SwePub
Sök i SwePub databas

  Extended search

Träfflista för sökning "L4X0:1651 4556 "

Search: L4X0:1651 4556

  • Result 1-10 of 14
Sort/group result
   
EnumerationReferenceCoverFind
1.
  • Andersson, Eva-Lotta, et al. (author)
  • ÄldreVäst Sjuhärad : Sju år av FoU-arbete. Del 1. En beskrivning och några värderande självreflektioner. Mars 2007.
  • 2007
  • Reports (other academic/artistic)abstract
    • ÄldreVäst Sjuhärad (ÄVS) startade 1 november 1999 som en FoU-enhet inom äldreområdet. ÄVS var en av flera enheter som fick statligt etableringsstöd via Socialstyrelsen. Denna statliga satsning, ett pågående projekt vid Institutionen vårdhögskolan1 – ACTION2-projektet samt lokala önskemål från kommunerna i Sjuhärad och Västra Götalandsregionen om FoU inom äldreområdet var förklaringar till centrats etablering. Syftet med följande dokument är att sammanfatta den nu sjuåriga verksamhetsperioden, ge underlag för självreflektion och självvärdering samt utgöra ett underlag för den externa utvärdering som nyligen påbörjats. Som ett underlag för en samlad utvärdering av ÄVS kommer dessutom inom någon månad att föreligga en uppföljning av ”Vart tar tidigare ÄVS-medarbetare vägen?” liksom en uppföljning av ÄVS kommunikationsansträngningar. Denna text är skriven ur ett ”inifrånperpektiv” av projektledningen och där Eva-Lotta Andersson och Per-Åke Karlsson svarat för det huvudsakliga arbetet med texten. Som underlagsmaterial har använts verksamhetsberättelser inklusive bokslut, ekonomiska rapporter samt aktivitetsförteckningar. Till det kommer givetvis erfarenheter och minnesbilder. Projektledningens manus har diskuterats, korrigerats och kompletterats av medarbetarna vid ÄVS vid ett internt FoU-seminarium. Som en del två av denna (själv)värdering kommer att redovisas en enkätundersökning där ÄVS medarbetare värderar kvalitet utifrån olika aspekter. ÄVS sjuåriga historia kan grovt indelas i tre faser: En första fas, från slutet av 1999 t o m 2002 innebar uppbyggnad och etablering inom äldreområdet i Sjuhärad, bl.a. via fem programområden. En andra fas pågick under åren 2003 och 2004, utan programområden men med fortsatt avgränsning till äldrefrågor. En tredje fas, som pågår från år 2005, innebär en utvidgning till funktionshinder men fortfarande med betoning på äldre människor. Föreliggande framställning kommer att följa dessa faser under de två följande avsnitten. Närmast följer ett avsnitt om ÄVS målsättning, organisation och resurser. Därnäst följer en beskrivning av verksamhetens projekt och andra aktiviteter. På det följer en redovisning av de resultat som uppnåtts – den produktion som kan redovisas i form av skrifter, seminarier, konferenser m.m.Avslutningsvis följer en kort självvärdering i ljuset av målsättning och den miljö som ÄVS haft och har att verka i.
  •  
2.
  • Frost, Anna, et al. (author)
  • "Vart tar dom vägen sen?" Utvärdering av utbildning för personliga assistenter på Fristad folkhögskola
  • 2007
  • Reports (other academic/artistic)abstract
    • På Fristads folkhögskola har det utbildats personliga assistenter i snart tio år. Utbildningen är en folkhögskolekurs med både allmänbildande och yrkesförberedande innehåll. Under ett läsår får man en grund att stå på i assistans och i mötet med den funktionshindrade. Efter genomförd utbildning får den studerande ett intyg där de ämnen som ingått i kursen och omfattningen av dessa redovisas. Författarna har tjänstgjort som lärare på folkhögskolan och undervisat på personlig assistentutbildningen i 7 respektive 6 år. Båda har en lång yrkeserfarenhet från äldre- och handikappområdet, Gunvor Erlingsson som arbetsterapeut och Anna Frost som områdeschef och LSS-handläggare. Författarna är båda utbildade vårdlärare. Det är fler lärare som undervisar på kursen, men då författarna ansvarar för rekrytering och antagning och undervisar i huvudämnet, handikappkunskap, har författarna ett ansvar för hur utbildningen ser ut idag och hur den har utvecklats de senaste åren. Det finns olika synpunkter på om personliga assistenter behöver någon specifik kompetens och om denna kompetens kan ges via formell utbildning. Personlig lämplighet framhålls ofta som den viktigaste meriten. Vi anser att för att utföra ett så kvalificerat arbete krävs utbildning. Författarna vill därför med detta arbete få information om vart de f d studerande på vår utbildning har tagit vägen. Författarna har också funderingar över hur man på bästa sätt skall utveckla – förändra utbildningen, så att den anpassas till innehåll och form för att passa de krav som ställs på den personliga assistenten. Inom folkhögskolan är friheten stor att forma utbildningar, då man ju inte tvingas följa nationella kursplaner. Genom ett Nordiskt projekt, med syfte att kvalitetsutveckla utbildning för personliga assistenter, har författarna fått anledning att reflektera över utbildningen vid Fristad folkhögskola då de mött och diskuterat utbildningsfrågor med andra utbildare inom området i Danmark och Sverige. Vilket värde har då denna rapport, är informationen generaliserbar och hur påverkas resultatet av att författarna utvärderar egen verksamhet? Självklart har vi [författarna] funderat kring detta och menar att vår förförståelse som utbildare är väsentlig, för att formulera de utvärderingsfrågor som vi söker svar på. Detta för att styra utvecklingen av personlig assistentutbildningen på Fristads folkhögskola så att den tillmötesgår framtida behov. Resultatet kan ha påverkats i positiv riktning beroende av att många svarande har en relation till oss. Trots att det är vår utbildning av personliga assistenter som utvärderats kan rapporten ändå vara värdefull för andra utbildare av personliga assistenter, för assistansanordnare, för brukarorganisationer och egentligen för alla som är verksamma inom området personlig assistans och utbildning.
  •  
3.
  • Karlsson, Per-Åke, et al. (author)
  • Medarbetarnas värdering av ÄldreVäst Sjuhärad utifrån kvalitetsaspekter. Självvärdering del 2. Maj 2007
  • 2007
  • Reports (other academic/artistic)abstract
    • Under våren och sommaren 2007 genomlyses och granskas ÄldreVäst Sjuhärad (ÄVS) på flera olika sätt: - En beskrivning och några värderande självreflektioner utgör del ett i en självvärdering. En rapport finns; ”ÄldreVäst Sjuhärad – Sju år av FoU-arbete” (mars 2007). - Föreliggande rapport utgör del två av självvärderingen. I denna uttalar sig ÄVS personal om verksamheten utifrån ett antal kvalitetsaspekter. - En extern granskning och utvärdering genomförs av docent Lena Lindgren. Den fokuserar framförallt på nytta och användning av ÄVS och en rapport färdigställs under sommaren 2007. - Till denna genomlysning bör även räknas två andra undersökningar: Dels: Hur uppfattar ”gamla äldrevästare” sin tid på ÄVS och vad har den betytt? Så kan den övergripande frågeställningen formuleras för en enkätundersökning riktad till personer som tidigare arbetat på ÄVS. Dels har en uppföljning gjorts, i form av en enkätundersökning, av ÄVS kommunikationsansträngningar. Även dessa undersökningar färdigställs sommaren 2007. Det övergripande syftet med genomlysningen och granskningen är såväl summativt – att få en samlad värdering av ÄVS som ett underlag för beslut om verksamhetens fortsättning, som formativt – att få underlag för att utveckla och förbättra den pågående verksamheten. Syftet med denna del av självvärderingen är att få en uppfattning om hur medarbetare på ÄVS uppfattar verksamheten ur olika kvalitetsaspekter. Som underlag har använts de kvalitetsaspekter som tas upp i Högskolan i Borås (HB) Policy för kvalitetsarbete (www.hb.se/kvalitet). Dessa bygger i sin tur på Högskoleverkets aspekter för granskning av kvaliteten vid svenska universitet och högskolor, vilka i sin tur bygger på vedertagna aspekter för kvalitetsgranskning av kunskapsorganisationer. Aspekterna som använts kan sorteras in under tre kategorier: Aspekter som har att göra med verksamhetens struktur och förutsättningar, aspekter som har att göra med verksamhetens (arbets)processer samt aspekter som främst rör resultatet av verksamhetens ansträngningar. HB´s kvalitetspolicy tar upp totalt 23 aspekter. I denna granskning har 17 av dessa aspekter används och i viss mån, främst vad gäller uttryckssätt, anpassats för FoU-verksamhet. De flesta aspekterna gäller struktur/förutsättningar: mål, ledning och organisation, bibliotek och informationsförsörjning, service, personalens rekrytering och sammansättning, personalens kompetens och möjligheter till kompetensutveckling, lokaler och utrustning. Några aspekter rör verksamhetens process: kritisk och kreativ miljö, forskning och forskningsmiljö, arbetsmetoder och stöd i arbetet, tillgänglighet, delaktighet, internationalisering, jämställdhet och mångfald. Ett par aspekter rör främst verksamhetens resultat: Utvärdering och kvalitetsarbete samt publicering. Insorteringen av de olika aspekterna i de tre kategorierna kan givetvis diskuteras och insorteringen är inte självklar. Av indelningen torde framgå att betoningen ligger på aspekter som främst gäller uppfattningen om ”den inre kvaliteten” i verksamheten.
  •  
4.
  •  
5.
  •  
6.
  • Magnusson, Lennart, et al. (author)
  • Hälsa och levnadsvillkor i relation till fallolyckor bland äldre personer i Sjuhäradsbygden
  • 2003
  • Reports (other academic/artistic)abstract
    • Rapporten handlar om hur man kan förebygga v fallolyckor hos personer över 65 år. Antalet fallolyckor har ökat, vilket till viss del beror på ökat antal äldre människor och på minskning av fysisk aktivitet. Rapporten syftar till att beskriva hälsa och livssitauation för äldre personer som råkat ut för fallolycka under de tre senaste månaderna, samt till att beskriva riskfaktorer kring uppkomst av fallolyckor och förhindrande av uppkomsten av fallolyckor.
  •  
7.
  •  
8.
  •  
9.
  • Hanson, Elizabeth, et al. (author)
  • Meningsfull vardag i särskilt boende
  • 2006
  • Reports (other academic/artistic)abstract
    • Rapporten presenterar huvudfynden från ett samverkansprojekt mellan ÄldreVäst Sjuhärad och en kommun i Sjuhäradsbygden. Syftet var att i samarbete med boende, närstående samt vård- och omsorgspersonal undersöka innehållet i en meningsfull vardag för äldre på ett särskilt boende i Sjuhärad. Vidare att ge rekommendationer inför det framtida vård –och omsorgsarbetet för att därigenom öka de boendes livskvalitet och vård –och omsorgskvalitet, de närståendes tillfredsställelse med denna samt att öka arbetstillfredsställelsen för vård –och omsorgspersonal.
  •  
10.
  • Johnsson, Lisbeth (author)
  • Handledning av biståndsbedömare
  • 2003
  • Reports (other academic/artistic)abstract
    • I denna rapport redovisas arbete och erfarenheter från en handledningsgrupp för biståndsbedömare. Rapporten är en självutvärdering som föfattaren skrivit i nära samverkan med deltagarna i handledningsgruppen.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Result 1-10 of 14

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Close

Copy and save the link in order to return to this view