| 1. |
- Eklöf, Mats, et al.
(author)
-
Workplace intervention for improved risk perception and preventive activity among workers : using hand-held vibrating machines: a pilot study
- 2023
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- This article presents a pilot study of a 1-h workplace educational intervention implemented among ten construction workers who were highly exposed to hand–arm vibration. The intervention combined risk communication and normative expert advice intended to reinforce preventive behaviour related to vibration, noise, and biomechanical loads. Data for this study comprised intervention notes and interview data from interventionists, and pre- and post-intervention interview data from participating workers.The results suggested that the intervention was sensitive to disturbances and should be directed only to motivated workers possessing sufficient self-efficacy, and only in circumstances in which exposure may be controlled on the local workplace level and by locally implemented measures. Unless these conditions are present, the studied intervention may fail to influence preventive behaviour, and may instead cause cognitive dissonance and frustration among participants and interventionists.
|
|
| 2. |
- Hagenbjörk, Annika
(author)
-
Kvävedioxid- och kväveoxidhalter i Umeå : sammanställning av mätningar gjorda med diffusionsprovtagare mellan november 2009 och december 2018
- 2019
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Mätning av kvävedioxid (NO2) och kväveoxider (NOx) har utförts med diffusionsprovtagare vid två tillfällen (sommartid respektive vintertid) på 41 platser i Umeå tätort under 2018. Två veckomätningar har gjorts varje år på dessa platser sedan 2009 och totalt nitton mätningar har utförts på samma sätt över åren. Mätplatsernas geografiska läge kan ha varierat något över tid, provtagare har ibland plockats ned av förbipasserande varför alla mätplatser inte har maximalt antal mätningar. Det finns 25 mätplatser där mätningar har gjorts vid alla sjutton tillfällen.De högsta halterna har uppmätts på trafikerade platser under vinterhalvåret p.g.a. större utsläpp och stillastående luft, s.k. inversion. Vid mätningarna 2018 uppmättes de högsta halterna NO2 både sommartid och vintertid vid en husfasad belägen på Västra Esplanaden, centralt i Umeå (22 μg/m3 respektive 54 μg/m3). NOx-halten sommartid var högst vid samma mätpunkt på Västra Esplanaden (54 μg/m3) medan halten vid vintermätningen var högst vid mätvagnen vid Västra Esplanaden (158 μg/m3).
|
|
| 3. |
- Hagenbjörk-Gustavsson, Annika
(author)
-
Kväveoxid- och kvävedioxidhalter i Umeå : Sammanställning av mätningar gjorda med diffusionsprovtagare mellan november 2009 och december 2019
- 2020
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Två veckomätningar (sommartid respektive vintertid) av kvävedioxid (NO2) och kväveoxider (NOx) har under 2019 utförts med diffusionsprovtagare på 41 platser i Umeå. Två veckomätningar har gjorts varje år på dessa platser sedan 2009 och totalt 21 mätningar har utförts på samma sätt över åren. Mätplatsernas geografiska läge kan ha varierat något över tid, provtagare har ibland plockats ned av förbipasserande, och det ha uppstått andra tekniska fel, varför alla mätplatser inte har maximalt antal mätningar. Det finns 23 respektive 24 mätplatser där mätningar har gjorts vid alla 21 tillfällen för NO2 respektive NOx.De högsta halterna har uppmätts på trafikerade platser under vinterhalvåret p.g.a. större utsläpp och stillastående luft, s.k. inversion. Vid mätningarna 2019 uppmättes de högsta halterna NO2 både sommartid och vintertid vid en husfasad belägen på Västra Esplanaden, centralt i Umeå (19 μg/m3 respektive 64 μg/m3). NOx-halten vintertid var högst vid samma mätpunkt på Västra Esplanaden (151 μg/m3) medan halten vid sommarmätningen var högst vid Östra Kyrkogatan, mittemot Navet (51 μg/m3).
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Järvholm, Bengt
(author)
-
Arbetsrelaterade dödsfall i Sverige : en uppdatering av arbetsmiljöverkets kunskapssammanställningar 2019:3/4
- 2023
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Denna rapport syftar till att uppdatera kunskapen om arbetsrelaterad dödlighet i Sverige utifrån två rapporter publicerade 2019 (Arbetsmiljöverket 2019a, 2019b). Där beräknades antalet dödsfall utgående från exponering för arbetsmiljöfaktorer i Sverige som hade betydelse för dödligheten under 2016. Genom en översiktlig analys av den vetenskapliga litteraturen har nu (fram till senhösten 2022) undersökts om sambanden mellan dödlighet och exponering förändrats. I uppdraget låg att särskilt fokusera på frågan om ett eventuellt samband mellan mobbning och självmord. I denna rapport beskrivs också översiktligt kunskap om hur man genom förebyggande åtgärder kan påverka den arbetsrelaterade dödligheten.I den tidigare rapporten beskrevs att kunskapsläget var mer osäkert när det gäller sambanden mellan dödlighet och ihållande tungt fysiskt arbete respektive buller. De nyare studier som tillkommit gör inte att kunskapsläget påtagligt förändrats. Det har tillkommit välgjorda studier som indikerar ett samband mellan mobbning och självmord liksom ett samband mellan ohälsosam arbetsbelastning och självmord. Det är metodologiskt svårt att studera denna typ av samband och det behövs ytterligare studier innan sambanden kan anses etablerade. I den tidigare rapporten bedömdes antalet arbetsrelaterade dödsfall på grund av infektioner vara mycket lågt men under Covid-19 pandemin kan ett betydande antal arbetsrelaterade dödsfall ha inträffat. Ännu saknas tillförlitliga data för att beräkna antalet arbetsrelaterade dödsfall på grund av Covid-19 i Sverige. Studier från England och Wales tyder på att antalet arbetsrelaterade fall varierade ganska mycket över tid. Förutom personal inom hälso- och sjukvård var där särskilt buss- och taxiförare utsatta grupper liksom personal inom livsmedelsindustrin.Studier av dödsolyckor visar att cirka 2 av 3 dödsolyckor under den senaste 10-årsperioden skett bland anställda i företag med mindre än 50 anställda. Metoder som utvecklades för att studera olyckor ur ett systemperspektiv, till exempel AcciMap eller STAMP förutsätter relativt stor kompetens och är tidskrävande. De bedöms huvudsakligen vara användbara för större organisationer. En svensk studie av exponering i arbetslivet för vissa kemiska faktorer talar för att personer som exponeras i allt högre utsträckning arbetar i mindre företag. För att påverka den arbetsrelaterade dödligheten på grund av dödsolyckor eller exponering för kemiska ämnen bör insatser riktas mot små- och medelstora företag där sådan exponering förekommer.Idag bedrivs produktion ofta i värdekedjor, till exempel genom huvudentreprenör/underentreprenörer alternativt huvudleverantör/underleverantörer. Det finns kunskap som talar för att ett sätt att minska riskerna för arbetsrelaterad dödlighet är att lägga huvudansvaret för en god och säker arbetsmiljö på huvudentreprenör/huvudleverantör.
|
|
| 6. |
- Tornevi, Andreas, et al.
(author)
-
Luftföroreningars effekt på akutbesök för andningsorganen och uttag av astmamedicin
- 2019
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Denna rapport presenterar den femte studien för Naturvårdsverkets hälsorelaterade miljöövervakning inom detta område, och syftar till att analysera luftföroreningars korttidseffekter på antalet akutbesök för astma och övriga sjukdomar i andningsorganen under perioden 2013-2018 i Sveriges tre största storstadsområden. Som tillägg i denna studie är har även antalet astmamedicinuttag studerats. Uppgifter om akutbesök och läkemedelsuttag kommer från Socialstyrelsens register.I en gemensam analys, med alla tre områden och alla åldersgrupper, visar på att akutbesök för astma påverkas av de senaste två dygnens halt av alla tre studerade föroreningstyper: PM10, ozon och kvävedioxid, medan det för övriga akutbesök för andningsorganen enbart är PM10 som visar ett statistisk säkerställt samband totalt sett. I jämförelse med tidigare analysers resultat angående sambanden mellan PM10 och akutbesök för astma så ses ingen säkerställd trend sedan 2001, men i den senaste analyserade perioden ses den största effekten med omkring 4 % fler akutbesök per 10 μg/m3 för PM10.Medan det främst finns samband mellan partikelkoncentrationen som PM10 och akutbesök, ses för uttag av astmaläkemedel främst ett samband med halten av kvävedioxid, och särskilt för barn 0-17 år. För alla tre studieområdena och båda typerna av astmaläkemedel uppvisades liknande samband mellan NO2 och uttag av medicin, vilket kan motivera fördjupade analyser kring avgaskomponenter och mildare uttryck för astmabesvär än akutbesök.
|
|
| 7. |
|
|
