| 1. |
- Kahlert, Maria
(author)
-
Jämförande test av kiselalgers och bottenfaunas lämplighet som indikatorer för närsaltshalt och surhet inom miljömålsuppföljningen
- 2011
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Data från 321 enskilda vattendrag med information om vattenkemi, kiselalger och bottenfauna sammanställdes och analyserades för att jämföra kiselalgers och bottenfaunas lämplighet som indikatorer på närsaltshalt och surhet inom miljömålsuppföljningen. Vad gäller surhet gav kiselalgsindexet en mer precis och pålitlig överrensstämmelse med uppmätta pH-halter (både årsmedel och lägsta pH under året) än bottenfaunaindexen. Kiselalgsindexet hade även en lägre mellanårsvariation som var starkare kopplad till variationen i pH. Vi fann inga regionala skillnader i bedömningen av surhet med något av indexen. Vad gäller bedömningen av närsalter var skillnaderna mellan de jämförda indexen mindre men kiselalgerna svarade i allmänhet något bättre mot de uppmätta halterna av närsalter än bottenfaunaindexen. Vid en jämförelse av bedömning av ekologisk status för vattendrag som klassats med båda bedömningsgrunderna ger bottenfaunan i genomsnitt en högre status än kiselalgerna, särskilt i södra Sverige. Kiselalgernas bedömning av ekologisk status korrelerade bättre än bottenfaunan med statusklassning av näringsämnen (totalfosfor) i vattendrag . Vi konstaterar att skillnaderna i bedömning av ekologisk status med avseende på näring behöver undersökas vidare men att för miljömålsuppföljningens syfte att hitta en väl fungerande och kostnadseffektiv biologisk indikator på vattenkemiska variabler som surhet och närsaltshalt så verkar kiselalger bättre lämpade än bottenfauna.
|
|
| 2. |
- Arup, Ulf
(author)
-
Grynig påskrislav, Stereocaulon incrustatum, i Sverige.
- 2008
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Grynig påskrislav Stereocaulon incrustatum är i Sverige rödlistad som Akut hotad och arten var inför denna inventering känd bara från en aktuell lokal i landet, i Blekinge. Där hittades arten första gången 1938 och växer numera i ett naturreservat med speciellt utformade skötselföreskrifter. Ytterligare åtta lokaler är kända från spridda landskap; Västergötland, Bohuslän, Öland, Dalarna och Jämtland. Under 2005 togs ett åtgärdsprogram fram för att säkerställa artens fortlevenad i landet och föreslå åtgärder som kan gynna artens bevarande och fortsatta utveckling. Som ett led i detta arbete har därför de mest akuta åtgärderna utförts under 2007 och resultaten presenteras i denna rapport. Syftena med föreliggande arbete var huvudsakligen: 1. Att söka laven på samtliga gamla kända lokaler i hela landet och om laven försvunnit dokumentera varför. 2. Att söka arten på nya lämpliga lokaler på olika plaster i landet. 3. Att noggrant dokumentera förekomsten i Blekinge (Högasand) och uppskatta hur stor populationen där är. 4. Att lägga grunden för en framtida regelbunden övervakning av några delpopulationer i Blekinge. Samtliga gamla lokaler är återbesökta under 2007. Grynig påskrislav återfanns bara på en av dessa lokaler, Döda fallet i Jämtland. Inom denna lokal hittades arten på tre separata dellokaler, varav två med rikliga förekomster och en tredje med en mycket lite förekomst. På de två rikliga dellokalerna var arten dessutom fertil, vilket laven inte är någon annanstans i Sverige. Arten eftersöktes dessutom på en rad nya olika lokaler med mer eller mindre lämpliga förutsättningar i en rad olika landskap. Det resulterade i en ny lokal, Svarthålsforsen i Jämtland, som ligger några kilometer söder om Döda fallet. Det fi nns således tre aktuella lokaler i landet, varav en med tre dellokaler. Karteringen av lokalen i Blekinge resulterade i att 12 delpopulationer kan urskiljas inom ett mycket begränsat område i norra delen av reservatet Högasand. Bara fyra delpopulationer är någorlunda rikliga, medan de resterande består av en till några få exemplar. Tre av de rikliga delpopulationer har permanentmarkerats med aluminiumstavar, fotograferats och den yta som laven täcker beräknats i cm2 för att kunna följas upp regelbundet. Endast tre lokaler i landet innebär inte någon säker tillvaro på sikt. En av lokalerna är dessutom mycket starkt hotade genom erosion. Om arten ska ges en långsiktigt säkerställd tillvaro måste antalet lokaler öka. Eventuellt fi nns det ytterligare förekomster i landet, men de allra fl esta av de lämpliga lokaler som besöktes saknade trots allt arten. Därför bör transplantationsförsök påbörjas och utvärderas för att se om detta kan vara en väg att öka förekomsten av grynig påskrislav. Dessutom måste förutsättningarna på de kända lokalerna göras så goda som möjligt för att gynna utvecklingen av laven på dessa.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Kahlert, Maria
(author)
-
Kiselalgsundersökning i Blekinge län 2010
- 2011
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Sammanfattningsvis så visar kiselalgsfloran i de undersökta vattendragen i Blekinge län att närsaltshalten i dessa vatten är något högre än i oligotrofa vattendrag, men den ekologiskastatusklassen ligger fortfarande mellan hög och god status förutom i Mörrumsån Johannesfors, där den ligger mellan god och måttlig status. Angående surhet så visar kiselalgsmetoden att alla lokaler har nära neutrala eller alkaliska förhållanden förutom Lyckebyån Kättilsmåla nedströms Lillåns tillflöde och Ronnebyån nedströms Kallinge som har något surare förhållanden mellan måttligt surt och nära neutralt. De vanligaste kiselalgstaxa räknat till antal räknade skal varAchnanthidium minutissimum grupp II (medelbredd 2,2-2,8μm), Achnanthidium minutissimum grupp III (medelbredd > 2,8μm),Aulacoseira ambigua (Grunow) Simonsen och Karayevia oblongella M.Aboal. Om man istället definierar en vanlig kiselalgstaxon som en som förekommer i alla undersökta prover så var de tre andra taxa som kom först:Fragilaria gracilis Østrup,Psammothidium abundansBukhtiyarova och Aulacoseira pseudodistans Lange-Bertalot'manuskriptnamen', men de förkom inte med så hög dominans som de förut nämnda. Några av de vanliga taxa indikerar närsaltsfattiga vatten, andra något högre närsaltshalter. Några av de vanliga taxa föredrar neutrala förhållanden, andra mera sura. Alla tillhör också vanliga taxa för hela Sverige.
|
|
| 5. |
- Sundberg, Iréne, et al.
(author)
-
Kiselalger i vattendrag i Blekinge län 2012
- 2012
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Kiselalger analyserades på 8 vattendragslokaler i Blekinge län år 2012.Statusklassningen av provtagningslokalerna gjordes med hjälp av kiselalgsindexet IPS. Som stöd till detta index har även mängden näringskrävande (TDI) och andelen förore-ningstoleranta (%PT) kiselalger beaktats.Sex stycken av de undersökta lokalerna bedömdes hahög status, nämligen 6 Grytån, 4 Bäck från Porsgölen, 8 Mållebäcken, 2 Åbyån, 5 Vilshultsån och 1 Brömsebäck. De tre sistnämnda låg dock i den nedre (sämre) delen av klassintervallet.IPS-indexet visadegod status i 7 Gallån, men indexvärdet hamnade mycket nära grän-sen mot hög status.3 Lillån hamnade imåttlig status och hade förhöjda mängder näringskrävande (TDI) och föroreningstoleranta (%PT) kiselalger.Surhetsindexet ACID visar vilken pH-regim vattendraget tillhör och är framtaget fram-för allt för att bedöma surheten i vattendrag med pH lägre än 7.I undersökningen i Blekinge län 2012 hamnade 2 Åbyån ialkaliska förhållanden (årsmedelvärde för pH över 7,3), men indexvärdet låg relativt nära gränsen mot nära neutrala förhållanden.Nära neutrala förhållanden(årsmedelvärde för pH mellan 6,5-7,3) visade ACID-indexet i 5 Vilshultsån och 1 Brömsebäck.Fem lokaler hamnade imåttligt sura förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för pH bör ligga mellan 5,9-6,5 och/eller att pH-minimum är under 6,4. Dessa är 3 Lil-lån, 7 Gallån, 6 Grytån, 4 Bäck från Porsgölen och 8 Mållebäcken. De tre förstnämnda låg mer eller mindre nära gränsen mot nära neutrala förhållanden, medan Mållebäcken hamnade i den nedre delen av klassintervallet.Inga förhöjda andelar av missbildade kiselalgsskal noterades i denna undersökning.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Arup, Ulf
(author)
-
Grynig Påskrislav stereocalon incrustatum i Sverige
- 2008
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Grynig påskrislav Stereocaulon incrustatum är i Sverige rödlistad som Akut hotad och arten var inför denna inventeringkänd bara från en aktuell lokal i landet, i Blekinge. Där hittades arten första gången 1938 och växer numera iett naturreservat med speciellt utformade skötselföreskrifter. Ytterligare åtta lokaler är kända från spridda landskap;Västergötland, Bohuslän, Öland, Dalarna och Jämtland. Under 2005 togs ett åtgärdsprogram fram för att säkerställaartens fortlevenad i landet och föreslå åtgärder som kan gynna artens bevarande och fortsatta utveckling. Som ett ledi detta arbete har därför de mest akuta åtgärderna utförts under 2007 och resultaten presenteras i denna rapport.Syftena med föreliggande arbete var huvudsakligen:1. Att söka laven på samtliga gamla kända lokaler i hela landet och om laven försvunnit dokumentera varför.2. Att söka arten på nya lämpliga lokaler på olika plaster i landet.3. Att noggrant dokumentera förekomsten i Blekinge (Högasand) och uppskatta hur stor populationen där är.4. Att lägga grunden för en framtida regelbunden övervakning av några delpopulationer i Blekinge.
|
|
| 8. |
- Asp, Therese
(author)
-
Övervakning av sjöhjortron (Nostoc zetterstedtii) i Blekinge
- 1998
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Sjöhjortron (Nostoc zetterstedtii), en makroskopisk cyanobakterie som är indikatorart förnäringsfattiga, icke-humösa klarvattensjöar, har rapporterats från tre sjöar i Blekinge: Horsasjön iRonneby kommun, Vitavatten (Rösjö) och Vitavatten (Baggeboda) i Olofströms kommun.Vid inventeringen 1997 förekom sjöhjortron i riklig mängd i Horsasjön och som enstaka, géleartadekolonier i Vitavatten (Baggeboda). I Vitavatten (Rösjö) återfanns inga kolonier.De tre Nostoc-sjöarna kommer att övervakas årligen inom det regionala delprogrammet Biotopernasinnehåll.
|
|
| 9. |
- Asp, Therese
(author)
-
Övervakning av sjöhjortron (Nostoc zetterstedtii) i Blekinge, 1997-2004
- 2004
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Sjöhjortron (Nostoc zetterstedtii) är en makroskopisk cyanobakterie som utgör indikatorart för näringsfattiga, icke-humösa klarvattensjöar. 1994 utfördes en större inventering av arten i Småland och Blekinge (Bengtsson 1995) och av tolv undersökta sjöar i Blekinge upptäcktes arten i tre: Horsasjön i Ronneby kommun, Vitavatten (Rösjö) och Vitavatten (Baggeboda) i Olofströms kommun. Första inventeringen i miljöövervakningens regi utfördes 1997 och har sedan dess skett årligen i de tre sjöarna förutom 2001 då ingen undersökning utfördes och 2003 då endast Horsasjön besöktes. Vid inventeringen 1997 förekom sjöhjortron i riklig mängd i Horsasjön och som enstaka, géleartade kolonier i Vitavatten (Baggeboda). I Vitavatten (Rösjö) återfanns inga kolonier. Kolo nier av Nostoc hittade man återigen i Vitavatten (Rösjö) 1999, 2000 och 2002. Vid besöken 1999 och 2000 var kolonierna i form av små björnbär, men 2002 var kolonierna mindre (5mm) och det förekom även mikroskopiska kolonier. Vid den senaste inventeringen 2004 återfanns inte arten i Vitavatten (Rösjö). I de två andra sjöarna har det sett likadant ut vid alla besök. De tre Nostoc-sjöarna övervakas inom det regionala delprogrammet Artövervakning - Nostoc zetterstedtii och berör miljömålen Levande sjöar och vattendrag samt Endast naturlig försurning. En utökad inventering planeras 2005 dels för att se om arten finns på fler lokaler i de idag kända sjöarna dels för att undersöka andra sjöar som bedöms kunna hysa arten och därmed eventuellt hitta nya övervakningslokaler.
|
|
| 10. |
- Axelsson, Erika, et al.
(author)
-
Länsplan för fiskevård och biologisk återställning av kalkade vatten i Blekinge 2007-2010
- 2007
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Problemen för vattenlevande organismer i länet är främst kopplad till försurning, övergödning och vattenreglering. Försurningen börjar minska tack vare minskat nedfall av försurande ämnen (främst svavel) och kalkplaner kan anpassas till nya förhållanden. Vattenmiljöer som blivit påverkade fysiskt behöver ofta åtgärdas fysiskt för att lösa problemen, dessa åtgärder är det som oftast förknippas med biologisk återställning. Inom ramen för denna plan, behandlas i huvudsak försurning och fysisk påverkan av vattenmiljöerna och möjligheterna till åtgärda för att främja ett "fungerande ekosystem".
|
|
