| 1. |
- Abrahamsson, Ingemar
(author)
-
Vattenkemiska tillstånd och trender i vattendrag på Gotland
- 2010
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Rapporten behandlar resultaten från de fysikalisk-kemiska provtagningar som har utförts vid 27 vattendragslokaler sedan 1988 inom den samordnade recipientkontrollen på Gotland. Dessutom redovisas resultat från två nationella trendstationer där provtagning och analys har utförts i regi av SLU. Utvärderingen omfattar främst en beskrivning av tillstånd och trender för parametrarna totalfosfor, totalkväve, alkalinitet, organiskt material, vattenfärg och grumlighet. De provtagna vattendragen var under åren 2007-2009 genomgående mycket näringsrika. Med avseende på fosforhalter uppvisade 24 av de 29 provpunkterna en måttlig, otillfredsställande eller dålig status. Vad gäller kväve registrerades mycket höga till extremt höga halter i 26 av de 29 provpunkterna. Vattenfärgen och grumligheten var måttlig till betydande och halterna av organiskt material var generellt måttligt hög till hög. De provtagna vattendragen hade samtliga mycket god buffertförmåga.
|
|
| 2. |
- Ahlén, Ingemar, et al.
(author)
-
Gotlands fladdermusfauna 2014 : Arternas status och förändringar
- 2015
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Fladdermusfaunan på Gotland har tidigare undersökts fyra gånger, 1980-81, 1993, 1997 och 2005. Därtill har fladdermössens beteenden vid vindkraftverk och under migrationen studerats på Gotland flera år på 2000-talet. För att fladdermusprojektet inom LifeELMIAS, Gotland 2014, som omfattade tio Natura 2000-områden, skulle kunna jämföras med de tidigare inventeringarna bestämde vi i samråd med Länsstyrelsen att komplettera med linjetaxeringar och artkarteringar i flera för faunan värdefulla områden. Hela materialet från alla undersökningarna skulle då kunna användas med syftet övervakning, dvs. för att påvisa förändringar i faunan och beskriva arternas status. Under juli 2014 då det huvudsakliga arbetet ägnades åt Natura 2000-områdena kunde vi påbörja linjetaxeringarna på natten sedan artkarteringen i de utvalda områdena avslutats. Under augusti gjordes artkartering i områden som vid tidigare inventeringar visat sig artrika eller på annat sätt var intressanta. Från dessa gjordes då också linjetaxeringar efter avslutade artkarteringar. Hela materialet från 2014 baseras på 7291 observationer av fladdermöss. Förslag om ändrade svenska artnamn på fladdermöss som publicerats under arbetet med denna artikel (de Jong m.fl. 2015) gör att vi i avsnittet om arternas status tillfogat de ändrade nya namnen inom parentes efter de gamla namnen.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Ambjörnsson, Elina
(author)
-
Underlag till handlingsplan för grön infrastruktur i Gotlands län : Del A - Bakgrund och sammanhang,Del B - Regionala förutsättningar,Del C - Fokusområden
- 2018
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Gotlands landskap är unikt. I länet finns en oerhörd mångfald av djur, växter, natur- och kulturmiljöer som inte går att finna någon annan motsvarighet till i Sverige. Den kalkrika berggrunden, den geografiska placeringen som en ö i Östersjön och det milda klimatet, liksom öns rika historia, har alla bidragit till en rik biologisk mångfald, ett högt antal endemiska arter och unika naturupplevelser. Regeringen har gett alla län i uppdrag att lägga grunden för ett sektorsövergripande arbete för en fungerande grön infrastruktur i landskapet. En fungerande grön infrastruktur utgörs av ekologiskt fungerande nätverk av livsmiljöer, processer och strukturer på land och i vatten. Att arbeta med grön infrastruktur innebär attta ett helhetsgrepp om naturvårdsfrågorna och ha ett landskapsperspektiv vid fysisk planering, exploatering, pågående mark- och vattenanvändning och i naturvårdsarbetet. Genom att arbeta för grön infrastru ktur kan ekosystemtjä nster som är viktiga för samhället förstärkas och bevaras. På så sätt kan samhället rusta sig inför kommande effekter av klimatförändringar såsom värmebölja och torka, samtidigt som Gotlands invånare får en god tillgänglighet till både naturområden och friluftsliv. På Gotland har vi vaIt att fokusera arbetet i grön infrastru ktur på fyra fokusom råden, varav tre är naturområden och det fjärde är sociaIt. Gemensamt för de fyra fokusom rådena är att de alla är viktiga för Gotlands framtid, tillväxt och utveckling. De har alla fyra unika värden som till viss del bara finns på Gotland, samtidigt som de producerar viktiga ekosystemtjänster som samhället behöver. De fyra fokusområdena är också områden som alla behöver särskild uppmärksamhet för att kunna ta vara på, behålla och utveckla de värden och tjänster som de erbjuder. Syftet med detta underlag till handlingsplan är att det ska utgöra en kunskapsplattform som det framtida arbetet med grön infrastru ktur kan utgå ifrån.
|
|
| 5. |
- Andersson-LI, Martin
(author)
-
Undersökning av flodnejonöga och svartmunnad smörbult i Gotlands vattendrag
- 2023
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- eDNA (environmental DNA) har under det senaste decenniet visat sig vara ett lovande verktyg för inventering av vattenorganismer inom miljöövervakning och andra miljöundersökningar. Undersökningsmetoden baserar sig på det faktum att alla levande organismer, både växter och djur, kontinuerligt avger genetiska avtryck i miljön i form av slem, avföring, svett och döda celler. Dessa genetiska spår kallas eDNA. Akvatiskt eDNA är spåren som organismer avger i vattenmiljön. eDNA kan utvinnas ur små mängder vatten och genom molekylära analyser ange vilka arter som befinner sig inom ett område utan att man vare sig ser eller fångar in organismen. Eftersom eDNA i vattenmassan är kortlivat ger analyserna en bild av artförekomst i nutid. AquaBiota har på uppdrag av Länsstyrelsen Gotland inhämtat och sammanställt eDNA- analyser för flodnejonöga och svartmunnad smörbult i 25 lokaler. Provtagningsplanen, framtagen av WSP, innehöll ursprungligen 31 lokaler men då sex av lokalerna var uttorkade vid provtagningstillfället inventerades endast 25. Flodnejonöga hade säkerställd positiv detektion i sju lokaler och en ytterligare lokal där 1/3 delprov påvisade förekomst. Detektion av svartmunnad smörbult gjordes vid tre lokaler i Bungevik, Gothemså och Skarnviksån på Gotlands östsida. Detektioner av både flodnejonöga och svartmunnad smörbult skedde i områden där arterna observerats tidigare under den senaste 15 års-perioden (Artfakta). Detektion av svartmunnad smörbult gjordes dock i sötvatten som var hydrologiskt avgränsad från kusten i lokalerna vid Gothemså och Skarnviksån. Vi bedömer därmed att detektion ska tolkas som att svartmunnad smörbult nyligen befunnits sig i avrinningsområdet uppströms om provtagningslokalerna. Detta är första gången enligt Artfakta och oss veterligen som svartmunnad smörbult rapporterats i limniska system på Gotland.
|
|
| 6. |
- Andersson, Mattias
(author)
-
Svartmunnad smörbult (Neogobius melanostomus) i gotländska hamnar 2014
- 2015
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Under perioden 21 augusti – 30 september utfördes en översiktlig inventering av svartmunnad smörbult (Neogobius melanostomus) i nio hamnar runt Gotland. De hamnområden som fiskades var: Kappelshamn, Strå hamn, Slite hamn, Herrviks hamn, Ronehamn, Klintehamn, Burgsviks hamn, Vändburgs hamn samt Visby hamn. Fisket bedrevs med två olika typer av kräftburar och ansträngningen i hamnarna varierade p.g.a. verksamhet och hamnarnas utformning. Av de nio hamnar som undersöktes kunde förekomst av svartmunnad smörbult påvisas i fem hamnar varav två av dessa var kända sedan tidigare. Dessa hamnar är Visby hamn, Klintehamn, Kappelshamn, Strå hamn och Slite hamn. Resultatet visar tydligt att den gemensamma nämnaren för de hamnar där svartmunnad smörbult förekommer är hamnar med flera anlöp av lastfartyg årligen. Hamnar utan förekomst av svartmunnad smörbult fungerar i huvudsak som fiske- och fritidsbåtshamnar.
|
|
| 7. |
- Angelöf, Ingrid
(author)
-
Svampinventering av lövmarker på södra Gotland 2020
- 2021
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Hösten var mycket varm och torr. Nederbördsmängderna var små, regnet kom ojämnt fördelat och regnskurarna träffade i huvudsak norra Gotland. Ett stort antal lövmarker på södra Gotland hade föreslagits för inventering och lokalerna fick i första hand prioritertas efter den allmänt magra tillgången på svamp. Svampsäsongenbörjade i september med några lovande fynd av mycket sällsynta svampar, som sned rödmussling (Crepidotus autochtonus) som är VU i Danmark och "Blåeggad spindling" (Cortinarius lepistoides) rödlistad som kunskapsbrist DD. Inte förrän långt fram på höstennär svampsäsongen normalt börjar ta slut, föll det större mängder regn, som bl.a. gynnade många vedsvampar. I början av november hittades skorpplätt (Dacrymyces enatus) som ny art för Gotland. Arten är mycket sällsynt och rödlistad som starkt hotad EN. Samtidigt hittades kandelabersvamp (Artomyces pyxidatus) rödlistad som nära hotad NT. I början av december, detta märkliga år, kunde man ännu få se färska fruktkroppar av fager vaxskivling (Hygrocybe aurantiosplendens) NT.
|
|
| 8. |
- Angelöf, Ingrid
(author)
-
Svampinventering av några lövmarker på södra Gotland 2018
- 2019
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Fyra lövomåden på södra Gotland inventerades på svamp under hösten 2018. Områdena var Fardhem prästänge, Gerum prästänge, några utvlad lövmarker i Grötlingbo socken, samt Levide prästänge. Flera sällsynta svampar hittades.
|
|
| 9. |
- Angelöf, Ingrid
(author)
-
Svampinventering av några prästängen på södra Gotland 2017
- 2018
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Inventering av svamp i elva ängen på södra Gotland. Ängena var Ardre prästänge (Mullvalds), Eskelhem prästänge (Maldesänget), Etelhem prästänge, Gerum prästänge, Kräklingbo prästänge, Levide prästänge, Linde prästänge, Silte prästänge, Vall prästänge, samt Öja prästänge (östra och västra delen).
|
|
| 10. |
|
|
