| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Ahlén, Ingemar
(author)
-
Gotlands fladdermusfauna 1997
- 1998
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Sommaren 1997 inventerades fladdermusfaunan på Gotland inkl. Fårö (22 juli-2 augusti) och Gotska sandön (1-4 juni). Använd metod var artkartering och linjetaxering. Dessutom kunde åtskilliga kolonier i hus kontrolleras genom att upprop spreds i tidningar. Insatsen 1997 gjordes mer omfattande än vad som krävs i en fortlöpande övervakning, detta för att lägga en bättre grund för kommande års inventeringar, tex. i fråga om val av lokaler och linjetaxeringsrutter. Totalt observerades under inventeringen 1524 fladdermöss fördelade på 10 arter. Den dominerande arten var nordisk fladdermus vilken utgjorde 60 % av observationerna och förekom på 85 % av de undersökta lokalerna.
|
|
| 5. |
- Ahlén, Ingemar
(author)
-
Gotlands fladdermusfauna 2005
- 2006
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Gotlands fladdermusfauna har inventerats 4 gånger, 1980-81, 1993, 1997 och 2005. Detta är rapporten från 2005 års inventering. Artkartering utfördes på 139 lokaler och linjetaxering med bil omfattade 788 km av vägnätet. Sammanlagt 1860 fladdermöss observerades, 975 vid lokalerna och 885 vid linjetaxeringen. 12 olika arter anträffades under 2005 och därmed är det nu totalt 14 arter påvisade på Gotland. Tre av dessa har troligen inte reproducerande populationer på ön. Den vanligaste arten, nordisk fladdermus, observerades med 1284 individer och var närvarande vid 75% av alla artkarterade lokaler och vid linjetaxeringen räknades i medeltal 11 individer/km, vilket är mycket mer än vad som är normalt på fastlandet. Populationen tycks vara stabil. Trollfladdermus observerades med några få individer på en lokal 1980 och har sedan dess ökat gradvis. Under 2005 observerades 89 individer på 39 platser. Den är nu väl spridd över ön och flera kolonier påvisades. Myotis-arterna är vanligare på Gotland än vad de vanligen är på fastlandet. En möjlig förklaring är att Gotland saknar populationer av dvärgfladdermus, en situation som även råder på Bornholm. Barbastell som tidigare endast var funnen på sydligaste Gotland hittades nu även på norra Gotland. Från naturvårdssynpunkt är läget för fladdermössen ungefär som tidigare. Det finns dock klart negativa faktorer som kräver ökad uppmärksamhet. Skogs- och utmarksbete av kor och hästar avvecklas och leder till försämrade vegetationsstrukturer och sämre insekttillgång för fladdermössen. Vid skötsel av ängen och lövskog är det vanligt att man öppnar för mycket och inte bevarar de täta partier av hässlen och fullskiktade lövbestånd som är värdefulla för flera arter t.ex. fransfladdermus. Placering av nya vindkraftverk sker ofta utan tillräcklig hänsyn till viktiga födosöksbiotoper för fladdermöss.
|
|
| 6. |
- Borgegård, Sven-Olov
(author)
-
Berg och grus för Visbys behov
- 1983
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Under år 1980 fick länsstyrelsens naturvårdsenhet ta emot ett flertal ansökningar om bergtäkt runt Visby. Detta starkt ökade intresse för bergkrossmaterial var delvis föranlett av utbyggnaden av Visby hamn men det ger inte hela förklaringen till anhopningen av täktansökningar.I rapporten grusutredningen 74 (SIND PM 1978:1) anges grustillgångarna för Visbyregionen vara relativt stora. De beräknas räcka åtminstone 80 år. Trots denna optimistiska bild har grusexploatörerna börjat se sig om efter ersättningsmaterial till gruset för mindre kvalificerade ändamål. En orsak är att grusmaterialet i Visbys närhet inte längre är lättlillgängligt som tidigare och att materialet längre från tätorten blir dyrare pga högre transportkostnader.För bedömning av de inkomna ansökningarna har remisser gått till länsantikvarien, hälsovårdsnämnden - som i vissa fall remitterat handlingarna vidare till byggnadsnämnden och teknika nämnden - och i något fall även direkt till byggnadsnämnden. Det har framkommit att kommunen börjat bli allt mer oroad för ev negativa verkningar på a) grundvattnet som utgör en väsentlig del av Visbys vattenförsörjning. Problem med b) vibrationer i marken och buller samt c) problem betr efterbehandling har även vägt tungt i remissyttrandena då flera planerade täkter ligger i anslutning till befintlig bebyggelse. Dessutom har i flera fall d) planfrågorna betonats.För att råda bot mot dessa och andra problem har man från kommunens och länsstyrelsens sida ansett det vara väsentligt att sammanfatta vilka problem som sammanhänger med berg- och grustäktsverksamheten runt Visby och att försöka finna lösningar som kan minimera konflikterna.Det geografiska området för utredningen har inledningsvis angivits till 2,5 mils radie från Visby. Transportkostnaderna för grusmaterial utgör en mycket stor del av den totala gruskostnaden. Detta medför att körsträckan för normala grustransporter i Sverige som helhet oftast inte överstiger 3 mil, vilket fått utgöra motiv för den i utredningen använda radien.Sjötransporter av grusmaterial dvs transporter från fastlandet har inte bedömts vara ett realistiskt alternativ f n, främst pga omlastningskostnaderna.
|
|
| 7. |
- Borgegård, Sven-Olov
(author)
-
Kalkbrott på Gotland : Utformning och efterbearbetning
- 1983
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Gotlands berggrund består till största delen av kalksten. Denna naturresurs har använts genom århundradena för byggnation och kalkbränning. Under 1900-talet har kalkhanteringen medfört stora ingrepp i landskapet samtidigt som många människor härifrån fått sin utkomst. Konflikterna mellan å ena sidan industrin som behöver kalksten som råvara för vidareförädling och å andra sidan människorna nära kalkbrotten har tidigare inte varit särskilt accentuerade. Med industrins ökade behov och samtidigt människornas ökade krav på bostäder med få omgivande störningar har konflikterna blivit flera. För att minska konflikter i samband med bergtäkter (på Gotland= kalkbrott) kan1) nylokalisering av bergtäkter planeras så att de kommer att ligga i områden med få motstående intressen2) täkternas antal starkt begränsas genom samproduktion av stenmaterial mellan olika exploatörer3) massor från annan verksamhet återvinnas så att mindre uttag behöver göras4) när en bergtäkt väl har blivit lokaliserad till ett visst markområde planering av verksamheten ske på ett sådant sätt att skadorna minskar för såväl människor som landskap.Den fjärde punkten kommer att behandlas i denna rapport.I föreliggande rapport kommer de naturliga förutsättningarna för bergtäkter - kalkbrott kortfattat att beskrivas samt en liten historisk exposé över kalkbrytningen på Gotland att göras. Därefter beskrivs den naturliga vegetationen på hällmarken.Då kalkstenen utnyttjats har landskapet därefter lämnats utan efterbehandling. En del åtgärder kan vidtas för att i samband med täktverksamhet restaurera landskapet antingen till en helt ny användning eller till någon form av naturmark. Huvuvikten i rapporten kommer att läggas vid hur man kan åstadkomma vegetation i använda kalkområden. Det har hittills saknats kunskaper och saknas fortfarande erfarenheter hur detta går till. Den mer praktiska diskussionen om hur man utformar täktområden gäller både för bergtäkter där den ursprungliga marken förs över från naturmark till annan användning, och för täkter där man skall återskapa natur. Den tekniska beskrivningen hur mark skall vara beskaffad för att kunna användas för byggnader, uppställningsplatser för maskiner och redskap, upplag etc finns beskrivet på annat håll varför den faller utanför ramen för denna rapport.
|
|
| 8. |
- Carlsson, Anna Lena, et al.
(author)
-
"Typområde på jordbruksmark", Barlingbo avrinningsområde : Årsredovisning 1994/95
- 1996
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Miljöövervakningsprogrammet "Typområden för jordbruksmark" har till syfte att i små jordbruksdominerade avrinningsområden undersöka jordbrukets påverkan på yt- och grundvattenkvalitén. Programmet gick tidigare under namnet Jordbrukets recipientkontroll, JRK. Områden som ingår i programmet finns i ett flertal län i landet och länsstyrelserna är ansvariga för undersökningarna. De områden som väljs ut skall vara representativa för länet. I denna årsredovisning ges en sammanställning av data för typområdet Barlingbo i Gotlands län för det agrohydrologiska året 1994/95. Undersökningarna i området startade 1989. Länsstyrelsen i Gotlands län ansvarar för undersökningarna och avdelningen för vattenvårdslära vis Sveriges landbruksuniversitet har anlitats för sammanställning och redovisning av insamlade data. Denna årsredovisning innefattar bl a årets nederbörd, vattenföring, halter i avrinnande vatten och ämnestransporter. Resultaten kommenteras dessutom översiktligt.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
