| 1. |
- Bergendal, Birgitta, 1947-
(author)
-
Oligodontia and ectodermal dysplasia : on signs, symptoms, genetics and outcomes of dental treatment
- 2010
-
In: Swedish dental journal. Supplement. - Umeå : Umeå universitet. - 0348-6672. ; :205, s. 13-78
-
Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
- The general aim of this thesis was to broaden our knowledge of the signs and symptoms, genetics, and outcomes of dental implant treatment in individuals with oligodontia or ectodermal dysplasia. Article I is a population-based study in three Swedish counties of 162 individuals with oligodontia, which was a prevalence of 0.09%. The intent was to explore ways for dentists to assess symptoms from other ectodermal structures than teeth through a clinical interview and chair-side analyses. Thirty per cent had low salivary secretion rates while only 11% with no known syndrome reported symptoms from hair, nails, or sweat glands. These are, together with teeth, the ectodermal structures on which it is proposed that a clinical diagnosis of ectodermal dysplasia (ED) be based. Article II screened 93 probands with oligodontia for mutations in six genes known to cause oligodontia and hypohidrotic ED. Sequence alterations predicted to be damaging or potentially damaging were revealed in the AXIN2, MSX1, PAX9, and EDARADD genes in 14 (15%) of the probands. All mutations but one were novel. For the first time, EDARADD mutations were shown to cause isolated oligodontia. No individual who had reported ectodermal symptoms from hair, nails, or sweat glands had a mutation. Article III assessed orofacial function in individuals with different types of EDs using the Nordic Orofacial Test-Screening (NOT-S) protocol. Individuals with ED scored significantly higher in orofacial dysfunction than a healthy reference sample, especially in the Chewing and swallowing, Dryness of the mouth, and Speech domains. Article IV surveyed treatment outcome of dental implants in Swedish children up to age 16 years. In a 20-year period, only 26 patients were treated, 5 of whom had hypohidrotic ED and anodontia of the mandible. Individuals with ED had 64% failed implants compared to 6% among subjects with teeth missing due to trauma or agenesis. The main conclusions of this thesis were that (i) a check of whether one or more permanent incisors are missing will identify 65% of individuals with oligodontia and 84% of individuals missing nine teeth or more, (ii) evaluation of salivary secretion is indicated in children with oligodontia, (iii) a majority of individuals with oligodontia did not report other abnormal ectodermal organ function besides teeth, (iv) no clinical indicator discriminated between individuals with and without mutations in the tested genes, and more unidentified genes are involved in tooth morphogenesis, (v) EDARADD mutations are associated with isolated oligodontia, (vi) evaluation of orofacial function is indicated in individuals with ED, and many individuals with ED would benefit from orofacial skills training, (vii) dental implant placement is a rare treatment modality in children, (viii) individuals with hypohidrotic ED seem to present special challenges due to structural as well as direct effects of the mutations on bone, which seem to compromise osseointegration, (ix) central registers on signs and symptoms in individuals with rare disorders would help establish prevalences of various diagnoses and define treatment needs, and (x) quality registers for monitoring treatment outcomes of dental implants would promote early detection of risks and side-effects in individuals with rare disorders.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Gordh, Monica
(author)
-
Survival of onlay bone grafts. A study in the adult rat.
- 1998
-
Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
- The aim of this thesis was to study onlay bone grafting in the adult rat to improve graft incorporation and perservation of graft size. In 167 adult isogeneic lewis rats, the size maintenance and bone formation at the graft-host interface of uni- and bicortical onlays positioned in various environments and treatments were investigated. The findings were assessed after four, 12 and 20 weeks with routine histology and immunohistochemistry, using antibodies against some bone and cartilage matrix proteins and proteoglycans. The immunolabelling aimed to explore the possible occurence and localization of such proteins which are essential to various stages of osteogenesis and bone repair. The main findings were: Bicortical grafts were found to retain volume better than unicortical grafts and the exposed bone-marrow space of the graft was sealed off from the surrounding connective tissue by compact bone, emanating from the cortical margins of the graft. A major improvement in graft incorporation was observed following exposure of the underlying recipient marrow. On the other hand, these grafts were occasionally markedly submerged into the recipient bed, which was believed to be due to the disappearance of its pressure-resistant outer cortical layer. The effects of limited marrow exposure by cortical perforations of the recipient bed resulted in a migration of the recipient bone marrow into the graft as well as decreased graft size diminution. A combination of cortical perforations of a bicortical graft and the host bed entailed increased graft stability and corticalization of the marrow. When the graft was covered by an osteopromotive expanded polytetrafluoroethylene (e-PTFE) membrane, improved graft integration and greater size persistence was observed even after membrane removal. However, full volumetric maintenance of the graft was not accomplished in any of these studies. The combined treatment of the higher concentration (32µg/80µl) tested recombinant human bone morphogenetic protein-2 (rhBMP-2) and membrane lead to a rapid and complete graft integration and pronounced bone formation resulting in maintained or even enhanced graft size. In contrast, the application of high-dose rhBMP-2 without a membrane resulted in loss of graft size, extensive bone resorption and only small amounts of new bone formation. Therefore, when a collagen carrier is used for rhBMP-2 in conjunction with onlay bone grafting, our results indicate the advantage of applying a membrane to obtain graft volume persistence. The immunohistochemical labelling contributed to a more detailed picture of the mechanisms involved in graft incorporation and offered a dynamic indication of the bone repair and remodelling process as compared to routine histology.
|
|
| 4. |
- Vallon, Danila
(author)
-
Studies of occlusal adjustment therapy in patients with craniomandibular disorders
- 1997
-
Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
- In the first part of this thesis, measurement and registration procedures of occlusal interferences and their inter and intraobserver variability were evaluated. In the second part of this thesis, the short and long-term effect of occlusal adjustment therapy was prospectively assessed in a controlled clinical trial in a selected group of 50 patients with myogeneous craniomandibular disorders (CMD). The treatment outcome of occlusal adjustment and combined treatment modes was investigated up to 7 years. The selcted patients were compared with a group of consecutive CMD patients. Observer variability was the same for the different methods of registration and was acceptable for most of the occlusal variables investigated. As the intraobserver constancy was greater than that between observers repeated registrations in longitudinal studies should be done by the same observer. Occlusal adjustment had in a short-term perspective of 1 to 3 months a positive effect on symptoms and clinical signs of CMD but had little or no effect in the long-term perspective in this group of muscular CMD patients. The usefulness of occlusal adjustment as the only form of treatment for this subgroup of CMD has limitations as the majority of patients had demanded several treatment modes in a 7-year perspective. The long-term effect of a combined treatment approach was good. The strongest associations in relation to treatment outcome were found for the variables stress and demand of treatment. The selected group was comparable to a consecutive CMD group with respect to background factors of socioeconomical character and the result from this selected group can therefore be applied to a broader group of CMD patients.
|
|
| 5. |
- Abrahamsson, Cecilia
(author)
-
Masticatory function and temporomandibular disorders in patients with dentofacial deformities : studies before and after orthodontic and orthognathic treatment
- 2013
-
Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
- Ca 30 % av Sveriges befolkning genomgår någon gång i livet behandling med tandreglering. I de fall där bettavvikelsen är mer omfattande är enbart tandreglering inte tillräckligt för att uppnå ett bra bett. Istället kombinerar man tandregleringen med en kirurgisk förflyttning av käkarna s.k. ortognat kirurgi. Dessa patienter besväras ofta, före behandling, av smärta och funktionsstörningar i käkar och tuggmuskler och är dessutom ofta missnöjda med sitt utseende. Då denna behandling är omfattande, kostsam och inte helt utan komplikationer är det av stort intresse att undersöka utfallet av behandlingen och om denna motsvarar förväntningarna hos patienterna.Tidigare studier som har utvärderat utfallet av tandreglering i kombination med ortognat kirurgi har kommit fram till motsägelsefulla slutsatser vad gäller hur behandlingen har påverkat förekomsten av smärta och funktionsstörningar i käkar och tuggmuskulatur.Det övergripande syftet med denna avhandling är att i en serie studier, före och efter ortognat kirurgi, utvärdera och jämföra före- komsten av smärta och käkfunktionsstörningar hos patienter med stora bettavvikelser.Avhandlingen är baserad på följande studier:delarbete I är en systematisk litteraturöversikt med följande frågeställning:Påverkar ortognat kirurgi förekomsten av smärta och funktionsstörningar i käkleder och tuggmuskulatur?I studien utvärderas den tillgängliga vetenskapliga litteraturen ur ett evidensbaserat perspektiv. Översikten omfattade tidsperioden januari 1966 till april 2006 och utökades senare till maj 2013.Slutsatser i delarbete I• Det finns ett otillräckligt vetenskapligt underlag för om förekomsten av diagnostiserad smärta och funktionsstörning i käkleder och tuggmuskler minskar efter ortognat kirurgi• Det vetenskapliga underlaget är begränsat när det gäller en minskning av palpationsömhet i tuggmuskler efter ortognata kirurgi.• Det finns ett otillräckligt vetenskapligt underlag för om förekomsten av käkledsljud påverkas av ortognat kirurgi.• Det behövs ytterligare en studier som är av hög eller medelhög kvalitet för att på ett evidensbaserat sätt kunna styrka behandlingsutfallet av ortognat kirurgi när det gäller smärta och funktionsstörningar i käkleder och tuggmuskler.delarbetena II och III är kontrollerade studier som undersöker förekomsten av smärta och funktionsstörningar i käkleder och tuggmuskler hos patienter med stora bettavvikelser, i jämförelse med personer med eller utan små bettavvikelser (ej i behov av tandreg- lering). Patienterna var remitterade för behandling med ortognat kirurgi. I delarbete III, som är en longitudinell uppföljningsstudie, analyseras hur förekomsten av smärta och funktionsstörningar i käkleder och tuggmuskler påverkas av behandlingen och även hur patienttillfredsställelsen är tillgodosedd.Slutsatser i delarbete II och III• Patienter som ska behandlas med ortognat kirurgi har mer smärta och funktionsstörningar i käkleder och tuggmuskler jämfört med kontrollgruppen.• Patienter som genomgått ortognat kirurgi har ett positivt behandlingsutfall avseende smärta från käkleder och tuggmuskler.• Efter behandling är förekomsten av smärta och funktionsstörningar i käkleder och tuggmuskler låg och i nivå med den i kontrollgruppen.Delarbete IV utvärderar den självupplevda tuggförmågan och den testade tuggprestationen före och efter ortognat kirurgi hos samma individer som i studie II och III.Slutsatser i delarbete IV• Patienter med stora bettavvikelser har innan ortognat kirurgi en sämre självupplevd tuggförmåga och testad tuggprestation jämfört med kontrollgruppen.• Efter behandling förbättras både den självupplevda tuggförmågan och tuggprestationen.Klinisk betydelse:Patienter som har stora bettavvikelser och dessutom smärta och funktionsstörningar i käkleder och tuggmuskler har oftast ett positivt behandlingsutfall efter ortognat kirurgi. Dessutom förbättras den självupplevda tuggförmågan och den testade tuggprestationen efter behandlingen. Patienter med stora bettavvikelser som ska behandlas med tandreglering i kombination med ortognat kirurgi kan därför rekommenderas behandlingen för möjlighet till minskade besvär från tuggmuskler och käkleder och förbättrad tuggförmåga.
|
|
| 6. |
- Abrahamsson, Peter
(author)
-
Intra-oral soft tissue expansion and volume stability of onlay bone grafts
- 2011
-
Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
- Implantat är idag en väl etablerad behandlingsform. I många fallfinns dock inte tillräckligt med käkben för att på ett optimalt sättkunna rekonstruera patientens bett såväl ur funktionell som estetisksynpunkt. I dessa fall används olika tekniker för att tillförakäkben. Problemet med dessa tekniker är att benvolymen minskarunder inläkningen speciellt om ben transplanteras till laterala ochvertikala positioner. Vidare kan det vara svårt att få tillräckligtmed mjukvävnad för att uppnå estetiskt tillfredställande resultat,speciellt i överkäksfronten. Avhandlingens övergripande mål är attintroducera och utvärdera en ny teknik för mjukvävnadsexpansionför att optimera förutsättningarna för en efterföljande bentransplantationav tillräcklig volym för kommande installation avimplantat.I de experimentella studierna har kanin använts som försöksdjur.I delarbete (I) placerades en osmotisk mjukvävnadsexpander bilateraltunder benhinnan (periostet) på åtta djur via en extraoral entré.Efter två veckor hade periostet expanderat och en subperiostalficka bildats. Djuren avlivades och vävnad togs för histologisk undersökning.Denna visade inga inflammatoriska reaktioner eller resorptionerav benet. Periostet hade expanderats och nytt ben hadebildats i periferin av expandern genom att periostet lyfts långsamtoch stimulerat till bennybildning. På samma sätt som beskrivits ovan placerades expandern i delarbetena(II) och (III) på 13 respektive 11 kaniner.Efter 14 dagars expansion sövdes kaninerna på nytt, expandernavlägsnades och partikulerat käkben placerades på utsidan av mandibelnbilateralt (delarbete II). På ena sidan täcktes det med ett titannätoch på andra sidan med ett resorberbart nät. Efter tre månadersinläkning hade benbildning skett under båda näten. Volymen underdet resorberbara nätet var större (p<0.05) men inga skillnad noteradesi mängden mineraliserat ben. Två resorberbara nät perforeradeden orala slemhinnan. Detta berodde troligen på att det resorberbaranätet var svårare att konturera och anpass mot underkäken.I delarbete (III) placerades partikulerat ben och Bio Oss, separeratav ett kollagenmembran, unilateralt på mandibeln under etttitannät som i sin tur var täckt av ett kollagenmembran. Volymennybildat ben i anslutning till autologt ben respektive Bio Oss registreradesefter 3 månaders inläkning. Inga skillnader i benvolymförelåg. Scanning Electron Microscopy (SEM) visade i båda studiernaatt ben växte i direkt kontakt med såväl autologt ben sombensubstitut.Till den kliniska studien (delarbete IV) rekryterades 20 patienterkonsekutivt. De fördelades slumpmässigt i två grupper. I experimentgruppenopererades 10 patienter med en osmotisk mjukvävnadsexpander.Efter två veckor avlägsnades denna och benuppbyggnadgjordes med partikulerat ben täckt av ett titannät ochett kollagenmembran. Efter sex månaders läkning installerades implantat.I referensgruppen gjordes benuppbyggnad med benblockföljt av en implantatoperation efter sex månader.Ett optiskt mätinstrument användes för att registrera förändringari mjukvävnaden efter såväl subperiostal expansion sombenuppbyggnad. Dessa förändringar lagrades i en PC där värdenakunde analyseras och jämföras.Resultaten från den kliniska studien stämde väl överens med deexperimentella. Expandern expanderade periost och täckandemjukvävnad. Det föreligger dock en risk att expandern perforerarmjukvävnaden. Den optiska mätningen visade en volymsförbättringefter mjukvävnadsexpansionen. Den expanderade vävnadenkunde användas till att täcka ett bentransplantat som skyddades av ett titannät samt ett kollagen membran. Trots tidigare vävnads expansionexponerades titannätet genom slemhinnan i två fall. Fixturinstallationkunde utföras som planerat både i den experimentellagruppen samt referens gruppen. Det optiska mätinstrumentet(PRIMOS® optical 3D) var ett lättanvänt och repeterbart mätinstrumentsom levererade vävnadsförändringar med stor exakthet.
|
|
| 7. |
- Ahlgren, Camilla
(author)
-
Dental gold and contact allergy
- 2009
-
Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
- Guld har i många år använts som rekonstruktionsmaterial vid bettrehabilitering. Mer än 50% av Sveriges vuxna befolkning har kronor och/eller broar framställda i guldlegering och guld används också till stift i rotfyllda tänder, på vilka sedan kronor kan fästas. Guld har länge betraktats vara inert, dvs. ej kunna ge några reaktioner vid användning i kroppen, men på senare år har en ökad frekvens av kontaktallergi mot guld kunnat konstateras. Kontaktallergi är en typ av allergi, som vid upprepad kontakt med ämnet kan ge patienten en reaktion i hud och slemhinna. När det gäller guld kan kontaktallergi uppstå t.ex. under guldringar, av örhänge eller av halsband. När man utreder patienter för kontaktallergi mot guld – s.k. lapptestning, fäster man en häfta med guldsaltet guldnatriumtiosulfat (GSTS) på ryggen i 48 timmar. Patienten tar efter dessa två dygn bort testlappen och 3–4 samt 7 dagar efter exponeringen värderas den eventuellt uppkomna reaktionen av en hudläkare. Reaktionerna kan klassas som ospecifika irritationsreaktioner, negativa reaktioner, tveksamma reak-tioner och allergiska (positiva) reaktioner av eksemtyp. 1991 började man i Malmö rutinmässigt använda GSTS vid lapptestning av kontaktallergi mot guld, och då kunde konstateras att 10 % av de testade uppvisade kontaktallergi mot guld. Man har också visat att ett positivt lapptest är en manifestation av kontaktallergi. GSTS är, efter nickelsulfat, det näst vanligaste allergenet, som ger positiv hudreaktion vid rutintestning av eksempatienter. Detta tillsammans med en enkätstudie, som indikerade att kontaktallergi för guld var överrepresenterat hos patienter som hade guld i munnen, utgör bakgrunden till detta avhandlingsprojekt. I det första delarbetet studerades om dentalt guld (kronor, broar, inlägg) kunde sättas i samband med kontaktallergi för guld. Patienterna som ingick i studien var patienter som skulle testas eftersom de hade eksem. Resultaten visade att de patienter som vid tandläkarundersökning visat sig ha guld i munnen också i större utsträckning hade kontaktallergi för guld vid lapptestning. Symtom i munnen eller tecken på munslemhinnereaktioner kunde dock inte sättas i samband med dentalt guld eller positivt lapptest för guld. Däremot kunde det konstateras att de som hade mycket guld i munnen i större utsträckning hade kontaktallergi mot guld. I delarbete två studerades guldhalten i blodet hos samma patientpopulation. Det kunde konstateras att de patienter som hade dentalt guld hade förhöjda värden av guld i blod. I tredje delarbetet undersöktes mängden guld i blod efter att patienterna fått guldinlägg, vilket motsvarar en krona men med en fyllnings utsträckning. Patienterna hade mer guld i blodet efter att inläggen satts in jämfört med mängden guld i blod innan inläggen sattes fast. Fortfarande 15 år efter att inläggen sattes in hade patienterna förhöjda värden av guld i blod, vilket måste tolkas som en kontinuerlig frisättning av guld från dentalt guld till blod. Förhöjda värden av guld i blod har visat sig ha betydelse för hudens reaktion i kontakt med guld. Huruvida det föreligger ett samband mellan dentalt guld, kontaktallergi mot guld och munslemhinnelesioner, är inte väl utrett. Dock har studier på patienter med oral lichen indikerat att dessa patienter skulle kunna vara allergiska mot guld, men även mot andra tandvårdsmaterial. I fjärde delarbetet undersöktes därför patienter med oral lichen, med avseende på kontaktallergi mot guld i jämförelse med kontrollpatienter, vilka var remitterade till Yrkes- och miljödermatologiska avdelningen, Hudkliniken i Malmö, för misstanke om allergiskt kontakteksem. I denna studie kunde man finna en numerär skillnad avseende kontaktallergi för guld men inte någon statistisk skillnad mellan grupperna. Det är därför av vikt att i fortsatta studier, med större undersökningsmaterial, försöka utröna om det finns ett statistiskt säkert samband mellan oral lichen och kontaktallergi mot guld eller andra tandvårdsmaterial eftersom dessa patienter kan uppleva perioder med stora besvär, vilka kan försvåra både födointag och upprätthållande av en adekvat munhygien.
|
|
| 8. |
- Brogårdh-Roth, Susanne
(author)
-
The preterm child in dentistry. Behavioural aspects and oral health
- 2010
-
Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
- Allt fler för tidigt födda barn överlever tack vare en avancerad intensivvård, vilket innebär att tandvården möter en ny grupp av patienter som är födda 3 till 4 månader för tidigt. Många av dessa barn riskerar att få bestående fysiska och psykiska problem.Det finns mycket få studier som utvärderat oral hälsa hos förtidigt födda barn eller hur de klarar sin tandvård. Avhandlingens övergripande mål har varit att analysera olika aspekter av tandvårdsbeteende och oral hälsa hos för tidigt födda barn.Samtliga barn födda före graviditetsvecka 32 i Malmö Lundssjukvårdsdistrikt ingick i studierna. I delarbete I-III följdes en gruppför tidigt födda barn och matchade fullgångna kontrollbarn frånförskoleålder till tonår. Delarbete IV inkluderade en ny grupp 10-12 år gamla för tidigt födda barn och kontrollbarn.I delarbete 1 studerades tandvårdsjournaler för 187 tidigt födda barn och 187 fullgångna kontrollbarn vid 3 och 6 år samt under förskoleperioden (3-6 år). Uppgifter om psykologiska behandlingsproblem och karies registrerades. Behandlingsproblem var vanligare bland de för tidigt födda barnen, medan det inte förelåg några skillnader mellan grupperna avseende karies.I delarbete II intervjuades föräldrar till 153 för tidigt födda barn och153 matchade fullgångna kontrollbarn vid två olika tillfällen med 2års mellanrum (förskoleålder, tidig skolålder). Syftet var att studera föräldrars syn på barnens tandvård, tandhälsa och tandvårdsvanor. Föräldrarna till de för tidigt födda barnen rapporterade mer behandlingsproblem i förskoleåldern, men inte i skolåldern. De rapporterade också mer medicinska problem än föräldrarna till kontrollbarnen.I delarbete III, när barnen var 12-14 år gamla, deltog 109 för tidigt födda barn och 108 fullgångna kontrollbarn i en enkätstudie. Syftet var att studera upplevelser av tandvård samt förekomst av tandvårdsrädsla, tandvårdsvanor och allmän hälsa. Studien visade inga skillnader mellan grupperna avseende tandvårdsrädsla eller andra faktorer kopplade till tänder och tandvård. De för tidigt födda ungdomarna rapporterade mer flitig användning av tandtråd och extra fluor och hade mer allmänna hälsoproblem än kontrollerna.I delarbete IV undersöktes kliniskt 82 10-12 år gamla för tidigt födda barn och 82 matchade kontroller avseende emaljavvikelser (MIH), förekomst av plack, gingivit, karies samt psykologiska behandlingsproblem. Studien visade att för tidigt födda barnhade högre förekomst av MIH, hade mer plack och gingivit samtuppvisade mer psykologiska behandlingsproblem jämfört med de fullgångna kontrollbarnen. Tidig födsel och låg födelsevikt ökade risken för MIH. När det gäller kariesförekomst sågs inga skillnadermellan grupperna.Konklusion och klinisk betydelseSammanfattningsvis tyder studierna på att för tidig födsel innebär en större risk för problem av psykologisk art i tandvården och större risk för oral ohälsa. Det är också vanligare med medicinska problem, vilket tycks följa barnen upp i tonåren. Som en följd av detta behöver tandvården tidigt identifiera de för tidigt födda barnen för att utforma rutiner kring prevention och behandling samt för att individualisera det psykologiska omhändertagandet. Vidare krävsett utökat samarbete mellan tandvården och barnhälsovården för att försäkra sig om en god oral hälsa hos för tidigt födda barn.
|
|
| 9. |
- Collin Bagewitz, Ingrid
(author)
-
Prosthodontics, care utilization and oral health-related quality of life
- 2007
-
Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
- Att förlora en eller flera tänder och vara hänvisad till att bära avtagbar protes kan, beroende på individ och situation, inverka på livskvaliteten. Kostnaderna för tandvård kan påverka såväl val av behandling som att en individ avstår från tandbehandling.Målen med denna avhandling var att:Mot bakgrund av tandvårdsförsäkringen studera tandvårdsnyttjande och oral hälsa, med speciellt fokus på orala proteser, samt oral hälsorelaterad livskvalitet i en svensk vuxen population.Beskriva dentala förhållanden – med fokus på protetiska variabler – i relation till sociala förhållanden och utvärdera om det fanns indikationer på förändringar i socioekonomisk påverkan på dentala förhållanden, sedan införandet av tandvårdsförsäkringen.Studera om olika attityder till tandvård är associerade med sociala såväl som dentala förhållanden och undersöka tandvårdsnyttjande i relation till dentala och sociala förhållanden, liksom i relation till attityder gentemot tandvårdskostnader och upplevt behov av tandvård.Utforska dimensionaliteten av variabler, ämnade att mäta oral hälsorela-terad livskvalitet, baserade på Lockers modell, i svensk kontext, samt att diskutera likheter mellan de funna dimensionerna och två utvalda befintliga instrument Oral Health Impact Profile (OHIP) och Oral Impact on Daily Performances (OIDP).Undersöka huruvida oral hälsorelaterad livskvalitet i en svensk vuxen population kunde förklaras av (a) sociala attribut, (b) individuella attribut, (c) dentala förhållanden med speciellt fokus på protetikens roll samt (d) attityder till tandvård.Enkätformulär skickades 1998 till ett slumpmässigt urval av 1974 per-soner i åldern 50-75 år, bosatta i Skåne. Svarsfrekvensen blev 66%.Resultaten visade att:Det fanns associationer mellan sämre social situation – i form av hög ålder och lågutbildad – och försämrade dentala förhållanden – i form av få kvarvarande tänder eller tandlös.Socioekonomiska skillnader avseende dentala förhållanden tycktes vara oförändrade jämfört med tidigare studier.Låg utbildning, och försämrade dentala förhållanden associerade med uppfattningen att kostnaden för tandvård är viktig och med att ha upplevt ett tandvårdsbehov utan möjlighet att tillgodose det på grund av kostnadsbarriär.Tandvårdsnyttjande var relaterat till kön, dentala förhållanden och attityder till tandvårdskostnader. Oberoende av varandra fanns där en högre sannolikhet för lågt tandvårdsnyttjande (mer sällan än en gång per år) för män, för personer med få kvarvarande tänder eller tandlösa, för de med avtagbar protes, för de som upplevde ett tandvårdsbehov utan möjlighet att tillgodose det på grund av en kostnadsbarriär samt för de som ansåg att kostnaden hade inverkat på deras tandvårdsnyttjande.Det fanns en tendens till högre sannolikhet för lågt tandvårdsnyttjande för de lågutbildade.Tre faktorer förklarade dimensionaliteten av 22 variabler för mätning av oral hälsorelaterad livskvalitet i den aktuella populationen: (1) Fysisk och social förmåga (den dominerande faktorn), (2) Psykologisk komfort och förmåga samt (3) Funktionell begränsning och fysisk smärta. Di-mensionerna var liknande de i OHIP och OIDP.Generell hälsa i förhållande till jämnåriga, tandantal och variabeln upplevt tandvårdsbehov med kostnadsbarriär, hade den starkaste inverkan på dagliga aktiviteter, på den psykologiska dimensionen och på oral funktion. Där fanns interaktionseffekt mellan tandantal och typ av protetisk ersättning.Typ av protetisk ersättning uttryckt i fast eller avtagbar protes, var mindre viktig för de med få kvarvarande tänder eller tandlös än för övri-ga, för att förklara oral hälsorelaterad livskvalitet.Sammanfattningsvis konstaterades social ojämlikhet avseende dental situation. Lågutbildade och äldre upplevde sämre tandhälsa än övriga. Målet med tandvårdsförsäkringen var vid dess införande att möjliggöra tandvård på lika villkor. Jämfört med tidigare studier kunde dock inte ses några indikationer på förändringar i socioekonomiskt inflytande se-dan försäkringens införande. Där fanns sociodentala skillnader i attityder till tandvårdskostnader vilket även avspeglades i lågt tandvårdsnyttjande. Lågt tandvårdsnyttjande kunde också relateras till lågt tandantal, protesbärande, manligt kön och låg utbildning.Upplevelsen av livskvalitet och oral hälsorelaterad livskvalitet är individuell och multidimensionell. Tre dimensioner av oral hälsorelaterad livskvalitet utkristalliserades i populationen. Fysisk och social förmåga rymdes inom samma dimension som också var den dominerande. Den oralt hälsorelaterade livskvaliteten beskrevs i tre dimensioner: Dagliga aktiviteter, Psykologisk dimension och Oral funktion. En av de mest framträdande förklaringarna till oral hälsorelaterad livskvalitet var antal kvarvarande tänder. Det fanns en teori att förekomst av avtagbar protes skulle vara av stor betydelse för försämrad livskvalitet. Det fanns dock interaktionseffekter mellan tandantal och protesförekomst vilket tolkades som att upplevelsen av tandförlust var mer negativ än förekomst av avtagbar protes vid värdering av oral hälsorelaterad livskvalitet. Det var också mindre viktigt för kategorin med få kvarvarande tänder eller tandlösa om den protetiska konstruktionen var fastsittande eller avtagbar. Avhandlingen visar som helhet att sociala och dentala förhållanden liksom tandvårdskostnad spelar stor roll för såväl vårdutnyttjande som livskvalitet. Oral protetik har en betydelsefull roll, där typ av ersättning interagerar med tandförlusten i sin effekt på livskvaliteten.
|
|
| 10. |
- Dawson, Andreas
(author)
-
Experimental tooth clenching : a model for studying mechanisms of muscle pain
- 2013
-
Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
- “I felt like I’d done three rounds with Mike Tyson…all becauseI was grinding my teeth in my sleep”, så beskrev en patient somintervjuades av Daily Mail i en artikel där det ökade problemet medöverbelastning i käkarna beskrevs, vilket kan leda till tandslitage,muskelsmärta, och frakturer på tandmaterial. Det personliga lidandet,och de ekonomiska kostnaderna för både individ och samhälle ärstort. Bruxism innebär en daglig och/eller nattlig tandpressningeller tandgnissling och anges med en förekomst av ca 10-20% ibefolkningen.Tidigare undersökningar har visat att tandpressning ochpsykologisk stress är vanligare bland patienter med kroniskmuskelsmärta i ansiktet jämfört med friska försökspersoner, ochanses kunna bidra till kronisk muskelsmärta i ansiktet, så kalladmyofasciell temporomandibulär dysfunktion (M-TMD). Dethar även föreslagits att bruxism, t ex tandpressning, kan leda tillträningsvärk i tuggmuskulaturen. M-TMD är ett smärttillstånd somkan drabba tuggmuskulaturen och är ungefär dubbelt så vanligt hoskvinnor som hos män. Vanligt förekommande symtom är smärtaoch ömhet i tuggmuskulaturen, men även en reducerad tuggfunktion.Flera studier har använt sig av experimentellatandpressningsmodeller för att öka förståelsen mellan tandpressningoch smärta i tuggmuskulaturen. I dessa studier har olika stor bitkraftanvänts vid tandpressningen, vilket resulterar i att det blir svårt attjämföra resultaten från dessa studier och dra slutsatser om vilkatandpressningsmodeller som är de mest optimala.12Vid tandpressning så kan det bli syrefattigt i tuggmuskulaturen,vilket kan resultera i en frisättning av smärtframkallande substanser,såsom serotonin och glutamat. I tuggmuskulaturen finns detsmärtreceptorer som kan aktiveras av dessa substanser. I tidigarestudier har man observerat att patienter med M-TMD har en högrehalt av dessa substanser i tuggmuskulaturen jämfört med friskaindivider.Finns det ett samband mellan tandpressning och träningsvärk?Hur kommer det sig att patienter med M-TMD har en högre haltav serotonin och glutamat i tuggmuskulaturen? Denna kunskapsaknas idag, således var det övergripande målet med denna avhandlingatt öka kunskapen om detta. På sikt kan denna kunskap bidra tillförbättrade diagnostiska metoder, och behandlingsmodeller.I studie I så utvecklades ett instrument som undersöker kvalitetenpå experimentella bruxismstudier, som senare kan användas i ensystematisk översikt, så att slutsatser kan dras avseende de mestoptimala experimentella bruxism modellerna som inducerar ensmärta på friska individer som efterliknar den kliniska smärtan sompatienter med M-TMD uppvisar.I studie II undersöktes sambandet mellan tandpressning vidolika bitkraftsnivåer och träningsvärk. Våra resultat antyder attträningsvärk i tuggmuskulaturen inte tycks uppstå efter experimentelltandpressning hos friska individer.I delstudier III och IV undersöktes frisättning av serotonin ochglutamat efter tandpressning hos friska individer och patienter medM-TMD med hjälp av mikrodialys. De huvudsakliga fynden var attvi kunde bekräfta tidigare fynd, att patienter med M-TMD har enhögre halt av serotonin i tuggmuskulaturen. Däremot utsöndradesdessa substanser inte i samband med tandpressning, varken hosfriska individer eller hos patienter.
|
|
