| 1. |
- Gudmundson, Anna, et al.
(author)
-
Intäktsstyrning och prissättning på säsongsberoende hotell
- 2003
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Bakgrund Detta Working Paper redovisar en översiktlig beskrivning och diskussion av intäktsstyrning och prissättning i säsongsberoende hotellverksamhet. Många företag inom turistnäringen påverkas av stora förändringar i efterfrågan beroende på säsongsvariationer. Företagen påverkas av detta ur många olika aspekter, såsom marknadsföring (paketering, prissättning, distribution), finansiell situation och planering (likviditet, investeringsmöjligheter) samt personalfrågor (omsättning, kvalitet, kompetens). Detta i sin tur skapar ett flertal problem ofta kopplade till att verksamhetens intäkter endast genereras under en begränsad period av året men ska täcka kostnader som finns under hela året. Syften och mål � Att ge en beskrivning av olika begrepp och verktyg för intäktsstyrning och prissättning som används i hotellbranschen. � Att visa på skillnader i förutsättning för olika typer av hotell när det gäller användning av till exempel Yield Management (ledningssystem för avkastning) � Att ge förslag på alternativa metoder för intäktsstyrning i säsongsberoende hotellverksamhet Slutsatser � Ett Yield Management system (styrsystem för avkastning) tar sällan hänsyn till de kostnader som hänger samman med att tillfredsställa gästens behov (d v s för att skapa och betjäna själva övernattningen) eller de övriga utlägg som gästen kan förväntas göra under själva vistelsen på hotellet. � Eftersom ett Yield Management system framställs som ett verktyg främst för kortsiktig planering och intäktsstyrning menar vi att det därför inte direkt lämpar sig för säsongsberoende hotellverksamhet som troligen har främst en längre planeringshorisont, från en säsong till nästa, men som också har en parallell kort planeringshorisont, där stora avbokningar snabbt kan uppstå och ge utrymme för andra priser för att locka nya gäster. � Genom att använda optionsteori och optionsprissättning kan ett hotell med säsongsberoende verksamhet skapa modeller för intäktsstyrning och prissättning. � Prisdifferentiering via Internet antas vara en lämplig strategi för säsongsberoende hotell att till en rimlig kostnad nå nya marknader under till exempel lågsäsong.
|
|
| 2. |
- Andersson, Tommy D, et al.
(author)
-
Leisure events and regional economic impact
- 1999
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- I dag är det alltid en tuff tävlan om att få arrangera ett stort idrottsevenmang. Regioner och städer är villiga att spendera stora pengar för att utses som arrangör för ett OS, VM och andra mega-event. Den här rapporten tar upp flera aspekter till vad ett stort arrangemang kostar och vad det ger för effekter för respektive region. De stora inkomstkällorna för ett stort arrangemang kan delas in fyra delar: - besökarnas konsumtion. - sponsorpengar. - bidrag från olika myndigheter. - inkomster från medias aktiviteter/rättigheter. I den här rapporten redogörs för utfallet av VM-tävlingarna på skidor i Trondheim 1997.
|
|
| 3. |
- Andersson, Tommy D
(author)
-
Local residents attitudes towards a big sports event : an analysis of the World championships in Nordic ski in Norway 1997
- 1999
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Allmänhetens åsikter spelar ofta en viktig roll i anbudförfarandet och planeringen inför ett stort evenemang. Syftet med den här studien är att förstå hur lokalbefolkningens åsikter formas. En modell föreslås som bygger på tidigare forskning om stora evenemang (Ritchie, Lyons 1990) och studerar faktorer som bestämmer åskådarnas beslut att besöka ett sport evenemang (Zhang et al, 1995). Modellen testas mot data från 408 intervjuer med lokalbefolkning i Trondheim där 1997 års World Championship in Nordic Ski var förlagt. Resultaten visar att argument som är relaterade till attraktionen av evenemanget, ekonomiska effekter och image effekter alla kan förklara attityderna till evenemanget. Ekonomiska argument är viktigast. Sportintresse och kön verkar ha påverkan på hur mottaglig en person är för olika argument.
|
|
| 4. |
- Andersson, Tommy D
(author)
-
Self actualisation in the Antarctic
- 1999
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- By Surveying 79 travellers in two charter tours to the Antarctic in terms of Need Satisfaction and travel experience, the objective of this study is to look inte two issues: - Is it possible to explain tourists satisfaction by the needs articulated in the Travel Career Ladder? - Will the importance of specific needs shift as predicted by the Travel Career Ladder when tourists get more experienced?
|
|
| 5. |
- Ankre, Rosemarie
(author)
-
Visitor Activities and Attitudes in Coastal Areas : A case study of the Luleå archipelago, Sweden
- 2005
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Bakgrund Kustområden är attraktiva turistdestinationer som erbjuder en varierad turism och olika aktiviteter vid havet. De svenska kustlandskapen och skärgårdarna har tilltalande natur och kultur som lockar besökare. Samtidigt har de svenska kustområdena upplevt en avbefolkning, de tidigare näringarna har färre idkare och i stället har turism vuxit i betydelse. I kust och skärgård har den svenska fysiska planeringen främst fokuserat på att bevara natur och kultur från att bli exploaterade. Turism ska inte skada miljön och är beroende av landskapet för att kunna utvecklas på ett hållbart sätt. Därmed är planering en viktig länk mellan turismutveckling och bevarande av fysisk miljö. Många turistdestinationer går en balansgång mellan en strävan att kombinera turism och rekreation med bevarande och skydd. Planering som inkluderar geografi sk zonering av en turistdestination leder till att olika sorters landanvändning delas upp. I svenska kustområden förekommer zonering i form av nationalparker, naturreservat, fågel- och sälskyddsområden samt strandskydd. Planering av markanvändning och zonering kopplar samman ett bevarande av natur och kultur med utveckling av turism och rekreation. Om besöksfrekvensen blir för hög eller om det fi nns olika grupper av användare i ett område, kan det även uppstå konfl ikter om besökarna upplever trängsel, buller, har olika uppfattningar om vilken aktivitet som ska ske i området etc. Beroende på bevarandesyften och olika aktörers intressen, kan markanvändningen styras genom zonering och segmentering av besökarna i olika grupper utifrån deras aktiviteter och attityder. Därmed kan besökarna bli mer nöjda med sin vistelse. En effektiv planering av ett kustområde kräver kunskap om besökarna och deras attityder eftersom det kan fi nnas skillnader mellan vad besökarna önskar och den faktiska planeringsstrategin. Utifrån kunskap om besökarna och deras upplevelser samt geografi ska spridning i kustområdet, kan olika planeringsmetoder vara ytterligare ett hjälpmedel i turismutveckling för att kommunernas planering ska bli verkningsfull. Syfte Syftet med denna studie är att utifrån en enkätstudie i Luleå skärgård sommaren 2003 undersöka besökarnas aktiviteter och geografi ska spridning, deras upplevelser av området samt deras attityder till förändringar. Syftet är också att undersöka besökarnas uppfattningar om framtida utveckling av turism och områdets mark- och vattenanvändning, som exempelvis vindkraft. Rapporten består av en redogörelse av planeringsmetoder med geografi sk zonering i samband med hållbar turismutveckling och konfl ikter. I undersökningen har för första gången metoden med purismskala (segmentering av besökare utifrån deras attityder) anpassats till och applicerats på svenska kust- och skärgårdsområden. Slutsatser och resultat Undersökningen visar bland annat: ● En stor andel av besökarna kommer från närområdet Luleå (54%) och från Norrbottens län (78 %) ● Juli, augusti och juni är de mest besökta månaderna, följt av september och mars. ● Huvudorsakerna till att resa till Luleå skärgård är möjligheten att uppleva naturen, havet och stränderna. Möjlighet till lugn och ro lockar också många. ● I skärgården är de vanligaste aktiviteterna sol och bad, att vandra samt att vara med familj och vänner. ● 17,3% av de intervjuade kan tänka sig att bo permanent i skärgården, främst på Sandön och Hindersön. ● Hela 72 % vill att antalet turister i området ska öka något eller öka mycket de närmaste fem åren. ● Bland besökarna som redan hade tillgång till fritidshus vill 8% bo permanent i fritidshus i skärgården. ● Angående förändringar av landskapet i Luleå skärgård är 92,3% positiva till muddring och 35% negativa mot framtida vindkraftsverk. ● Luleå kommun anser att vissa områden i skärgården är mer värdefulla och känsliga än andra. Det har resulterat i en inoffi ciell zonering – inre, mellan och yttre skärgård – vilken i dagsläget enbart grundas på natur- och kulturmässiga värden och alltså inte på besökarnas spridning eller attityder.
|
|
| 6. |
- Ankre, Rosemarie, et al.
(author)
-
Zoning and opportunity Spectrum Planning in a Discontinuous Environment : Planning for Tourism and Outdoor Recreation in the Luleå Archipelago, Sweden
- 2006
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Zoning is generally used as a planning instrument to handle land use conflicts. In recreation planning in Sweden, zoning systems such as the recreation opportunity spectrum model has been applied in mountain areas. An underlying assumption of the ROS-system is a gradient from the urban to wilderness allowing the planner to provide a spectrum of recreation opportunities. In contrast, the Swedish coastal areas consist of a discontinuous environment which challenges a zoning. Archipelagos are essentially discontinuous with respect to many of the important spatial variables. Zoning in the archipelagos in Sweden has so far followed a zoning logic from physical geography; the assumption being that the gradient from inner, wooded zones to outer treeless would also be a gradient from the more urban or human influenced cultural landscape to a more pristine, �marine wilderness� in the outer. In 2003, a questionnaire survey to visitors was conducted in the Luleå archipelago, Sweden. Based on the results, the study examines the spatialization of the visitor characteristics, the activity patterns etc in relation to the ongoing planning of the area. This paper explores the planning challenges in adapting zoning to cope with recreation and tourism development as well as with the other land and resources uses that municipal comprehensive planning is charged with. Thereby possible conflicts are identified, and the potential of zoning is explored.
|
|
| 7. |
- Ankre, Rosmarie
(author)
-
Zoning in a future coastal biosphere reserve : Planning for tourism and outdoor recreation in the Blekinge archipelago, Sweden
- 2009
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Doktoranden Rosemarie Ankre analyserar i denna studie zonering av biosfärområden i kustlandskap utifrån undersökningar i Blekinge skärgård.Området består av värdefulla natur- och kulturmiljöer och har tills relativt nyligen varit stängd för allmänheten pga. militära skäl. Nu är skärgården intressant för framtida turismutveckling samtidigt som ett bevarande av området är nödvändigt. I denna studie analyseras biosfärområdeskonceptet och dess zonering med en jämförelse av planeringsverktyget Recreation Opportunity Spectrum (ROS). Zoneringen av svenska biosfärområden upplevs som icke-funktionell och behöver vidareutvecklas, där bland annat kunskap om besökare bör vara en del enligt Ankre. Under sommaren 2007 genomfördes en enkätstudie riktad till besökare och fritidshusägare i skärgården. Resultaten åskådliggör besökarnas geografiska spridning, aktiviteter, attityder inför framtida utveckling av området, samt åsikter om konflikter. Resultaten visade att upplevda konflikter exempelvis gällde avloppsfrågor, fritidshus och buller. Även representanter för kommunerna Karlskrona, Karlshamn och Ronneby samt Blekinge länsstyrelse har intervjuats för att få en sammanfattning av deras attityder och förhoppningar inför ett eventuellt biosfärområde.
|
|
| 8. |
- Aronsson, Kjell-Åke
(author)
-
Kultur, kulturpolitik och turism : konvergens och konflikt
- 1999
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Denna publikation ger några reflektioner kring kulturens roll inom turismen och är en sammanfattning av en föreläsning på 8:e nordiska forskarsymposiet i Alta, Norge. Några av rubrikerna i publikationen: - Vad är kulturturism. - Den moderna turismen och industrisamhället. - Turismen som ett redskap för kulturen.
|
|
| 9. |
- Aronsson, Kjell-Åke
(author)
-
Samisk kulturturism. 3. Kulturell identitet och etnicitet i forskning och förmedling : Exemplet samerna
- 1999
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Detta Working Paper bygger på ett föredrag som hölls under arkeologkongressen i Umeå 1998. Kjell-Åke Aronsson beskriver orden identitet och etnicitet och tar samerna som exempel. Han tycker att det är meningsfullt att använda sig av etnicitet för att beskriva mänskliga kategoriindelning i samhällen där människor med olika identiteter bor och nyttjar samma territorium. I Jämtland och Härjedalen finns uttalade näringsmässiga och etniska konflikter mellan landsbygdsbefolkningen och samerna. Samernas rätt att driva renskötsel utanför de statliga renbetesfjällen är ifrågasatt . Det innebär i praktiken att de renskötande samernas möjligheter att utöva de traditionella näringarna stängs eftersom renarna blir utan vinterbete.
|
|
| 10. |
- Emmelin, Lars, et al.
(author)
-
Mittåkläppen : En omstridd naturattraktion
- 1999
-
Reports (pop. science, debate, etc.)abstract
- Sommaren 1998 genomförde ETOUR en omfattande enkätundersökning på Stor-Mittåkläppen i västra Härjedalen. De naturvårdsproblem som diskuterats i området kan sammanfattas i följande punkter: - Nedbetning och trampskador: vegetationen i vissa områden innanför renstängslet har påverkats starkt av en kombination av bete och tramp. Lättast observerbart är att videna inom stora områden nästan helt försvunnit. Döda buskar var under flera åt ett påtagligt inslag: - Trampskador i fuktigare partier och i de extremrika kalkängarna något högre upp på sluttningen. - Upplevelser av allmän förringelse av floran: nedgång i "mångfald" eller "blomsterprakt". - Rapporter om minskning av vissa arter, speciellt ett antal sällsynta arter t.ex. fjälltätört och orkidéarter. Turismen har liksom renarna bidragit till trampskador och erosion. I debatten om slitage och överexploatering har det hävdats att turismen på Mittåkläppen har minskat. Sammanfattningsvis kan sägas att antalet bilar som passerar bommen varit vikande under 90-talet och antalet besökare på Stor-Mittåkläppen har sannolikt minskat trots ökning av antalet bussar. Frågan är emellertid om någon grupp kan ha skrämts bort från Mittåkläppen eller om nedgängen bättre förklaras av andra faktorer. Mittåkläppen verkar främst locka lite äldre besökare och det är få unga som söker sig dit. Andelen barnfamiljer är något större i området runtomkring Stor-Mittåkläppen än bland de som går upp på fjället. De flesta besökarna har angivit relativt allmänna motiv för sitt besök på Mittåkläppen, till exempel att gå upp på toppen eller att vandra. Det är inte särskilt många av besökarna som visar ett specialiserat intresse för till exempel botanik eller kultur. Totalt sett är besökarna mycket nöjda med sina upplevelser på Mittåkläppen. 87 % instämmer i ”jag är mycket nöjd med min upplevelse av Mittåkläppen och dess omgivningar”. I stort sett alla (97 %) kan tänka sig att komma tillbaka till Mittåkläppen och en lika stor grupp (97 %) kommer att rekommendera andra att besöka Mittåkläppen. De är framförallt positiva till utsikten, de välbevarade fäbodvallarna och miljön runt Mittåkläppen. De tycker också att terrängen är lätt att gå i. Undersökningen innehöll ett påstående att naturen är välbevarad. En klar majoritet (84 %) är enig. Med stigande erfarenhet av Mittåkläppen avtar emellertid denna enighet. Dock är den så hög som 69 % för de med mer än 6 tidigare besök. Det är emellertid i denna grupp som en påtaglig andel av besökarna säger sig störda av slitage. Totalt sett är det dock ett litet antal besökare som anser att slitage har påverkat upplevelsen negativt. Detta trots att det är mer slitet än de väntat sig. Nedskräpningen upplevs över lag som mindre än väntat och har inte heller stört besökarnas upplevelse. Sammantaget kan man allstå säga att gruppen som helhet anser att artrikedom och blomsterprakt är stor. Någon uppfattning om en "botanisk katastrof" kan inte spåras i någon grupp av besökare. Däremot blir instämmandet i påståenden om stor artrikedom, blomsterprakt mera nyanserad med ökat antal återbesök. Uppfattningarna om förändring av artrikedom eller antal sällsynta växter stiger med ökande antal återbesök. Om denna bygger på egen observation eller på kännedom om debatten om bete och slitage går naturligtvis inte att säga av våra undersökningar. Det är emellertid intressant att även de som har erfarenhet från många besök anser att artrikedom och blomsterprakt är stor. Resultatet av undersökningen visar att slitage och skador på naturmiljön av dagens omfattning inte har någon stor ”skrämseleffekt” på den typ av besökare som man nu har på Mittåkläppen. Det verkar inte heller som om besökarna nämnvärt tagit del av den debatt som råder angående slitaget i området. Många av besökarna har varit i området flera gånger men de anser generellt sett inte att blomsterprakten och artrikedomen har minskat under de senaste åren. Majoriteten av besökarna var till och med besvikna över att de inte sett så mycket ren de förväntat sig. I rapporten diskuteras också besökarnas uppfattning om hoten mot fjällens vegetation och frågor om ansvar för detta och lämpliga åtgärder för att begränsa slitage och skador. Mest påtagligt är kanske att renbete uppfattas som det minsta hotet och terrängfordon, skoteråkning och luftföroreningar som de största. Förbud mot terrängfordon, information och styrning av besökare till markerade leder uppfattas som de mest lämpade åtgärderna för att minska slitage. Att minska antalet renar får låg anslutning ( 11%) och att ta bort allamensrätten ännu lägre (1 %). Stat, kommun och besökarna själva utpekas som ansvariga för att se till att slitage minskas. Researrangörer och rennäring kommer däremot lågt.
|
|
