| 1. |
- Carlsson, Julia, et al.
(author)
-
Att planera för hela skogslandskapet : utmaningar och möjligheter
- 2016
-
Reports (pop. science, debate, etc.)abstract
- Skogens många värden behöver samplaneras och sättas i sitt sammanhang utifrån ett landskapsperspektiv. Vi intervjuade skogsägare och skogliga intressenter om hur de ser på skogens värden, äganderätten och skogspolitiska förutsättningar, samt synen på att samarbeta och ta hänsyn till varandras intressen. Vi utgår från behov identifierade i planeringsprocesser som inkluderar många deltagare och intressen, när det gäller att förbättrakommunikation, information och mötesplatser. Vi ser tre möjliga verktyg för att skapa förutsättningar för ett landskapsperspektiv i planeringen av skogens värden: en landskapslots, en samverkansarena, samt utformningen och användandet av skogsbruksplanen.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Kardell, Örjan, 1963-
(author)
-
Gärdsgårdar : i människans tjänst under 800 år
- 2004
-
Reports (pop. science, debate, etc.)abstract
- Hankgärdsgården är en teknisk nyhet från tidig medeltid, och samtida med bybildning och ett fastare trädessystem. I hankgärdsgården kunde gran användas till alla delar i konstruktionen. I de äldre, flätade hägnaderna användes huvudsakligen färska lövträd. Ända sedan den slog igenom hade hankgärdsgårdens höjd och täthet reglerats i lagstiftningen, likaså vilka markslag som omfattades och vem det ålåg att stänga kring dem. Först under 1800-talet förändrades hägnadsplikten. En omvälvande lagändring kom 1857; därefter var det inte längre grödorna som skulle hägnas, utan rågångar och fastighetsgränser. Från och med 1850 blev det möjligt att inom byalag avtala bort lagens krav på gärdsgårdarnas täthet. Detta skedde i en tid då billigt importerat bomullstyg fick fårstammen att krympa drastiskt, och där fåren försvann kunde gärdsgårdarna stängas glesare. Glesa gärdsgårdar drog också mindre virke.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Lindkvist, Anna, 1976-, et al.
(author)
-
Idéer och värderingar i den svenska skogsgödslingens historia
- 2010
-
Reports (pop. science, debate, etc.)abstract
- Sedan 1950-talet har skogsgödsling med kväve framhållits som en av de mest lönsamma skogsvårdsåtgärderna inom skogsbruket. Trots dessa fördelar har intresset för skogsgödsling pendlat kraftigt över tid och endast lockat de stora skogsbolagen i Sverige. Många faktorer har påverkat storskogsbrukets intresse för skogsgödslingen över tid. Ekonomiska överväganden, statliga författningar och påtryckningar från kritiska miljöorganisationer och andra intressegrupper har haft betydelse, men periodvis också en oro över gödslingens ekonomiska och ekologiska konsekvenser för virke och skog. Idéer och värderingar i den svenska skogsgödslingens historia. Osäkerheten kring skogsgödslingens effekter, som byggts upp sedan 1960-talet, har skapat motsättningar mellan gödslingsförespråkare och -motståndare. Konflikterna har underbyggts av seglivade idéer ("tankefigurer") som står emot varandra. Idéer och frågor som uttrycktes på 1960-talet har fortfarande inflytande över dagens debatt och framstår därmed som relativt stabila. Detta innebär att motsättningarna sannolikt kommer att kvarstå inom den närmaste framtiden.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Mellander, Per-Erik
(author)
-
Sen vår ger kraftigt hämmad tillväxt
- 2004
-
Book (other academic/artistic)abstract
- Att låga temperaturer i marken hämmar upptag av vatten och gasutbyte hos unga plantor är känt sedan tidigare. Nu visar sig detta gälla även för stora tallar. Tjälproblematiken bör därför uppmärksammas mer, även för bestånd som har lämnat plantstadiet. • För att träden ska kunna ta upp vatten på våren räcker det inte med att vattnet är ofruset. I rotzonens övre del måste vattnet ha en temperatur högre än 0°C för att rötterna ska kunna tillgodogöra sig det. • Tallarnas upptag av vatten från marken och kol från atmosfären minskar kraftigt när uppvärmningen av marken försenas in i växtperioden, och upptaget fortsätter att hämmas tills marktemperaturen är cirka +8°C. Vid högre temperaturer avgörs vatten- och kolupptaget främst av klimatet ovan mark.
|
|
| 9. |
- Mellander, Per Erik, et al.
(author)
-
Snödjup och marktempertur i norrländska skogar idag och om 100 år
- 2005
-
Book (other academic/artistic)abstract
- Ett framtida varmare klimat kan medföra att den snötäckta perioden i skogslandskapet förkortas, årsmedeltemperaturen i marken höjs, markuppvärmningen på våren sker tidigare, samt att fler cykler av frysning och upptining äger rum. • Tunnare snötäcke kan medföra en ökad rumslig variation i marktemperatur p.g.a. ett större relativt inflytande på snödjupet av topografin samt av trädens förmåga att fånga upp nederbörd och solstrålning. • Under vissa år kan ett varmare klimat på nordliga breddgrader medföra en försenad markuppvärmning och större mellanårsvariationer i täta bestånd.
|
|
| 10. |
- Sundqvist, Maja, et al.
(author)
-
Höjdgradienter hjälper oss att förstå den globala uppvärmningens påverkan i Arktis
- 2013
-
Reports (pop. science, debate, etc.)abstract
- Framtidens temperaturökningar orsakade av den globala uppvärmningen förväntas vara högst på högre breddgrader. Arktis ekosystem, där växtligheten är starkt begränsad av både låga temperaturer och låg näringstillgänglighet, är troligtvis också väldigt känsliga för denna temperaturökning. Mycket forskning i Arktis syftar till att förstå hur ekosystemen kommer att påverkas av framtida klimatförändringar och konsekvenserna av dessa för viktiga natur- och samhällsvärden. Eftersom temperaturen sjunker med ökad höjd har biologer länge använt sig av höjdgradienter för att studera hur växt- och djursamhällen påverkas av naturliga variationer i temperatur. Fjällen kring Abisko i norra Sverige erbjuder därför möjligheter för en ökad förståelse av hur Arktis växtlighet kan komma att påverkas av framtida klimatförändringar. Under 2007 och 2008 påbörjades undersökningar av förändringar i artsammansättning och näringsstatus (kväve och fosfor) för fattig hed och rikare ängsvegetation längs en höjdgradient (500–1000 meter) i närheten av Abisko, nordligaste Sverige. Temperaturen i mitten av sommaren sjunker med ungefär 0,6° per 100 meter höjdökning eller 3°C från den lägsta till högsta höjden längs den här gradienten. Artsammansättningen förändras mer för ängsvegetation än för hedvegetationen längs höjdgradienten. Växtsamhället under 2008 innehöll även mindre kväve relativt fosfor på de lägre (varmare) höjderna än på de högre och kallare höjderna. Förändringen i kväve- och fosforkvoter var också större för ängsvegetationen. Detta tyder på att förändringar i växtsamhällens artsammansättning, näringsstatus och näringsbegränsning med ökade temperaturer i Arktis kommer att skilja sig markant åt mellan rik och fattig vegetation.
|
|
