| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Giertz, Eric, et al.
(author)
-
Företag inom informations och kommunikationsteknik i Sverige 2007 - 2011
- 2013
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Informations- och kommunikationstekniken genomsyrar i stort sett alla verksamheter i dagens samhälle och det är därför långtifrån självklart hur IKT-sektorn bör avgränsas. I den här studien ingår företag som har informations- och kommunikationsteknik som sin huvudverksamhet. Rena säljbolag, partihandlare och butiker är exkluderade. Dessutom ingår endast företag med minst 5 anställda. Trots den kraftiga avgränsningen omfattar studien 2 704 företag med 132 142 anställda på 4 332 arbetsställen i Sverige. Eftersom studien använder heltidsekvivalenter som mått på anställda, så är det betydligt fler personer som arbetar inom de inkluderade företagen – lågt räknat är det ca 160 000.Sysselsättningen inom de företag som identifierats har, trots en relativt djup njunktursvacka, ökat med ca 13 % under den senaste femårsperioden. Expansionen har varit störst inom konsult- och programvaruföretagen. Den studerade IKT-sektorn domineras av tjänsteproducerande företag. Mindre än en fjärdedel av de anställda återfinns i företag som tillverkar någon form av fysiska produkter och bland dessa intar Ericsson en mycket dominerande ställning. Flertalet av produktbolagen levererar dessutom, i likhet med Ericsson, alltmer mjukvaror och tjänster till sina kunder.IKT-sektorn finns representerad i nästan alla delar av Sverige men koncentrationen till Stockholmsområdet är påfallande hög. Företag i Stockholms län svarar för närmare hälften av alla anställda. Det är inte bara i absoluta tal som Stockholm utmärker sig. När antalet anställda inom IKT-sektorn sätts i relation till antalet invånare i åldrarna 16-64 år, så har Stockholms län nästan dubbelt så stor andel som något annat län. Ungefär 6 % av invånarna i Stockholms län har anställning inom den snävt avgränsade IKT-sektorn. I Stockholms län, och andra län med en relativt hög andel anställda inom IKT-sektorn, finns universitet och högskolor och/eller forskningsinstitut med en inriktning mot IKT. De anställda inom dessa institutioner är inte inkluderade i statistiken men utgör väsentliga komponenter i de lokala IKT-klustren.IKT-sektorn i sin helhet kännetecknas av kraftig strukturomvandling, branschglidningar och stor dynamik. Det tar sig bland annat uttryck i att företag blir uppköpta av utländska koncerner. Under perioden 2007-2011 har antalet anställda i utlandsägda bolag ökat från drygt 40 000 till knappt 50 000. Dynamiken yttrar sig även i att en förhållandevis stor andel av företagen gör förluster under ett enskilt år. Det gäller helt naturligt många programvaruföretag, nätbolag och produktbolag som befinner sig i tidiga faser av en produktlivscykel men också företag som inte klarar konkurrensen i senare faser.IKT-sektorn i Sverige är således i sig en snabbt växande sektor inom svenskt näringsliv men dessutom utgör IKT en viktig komponent och en drivande kraft i utvecklingen av många andra branscher och offentliga verksamheter.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Giertz, Eric, 1949-, et al.
(author)
-
Svensk konsultsektor i ny belysning : Utvecklingstrender och dynamik
- 2016
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Konsultsektorn är inte en bransch i vanlig mening. Den består av företag med likartad affärslogik som är verksamma i helt olika branscher. Den expanderar i takt med att kunderna väljer att upphandla konsulter som gör utredningar, projekterar byggen, utvecklar produkter och IT-system, konstruerar maskiner, utformar reklamkampanjer, patentansökningar och affärsavtal, genomför revisioner och tester av olika slag, sköter rekrytering, bokföring eller telefonintervjuer, utvecklar organisationsformer, interna rutiner och mycket mer.Denna rapport baseras på en unik kartläggning av konsultföretag i Sverige. Initialt skapades en bruttolista av alla företag med SNI-koder som kunde tänkas dölja kunskapsintensiva konsultföretag. I nästa steg inhämtades uppgifter, bland annat via företagens hemsidor, om alla aktiebolag i bruttolistan med minst fem anställda. Cirka en tredjedel av bolagen sorterades då bort. Återstående företag, som kunde klassificeras som konsultföretag, samlades i en databas och kategoriserades efter verksamhetens inriktning. Databasen som är grunden för vår analys omfattar 6 421 företag med minst fem anställda. De hade 212 753 heltidsekvivalenter sysselsatta på 10 075 arbetsställen i Sverige år 2012. Därutöver fanns en lång svans av små aktiebolag med 1-4 anställda. Små bolag med liten omsättning, som kan antas vara bolag för bisysslor, sorterades bort. Av 46 703 aktiebolag med 1-4 anställda återstod därefter 10 205. Dessa hade uppskattningsvis 35 212 heltidsekvivalenter sysselsatta år 2012. Totalt rör det sig således om cirka 250 000 anställda i konsultsektorns aktiebolag. Studien bygger på heltidsekvivalenter som mått på anställda. Därför är det betydligt fler fysiska personer som arbetar inom de inkluderade företagen – lågt räknat cirka 300 000.Sett över en längre tidsperiod har den totala sysselsättningen inom konsultsektorn ständigt ökat i Sverige. Under de senaste fyra decennierna har antalet yrkesverksamma ökat från knappt 100 000 till cirka 300 000, eller från knappt tre till drygt sex procent av den totala sysselsättningen. I föreliggande analys har vi delat in konsultföretagen efter den funktion de fyller i fem olika huvudinriktningar. Den största inriktningen, Konsultföretag inom organisation och ledning, som domineras av undergruppen IT inom administration och management, svarade för knappt 31 % av sysselsättningen. Konsultföretag inom extern funktionell expertis svarade för drygt 21 %, Bemanningsföretag för drygt 20 %, Konsultföretag inom objektrelaterad projektering för drygt 17 % och Konsultföretag inom FoU för drygt 10 %. Att konsultsektorn expanderar är knappast en modetrend. Det är snarare en konsekvens av att det i takt med ökad komplexitet blir svårt för kunderna att ha egen anställd personal inom alla viktiga kompetensområden.Konsultsektorn har generellt en stark koncentration till storstäder. Den finns visserligen representerad i nästan alla delar av vårt land men koncentrationen till i första hand Stockholmsområdet, men även Göteborg och Malmö, är påfallande hög. Företag i Storstockholm svarar för över 40 % av alla konsulter i Sverige. Det är inte bara i absoluta tal som Stockholm utmärker sig. När sysselsättningen i konsultföretag med minst fem anställda sätts i relation till antalet invånare i åldrarna 16-64 år, så har Stockholms län, med 6,3 %, mer än dubbelt så stor andel som andra län, utom Västra Götalands län med 4,1 %. Graden av koncentration till Stockholm och övriga storstäder varierar dock mellan olika inriktningar.Konsultsektorn som helhet kännetecknas av strukturomvandlingar, branschglidningar och stor dynamik. Det tar sig bland annat uttryck i fusioner, förvärv och börsintroduktioner. Inom några verksamhetsinriktningar har också större svenska bolag blivit uppköpta av utländska börsnoterade koncerner. Inom andra inriktningar, som domineras av partnerägda bolag, ingår svenska bolag numera i stora internationella nätverk av olika slag. Parallellt sker inom vissa inriktningar en ökad uppsplittring i små levebrödsbolag som knyts samman i nätverksorganisationer av olika slag. Även om de kvantitativa uppgifterna i vår databas baseras på situationen år 2012, så är alla strukturförändringar – i form av bland annat nedläggningar, fusioner och förvärv – som skett före den 1 januari 2016 beaktade i kvalitativa beskrivningar och exemplifieringar i rapporten.En del konsultföretag söker skapa strukturkapital och systematiskt dra kvalitets- och effektivitetsmässig nytta av att det – inte minst till följd av digitalisering – uppstår en slags stordriftsfördelar inom delar av konsultsektorn. En ambition i vår studie har varit att kartlägga vilka förutsättningar konsultföretag i Sverige har att bygga strukturkapital. Det är ju exempelvis stor skillnad mellan å ena sidan ett konsultföretag som mot timarvode hyr ut personal som sitter i kundernas lokaler och leds av kundernas personal och å andra sidan ett konsultföretag som mot ett fast arvode genomför ett väldefinierat projekt i eget kontor i Sverige och/eller utomlands. Under sommaren år 2015 lät vi sålunda genomföra intervjuer i konsultbolag med mer än cirka 20 anställda i Sverige. Frågorna fokuserade på var konsulterna utför sitt arbete, vem som leder dem operativt i uppdragen, eventuell export eller användning av offshoring, utnyttjande av underkonsulter, antal kunder per konsult, kundrelationer och debiteringsprinciper.Intervjuresultatet antyder att det i Sverige främst är Konsultföretag inom extern funktionell expertis som systematiskt bygger strukturkapital och söker effektivisera och kvalitetssäkra konsulternas arbete. De företag som debiterar fast pris har då även möjlighet att öka sina marginaler. Två huvudinriktningar med motsatt mönster är Konsultföretag inom FoU samt Bemanningsföretag. Båda dessa inriktningar domineras av företag som har utlokaliserade konsulter, vilka sitter ute hos kund och leds av kundernas personal. Varje konsult har dessutom endast ett fåtal olika uppdragsgivare per år. Undergruppen Bygg och anläggning inom huvudinriktningen Konsultföretag inom objektrelaterad projektering samt undergruppen IT inom administration och management i huvudinriktningen Konsultföretag inom organisation och ledning svarar tillsammans för drygt 40 % av alla anställda i konsultsektorn. De domineras av större företag som ingår i internationella koncerner. Vår bedömning är att dessa koncerner, trots sin storlek, bygger förhållandevis lite strukturkapital. Dessutom är timdebitering fortfarande helt dominerande.Sammanfattningsvis konstaterar vi att konsultsektorn är expansiv och att den spelar en betydelsefull roll för utvecklingen i näringslivet och i samhället som helhet. Sektorn är dynamisk och många konsultföretag står inför stora utmaningar. Det verkar finnas utrymme för exempelvis nya affärsmodeller, nya strategiska val och internationell expansion.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Schwaag-Serger, Sylvia, et al.
(author)
-
National research and innovation councils as an instrument of innovation governance
- 2015
-
Reports (pop. science, debate, etc.)abstract
- In the past decade, a growing number of countries have established national councils for innovation or for science, technology and innovation. The interest in innovation councils responds to a growing need for strengthening the coordination, inclusiveness and, ultimately, the effectiveness of innovation policy governance.In Sweden, the National Council for Innovation and Quality in the Public Sector was established less than a year ago with the aim of supporting and stimulating innovation and change in public services. As the Council’s working practices continue to evolve and gel, it is a good time to look outward and compare with others. What is the function, composition and role of councils in different national innovation systems – and how do they reflect the evolving demands on innovation governance? What are some of the challenges that may be experienced, and what are alternative approaches to addressing these challenges?The authors have built on previous international comparisons of national innovation councils conducted by the OECD – providing a comparative analysis of 14 national councils in 12 countries around the world. In addition to comparing key characteristics of national innovation councils, the analysis highlights some new trends in how councils address the evolving demands of innovation governance, and identifies a number of challenges and trade-offs that governments face when trying to set up and run innovation councils.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Benner, Mats, et al.
(author)
-
Samverkansuppgiften i ett historiskt och institutionellt perspektiv
- 2015
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Universitet och högskolor (UoH) spelar en viktig roll för Sveriges innovationskraft, konkurrenskraft och attraktionskraft. Sverige satsar i internationell jämförelse stora resurser på utbildning och forskning vid UoH. Samverkan mellan lärosäten å ena sidan och företag, offentliga verksamheter och civilsamhället å andra sidan är avgörande för UoHs effekter på det omgivande samhället. Sådan samverkan är även viktig för kvaliteten i forskning och utbildning vid UoH.Regeringen har gett VINNOVA uppdrag, i samråd med Vetenskapsrådet samt forskningsråden Forte och Formas, att utforma metoder och kriterier för bedömning av prestation och kvalitet i lärosätenas samverkan med det omgivande samhället, i termer av relevans och nyttiggörande av forskningsbaserad kunskap.Utgångspunkter för arbetet med uppdraget har varit ett brett perspektiv på lärosätenas samverkan och hänsyn till UoHs olika roller och förutsättningar. I arbetet med uppdraget har VINNOVA också valt att definiera samverkan som en interaktiv process som skapar ömsesidig nytta, både för UoH och samverkanspartners.Syftet med föreliggande rapport är att sätta samverkan i en större historisk, nationell och institutionell kontext för att förstå hur synen på och arbetet med samverkan har utvecklats vid svenska universitet över tiden.
|
|
