| 1. |
-
Ad Marciam
- 2017. - 1
-
Samlingsverk (redaktörskap) (refereegranskat)abstract
- Genom sin distinkta röst och inriktning har Marcia Sá Cavalcante utvidgat det svenska filosofiska språket. I sina texter har hon förvandlat den i hennes eget fall fritt valda exilen till ett tema av större räckvidd. Hennes tänkande är inte bara ett ”lovtal till intet”, som titeln lyder på en av hennes böcker, utan också till mellanrummet, såväl det historiska, kulturella, språkliga och filosofiska mellanrum där förlust och ankomst alltid är sammanlänkade. Genom hennes närvaro har den svenska och nordiska filosofiska miljön blivit rikare, mer mångfacetterad och mer spännande. Hon har också breddat förståelsen för vad filosofi är och därmed utvidgat möjligheterna för vad som är möjligt inom nordisk filosofi. Men hennes inflytande hörs inte bara i norden, utan har även fått internationell genklang och sträcker sig långt utöver det egna ämnets gränser. Om detta vittnar flera av bidragen i denna bok. Det känns följdriktigt att få hylla denna sällsynt mångspråkiga och mångbegåvade filosof med en volym som både genom sin utformning och sitt innehåll utgör en mötesplats for många röster, språk, och uttrycksformer – inte bara filosofin, utan även litteraturen, konsten och musiken.
|
|
| 2. |
-
Ambiguity of the Sacred : Phenomenology, Politics, Aesthetics
- 2012. - 1
-
Samlingsverk (redaktörskap) (refereegranskat)abstract
- The distinction between the secular and the sacred or holy seems at first to constitute a definitive line, the establishment of which also defines Western modernity. Yet this apparently strict demarcation is today not only questioned, but also increasingly difficult to maintain. In order to understand and conceptualize what is happening in the intersection between religion, politics, and aesthetics, we need to rethink the very meaning of the sacred in its full ambiguity, to explore again in thinking the vicissitudes and possibilities of this complex phenomenon, and to learn to move more freely through the category itself.The book contains contributions by researchers from many different fields, philosophers, theologians, political scientists, and literary historians, who also comment on each other. It establishes new connections and trajectories for mapping and understanding the nature and meaning of the sacred both as a social, an aesthetic, and a religious phenomenon.
|
|
| 3. |
-
Att tänka smärtan
- 2009. - 1
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Smärta är ett fenomen som alla är bekanta med. Smärtan har många ansikten. Kulturen arbetar ständigt med att finna tekniker för att undvika och lindra smärtan, men den förblir en ofrånkomlig följeslagare genom livet. Inom medicinen finns en omfattande litteratur och forskning om smärta och smärtlindring. Men hur kan vi beskriva smärtan som filosofiskt och kulturellt fenomen? Vad är smärta, och vad är det att erfara smärta? Boken samlar nyskrivna bidrag från svenska och utländska forskare inom filosofi, litteratur och teologi, som alla på olika sätt och utifrån olika utgångspunkter reflekterar över detta påtagliga men samtidigt undflyende fenomen. Den avslutas med den tyske författaren Ernst Jüngers berömda essä från 1934 ”Om smärtan”, som för första gången översatts i sin helhet till svenska. Sammantaget vill boken visa på vikten av att reflektera över smärtan i en värld som i sin strävan att lindra den också tenderar att fjärma sig frånden, och den vill därmed bidra till en vidare filosofisk förståelse av det som med Edith Södergrans ord ”… ger oss våra sällsamma själar och besynnerliga tycken”.
|
|
| 4. |
-
Benjamin Höijer : Metafysik, estetik, historia
- 2021. - 1
-
Samlingsverk (redaktörskap) (refereegranskat)abstract
- I nära dialog med Immanuel Kant, Johann Gottlieb Fichte och Friedrich Schelling utvecklade Benjamin Höijer kring sekelskiftet 1800 ett filosofiskt system som i samtiden väckte stor uppmärksamhet i inte bara Sverige utan också Tyskland. Hans huvudverk, Avhandling om den filosofiska konstruktionen, recenserades lyriskt av Schelling, som konstaterade att dess författare ”förtjänar en rang bland de sanna tänkarna”.Benjamin Höijer. Metafysik, estetik, historia ger en bred presentation av denna numera i hög grad bortglömde filosof. Här kan man läsa om Höijers modernitetsbegrepp och hur han förhöll sig till de samtida tyska idealisterna, om hans konstfilosofi och syn på historieskrivningens uppgifter liksom hans betydelse för Per Daniel Amadeus Atterbom och andra svenska romantiker. Fram träder en komplex bild av den första moderna svenska filosofen.
|
|
| 5. |
- Bornemark, Jonna
(författare)
-
Kunskapens gräns, gränsens vetande : En fenomenologisk undersökning av transcendens och kroppslighet
- 2009
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The limit between the proper and the foreign – how this limit is established, but also crossed and dissolved – has remained a crucial issue in phenomenology. Setting these questions in the context of the phenomenology of religion, this thesis develops an analysis of the relation between transcendence and body understood in terms of a certain limit. The introductory part is rooted in Edmund Husserl’s discussions of the concept of transcendence, which is shown to have an essential connection to the analysis of inner time-consciousness. Here we encounter a decisive limit to objectifying knowledge, which also comes across in his investigations of the body and its spatiality. The second part discusses Max Scheler’s critique of Husserl’s excessively objectifying view of knowledge, with a particular focus on Scheler’s understanding of love as a condition of possibility for any knowledge. Scheler is shown to have developed a new concept of transcendence that avoids the pitfalls of objectivism, although in his philosophy of religion he tends to downplay the importance of the body. The third part undertakes a reading of Edith Stein, who develops ideas similar to Scheler’s, though in a phenomenologically more nuanced fashion. Although her philosophy of religion also bypasses the body, Stein provides a more genuine access to the writings of the mystics, the analysis of which forms the core of the fourth and concluding part. Drawing on the work of the 13th century Beguine Mechthild of Magdeburg, this concluding chapter develops a phenomenological understanding of religion with an emphasis on transcendence and limit, while also retaining the centrality of our experience of the body. This means: a phenomenology of the limit is investigated, rather than a limit of phenomenology.
|
|
| 6. |
-
Critical Theory : Past, Present, Future
- 2021. - 1
-
Samlingsverk (redaktörskap) (refereegranskat)abstract
- From its inception, Critical Theory was a project that not only intended to study modern society, but also to change it. Today, with almost a century passed, the term has acquired a life of its own and is used across the intellectual field, institutionally as well geographically.Thus, to ask about the past, present, and future of Critical Theory means opening it up and exposing it to new influences. This is a consequence of the claim that theory is not outside history, but must always respond to a changing present grasped in its contradictions and opened up towards other possibilities; a process that involves a constant reappraisal of what Critical Theory is today.
|
|
| 7. |
-
Det främmande i det egna : filosofiska essäer om bildning och person
- 2007
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Inom den moderna hermeneutiska filosofin har begreppet bildning fått en ny och kritisk aktualitet. Det betecknar inte längre bara besittningen av ett kulturarv utan handlar mer om att tänka den process varigenom en individ formas i mötet med det främmande. I bildningsprocessen träder människan ut ur det egna och utsätter sig för det nyas prövning. Därigenom blir också det egna främmandegjort. Genom mötet med det allmänna formas i bildningsprocessen en unik individ och person. Det filosofiska begreppet »person« är intimt länkat till bildningstanken. Begreppen »person« och »bildning« är båda också mötesplatser för filosofi och teologi, eftersom bildning ursprungligen förknippades med att formas till Guds avbild. I åtta nyskrivna bidrag belyser bokens författare hur frågan om bildning och person formulerats hos bland andra Kant, Kierkegaard, Nietzsche och Heidegger, och pekar vidare mot vad ett kritiskt bildningsbegrepp kan betyda i dag.
|
|
| 8. |
-
En annan humaniora - en annan tid = Another humanities - another time
- 2010. - 1
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Hur kan vi beskriva humanioras situation och uppgift idag, teoretiskt, historiskt, institutionellt, kulturellt? I en tid av ökad kontroll av forskningen är det av särskild vikt att reflektera över det akademiska uppdraget. Det gäller att formulera nya vägar för en angelägen och nyskapande humanistisk kultur. Den här boken, som är tvåspråkig, innehåller bidrag från Simon Critchley, Michał Paweł Markowski, Sven-Erik Liedman, Cecilia Sjöholm, Stefan Jonsson, Fredrik Svenaeus, Marcia Sá Cavalcante Schuback och Irina Sandomirskaja. De härrör från en konferens som hölls på Södertörns högskola i december 2008.
|
|
| 9. |
-
En plats för tänkande : Essäer om universitetet och filosofin
- 2020. - 1
-
Samlingsverk (redaktörskap) (refereegranskat)abstract
- I ljuset av dagens heterogena kunskapskulturer är den övergripande ambitionen med den här boken att reflektera över relationen mellan universitetet och filosofin med öppningar för frågor som är av betydelse för demokratin och samhället i stort. I antologins sexton artiklar diskuteras filosofisk forskning och högre utbildning i förhållande till universitetets ständigt förändrade funktioner men också tänkandets förmåga att förändra verkligheten.Gentemot en bred idéhistorisk fond som sträcker sig från den tyska idealismen för drygt tvåhundra år sedan till vår egen tid är det ett försök att diagnostisera filosofins och tänkandets villkor, status och möjligheter inom dagens universitetsväsende. I vilka avseenden kan universitetet fortfarande fungera som en plats för tänkande?
|
|
| 10. |
|
|
