
| 2. |
- Adielsson, Stina, et al.
(author)
-
Bekämpningsmedel (växtskyddsmedel) i vatten och sediment från typområden och åar samt i nederbörd under 2006
- 2007
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Rapporten redovisar resultat från nationell miljöövervakning av växtskyddsmedel år 2006. Programmet omfattar vatten- och sedimentprovtagning i fyra jordbruksbäckar i s.k. typområden belägna i Östergötland, Västergötland, Halland och Skåne, i två åar i Skåne samt regnvattenprovtagning från ett skogsparti i nordvästra Skåne. Inom typområdena undersöks också det ytliga grundvattnet. All provtagning skedde inom ramen för de nationella programmen för miljöövervakning av jordbruksmark och luft. Provtagningen fungerade bra under säsongen, det samlades in totalt 188 prov som analyserades på 48-81 substanser.Lantbrukare verksamma inom de fyra typområdena har intervjuats och information om grödor och bekämpningsmedelsanvändning har samlats in. Odlingen utgörs till minst 50 % av spannmål i samtliga områden. Vårspridning av bekämpningsmedel dominerar i alla fyra områdena men spridningsperioden sträcker sig från maj till oktober.• I typområdena hittades 62 % av de substanser som analyserades, av dessa var fyra stycken nedbrytningsprodukter. De flesta fynden utgjordes av herbicider (ogräsmedel). Fyndfrekvensen över 0,1 μg/l var endast nåra fåprocent, vilket innebä att halterna oftast lå under denna nivå Glyfosat och dess nedbrytningsprodukt AMPA var de enda substanser som åerfanns öer 0,1 μg/l i alla fyra områena.•Den hösta uppmäta halten i ytvatten frå typområena detekterades i ett prov taget i Ötergöland i böjan av september. Den sammanlagda koncentrationen bekäpningsmedel var då22 μg/l. Tvåav substanserna som bidrog mest till den höa koncentrationen ingick i ett preparat som spreds strax innan det föl 25 mm regn. Eftersom regnet kom samma dygn som spridningen hann inte änena bindas fast i marken eller brytas ner utan transporterades med vattnet ut i bäken. I öriga typområen lå den sammanlagda halten generellt läre ä 2 μg/l under hela säongen.•De vanligast föekommande substanserna i typområena ä de samma som tidigare å. Bentazon detekterades i alla ytvattenprov, inklusive de frå årna. De andra substanserna som hittas i de flesta proverna frå typområena ä herbicider som anväds i stor omfattning båe inom typområena och i landet som helhet.•Utvecklingen i Skåe sedan böjan av 90-talet visar att koncentrationen av vätskyddsmedel ligger kvar påsamma relativt låa nivåsom de senaste åen, vilket ä en 90 %-ig minskning av koncentrationerna sedan mäningarna böjade 1990.•Enstaka spå av bekäpningsmedel påräfades i grundvattnet i typområena. Flest substanser detekterades i Skåeområet, 13 stycken. Sex av dessa kommer frå preparat som ä föbjudna att anväda sedan flera å, substanserna har äen hittats tidigare å. Inte i nåot av proven öerskred halten 0,1 μg/l (gräsvädet fö dricksvatten).•I de tvåskåska årna åerfanns 33 substanser, dvs. 49% av dem som analyserades. Hösta koncentrationen av en enskild substans var 2,3μg/l (bentazon). Tre gåger var det nåon substans som öerskred sitt riktväde i årna, vilket ä färe ä föegånde å.•I sedimentprover som togs frå bäkar och år i september åerfanns spå av sju bekäpningsmedel och tre nedbrytningsprodukt. Flest fynd gjordes i Vege å dä sju av substanserna detekterades. Glyfosat påräfades i fem av provlokalerna, och var dämed6den vanligaste substansen i sedimenten. Glyfosat ä det mest anväda bekäpningsmedlet i Sverige och anväds bl.a. under sommaren fö att bryta träan.•Regnvattenproverna frå en lokal i Skåe innehöl mellan 14 och 31 substanser, totalt åerfanns 38 substanser. Tolv fynd gjordes i koncentrationer öer 0,1 μg/l. Vid ett tillfäle uppmätes 2 μg/l av MCPA, vilket kan tyda påen viss inverkan frå spridning i näområet. Depositionen fö de fyra måader som provtagningen påick var 1630 mg/ha, vilket ä den hösta siffran sedan mäningarna inleddes 2002. Ett flertal substanser som inte anväds i Sverige påräfades, vilket visar att en lågväa transport av bekäpningsmedel föekommer.•Alla typområen hade en uttransport av bekäpningsmedel påunder 1,5 kg fö provtagningsperioden. Den procentuella fölusten (transporterad mägd i föhålande till anväda mägder påårar inom områena) varierade mellan 0,04 % och 0,14 %.•I ytvatten påräfades 14 substanser nåon gåg under 2006 öer sitt riktväde, det ä färe ä föegånde å. Flest fynd öer riktvädet gjordes av metazaklor. Å 2006 var fösta ået som varken terbutylazin eller dess nedbrytningsprodukt DETA påräfades i koncentrationer öer sina respektive riktväden. Det tyder påatt halterna nu klingar av efter att substansen föbjös å 2003.•Flöesproportionell provtagningen gjordes parallellt med ordinarie provtagning under höten 2006. Syftet var att studera hur halterna varierar under en vecka. Resultatet visade att det föekom variationer påupp till en tiopotens under en vecka. Isoproturon t.ex. hade en medelkoncentration på0,2 μgl/l under sista veckan av september, den flöesproportionella provtagningen visade att koncentrationen varierade mellan noll och 1,0 μg/l. Isoproturon har ett riktväde på0,3 μg/l och detta väde båe underskreds och öerskreds under veckan.
|
|
| 3. |
- Adielsson, Stina, et al.
(author)
-
Bekämpningsmedel (växtskyddsmedel) i vatten och sediment från typområden och åar samt i nederbörd under 2007
- 2008
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Rapporten redovisar resultat från den nationella miljöövervakningen av växtskyddsmedel år2007. Under året har ytvattenprover, grundvattenprover och sedimentprover tagits i fyra småjordbruksdominerade avrinningsområden, s.k. typområden. Dessa är belägna i Östergötland,Västergötland, Halland och Skåne. Det ingår också ytvatten- och sedimentprovtagning i tvååar i Skåne, och dessutom samlas regnvatten in från en plats på Söderåsen. Provtagningenfungerade bra under året och totalt togs 112 ytvattenprover, 64 grundvattenprover, sexsedimentprover och 12 regnvattenprover. Dessa analyserades på 46-82 olikaväxtskyddsmedel. Inom typområdena intervjuades lantbrukarna för att samla in informationom grödor och användning av växtskyddsmedel.I ytvatten från typområdena hittades mellan 30 och 45 % av de substanser som analyserades.Varje prov innehöll minst två olika ämnen och som mest påträffades 23 ämnen i ett ochsamma prov. Den högsta halt som påträffades i ett veckoprov var 12,8 μg/l och hittades iSkåneområdet. Under den vecka som provet representerar kom det mycket nederbörd. Deflesta veckoprov hade en sammanlagd halt på under 4 μg/l. Transporten av växtskyddsmedelfrån typområdena var i samtliga fall högre än år 2006. Det förklaras av att säsongen 2007 varovanligt nederbördsrik.Växtskyddsmedel påträffades i grunvattnet från tre av de fyra typområdena. Östergötland vardet område där inga västdkyddsmedel detekterades. Flest ämnen hittades i Skåne, vilket följersamma mönster som tidigare år. Metalaxyl påträffades i en halt över 0,1 μg/l vid ett tillfälle itypområdet i Halland. Det var det enda tillfället då EU:s kvalitetsnorm för grundvattenöverskreds.I vattenproverna från de två skånska åarna påträffades nära 50 % av de analyseradesubstanserna. Den högsta sammanlagda halten var 4,7 μg/l.Överskridanden av riktvärden skedde i 35 % av de analyserade ytvattenproverna (typområdenoch åar sammantaget). Flest överskridanden uppmättes för ämnena diflufenikan och MCPA.En av indikatorerna inom miljömålet ”Giftfri miljö” bygger på halter av bekämpningsmedel iförhållande till sitt respektive riktvärde, beräkning av indikatorn för perioden 2002-2007 finnsi rapporten.Regnvattenprovtagningen visade att 33 substanser påträffats under säsongen, vilket är någotfärre än föregående år. Prosulfokarb var den substans som oftast påvisats i förhöjda halter inederbörd under perioden 2002-2007, ämnet har påträffats i en maxhalt på 1,6 μg/l underårets provtagning.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Andersson, Melle, et al.
(author)
-
Bekämpningsmedel (växtskyddsmedel) i vatten på Gotland : sammanställning och bedömning av resultat från provtagningarna under 1987-2008
- 2009
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- I över 20 års tid (1987-2008) har pesticidprovtagningar utförts i yt- och grundvatten på Gotland. Provtagningar har regelbundet utförts i minst tre vattendrag (ytvatten) och tre grundvattentäkter två gånger under sommarhalvåret. Resultaten från provtagningarna har visat att pesticider har förekommit i både yt- och grundvatten. I ytvatten kan man se en nedåtgående trend i pesticidkoncentrationerna och i toxicitetsindexet under åren för alla vattendrag, med undantag av Gothemsån där provtagningarna 2008 visade på förhöjda koncentrationer av MCPA. Pesticidkoncentrationerna i ytvattnet på Gotland bedöms vara tillräckligt lågt för att inte förorsaka negativa biologiska effekter på ekosystemen. Grundvattnet delas i denna rapport in i dricksvatten och grundvatten. Grundvattenprovtagningar vid olika djup, visar återkommande på relativt konstanta koncentrationer av bentazon. Antalet detekterade pesticider har minskat och pesticidkoncentrationer har sjunkit vid alla provtagningsplatser, med undantag av Hablingbo som de senaste åren har visat på förhöjda koncentrationer av betazon, MCPA och klopyralid. Resultaten från grundvattenprovtagningarna indikerar att tydliga skillnader i pesticidkoncentrationer eller att pesticidsammansättning inte kan identifieras mellan olika djup på brunnar. Resultat från provtagningar i närliggande brunnar i Hablingbo, tyder på att pesticidkoncentrationer i grundvatten istället är tillfälliga och lokala, eftersom pesticidkoncentrationerna i grundvattenbrunnarna varierar kraftigt trots att de ligger nära varandra. En länsomfattande pesticidprovtagning av dricksvatten utfördes 2004-06. Provtagningarna visade på detekterbara pesticidkoncentrationer vid 5-7 olika provtagningsplatser. Vid två av dessa lokaler, Skogsholm (Visby) och Tofta, överskred koncentrationerna gränsvärdet för dricksvatten för enskild pesticid. Dricksvattenprovtagningarna 2004-06 jämfördes med en liknande länsomfattande provtagning 1989-1991 utförd av Länsstyrelsen i Gotlands län. Vid denna provtagning hade pesticider detekterats vid ett flertal provtagningsplatser, varav endast en av dessa omfattade dricksvatten (Skogsholm).
|
|
| 6. |
- Aronsson, Helena, et al.
(author)
-
Effekter av åtgärder mot fosforförluster från jordbruksmark och åtgärdsutrymme
- 2019
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- EU:s ramvattendirektiv ställer stora krav på åtgärder för minskade växtnäringsförluster från jordbruksmarken. Denna rapport uppdaterar kunskapsläget för det underlag som hittills använts inom Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram för åtgärder mot fosforförluster, och sammanställer också kunskapen kring nya åtgärder för kväve och fosfor. En del uppdateringar kring åtgärders effekter och metoder för uppskattning av åtgärdsutrymmen föreslås, men för flera åtgärder är kunskapsunderlaget fortfarande litet. Det gäller till exempel kalkfilterdiken, tvåstegsdiken och strukturkalkning med de produktblandningar som används idag. Att man behöver sätta ett stort effektintervall för en åtgärd beror ibland på bristande underlag, men ofta på att effekten varierar naturligt beroende på förutsättningarna. Att snäva in åtgärdsutrymmet till de förhållanden som ger en god effekt är ett sätt att få större total effekt och säkrare resultat på ett mindre utrymme. För våtmarker, dammar och skyddszoner föreslås metoder för att optimera placering, t ex utefter hydraulisk belastning och fosforbelastning, för att begränsa åtgärdsutrymmet till de områden där man kan förvänta sig en viss effekt. Åtgärdsutrymmet behöver i vissa fall definieras efter fler kriterier än de rent naturvetenskapliga. För strukturkalkning bör det exempelvis inte bara begränsas av lerhalt utan också av faktorer som har med möjlighet till timing och tillgång på kalk att göra. För stallgödselåtgärder finns ett omfattande regelverk, och för områden som omfattas av Nitratdirektivet bör man kunna anta att åtgärder redan är genomförda och att utrymme för ytterligare implementering därmed är litet. Hur lång tid det tar innan en åtgärd ger effekt och dess varaktighet är något som måste beaktas i effektuppskattning. Här är åtgärden som gäller att minska markens fosforförråd genom minskad stallgödseltillförsel exempel på en åtgärd som får effekt först efter lång tid. Därför bör den tas bort ur åtgärdsprogrammet, som har ett annat tidsperspektiv vad gäller effektuppskattningar. Det är dock fortfarande en viktig åtgärd på gårdar med fosforrika marker. Åtgärder, som inte tidigare ingått i Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram är exempelvis precisionsgödsling, fånggrödor, reducerad jordbearbetning, täckdikning och dikesunderhåll, samt reglerbar dränering. Dessa är åtgärder med god potential, men där några kan få motsägande effekter på kväve- respektive fosforförluster.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Aronsson, Helena, et al.
(author)
-
Mellangrödor i växtföljden - för kolinlagring och effektivt kväveutnyttjande
- 2023
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Rapporten beskriver mellangrödors funktion för kolinlagring i jordbruksmark i relation till andra funktioner och miljörisker. Den består av en kunskapsgenomgång, en inventering av data från fältförsök samt en sammanfattning av odlares erfarenheter vid en workshop. Vår definition av mellangröda är: En gröda som har sin huvudsakliga tillväxt mellan två huvudgrödor, och där syftet med att odla mellangrödan kan variera.Mellangrödan ger kolinlagring, särskilt rötternaKolinlagringen av en mellangröda har uppskattats till ca 320 kg kol i medeltal per ha och år, men variationen är stor. Vi sammanställde resultat från fältförsök med mellangrödor under 30 år. För insådda gräsfånggrödor skiljer sig biomassaproduktionen i medeltal inte så mycket åt mellan olika regioner, medan variationen är större för eftersådda mellangrödor. Det saknas kunskap för att kunna ge konkreta råd om hur artval och jordbearbetningsstrategier m.m. för mellangröda kan användas för att optimera stabiliseringsprocesserna för kol i marken. Mellangrödans rötter bidrar med ca 2,5 gånger större inlagring än den ovanjordiska grönmassan. Mätningar vi funnit visar en stor variation i viktförhållandet mellan skott och rot, som beror på arters variation, men också på osäkerheter i provtagning och metoder.Utmaningar för odlarnaBåde försök och odlares erfarenheter vittnar om utmaningar med sådd av mellangrödor efter skörd, särskilt på jordar med hög lerhalt. Det handlar om att hinna så direkt efter huvudgrödans skörd för att lyckas med etableringen och för att utnyttja hösten för tillväxt. Att ge sådd av mellangrödan lika hög prioritet som en huvudgröda var ett råd som erfarna odlare poängterade vid en workshop. Det finns olika tankesätt och strategier kring val av arter, beroende på syftet med mellangrödan. Genom artblandningar kan man också kombinera funktioner. Det finns inga tydliga råd för arter som särskilt främjar kolinlagring utan det viktigaste är stor tillväxt, hög kol-kväve-kvot (C/N-kvot), stor rotbiomassa samt baljväxtinslag. Hushållning med kvävet En nordisk sammanställning visade att mellangrödor i medeltal minskade kväveläckaget med drygt 40 %. Tidpunkt för nedbrukning eller kemisk avdödning är metoder för att styra återmineraliseringen och kväveverkan i nästa gröda. För frostkänsliga mellangrödor med låg C/N-kvot finns en risk att kvävet frigörs så snabbt att det hinner utlakas innan våren. Under sådana förhållanden ökar också risken för lustgasemissioner. Mer kunskap behövs om hur kväveomsättning påverkas och hur lustgasemissioner kan minimeras, för att kunna anpassa mellangrödesystemen efter olika odlingskrav och klimatets förändring.
|
|
