| 1. |
- Dahlén, Ashk, 1972-
(author)
-
Eric Hermelin och islams mystik
- 2006
-
In: Minaret. - Årsta. - 1650-2949. ; :4, s. 8-17
-
Journal article (pop. science, debate, etc.)abstract
- Lundashejk med persisk balsam. Dåren på St Lars. Vår egen sufiske baron, fritänkare och bohem. Hedersbärare av Persiens sol- och lejonorden. En rad av Sveriges mest uppmärksammade författare har läst Eric Hermelin (1860–1944) och inspirerats av hans livsöde. För Hjalmar Gullberg, Karl Wennberg, Lars Gyllensten och flera andra har han betytt åtskilligt och skänkt insikt och livsglädje. Många har lärt känna Hermelin genom Vilhelm Ekelund, inte minst hans omsorgsfulle biograf Per-Erik Lindahl. Fastän Hermelin och Ekelund aldrig träffade varandra fanns ett andligt och språkligt släktskap dem emellan, i likhet med Platon och Plotinus. Båda var okonventionella tänkare och kritiker, ett salt i svenskt kulturliv.Hermelin är utan jämförelse den främste förmedlaren och uttolkaren av den rika persiska litteraturen till svensk språkdräkt. Hans position utmärks inte enbart av hans voluminösa produktion, utan han har i synnerhet trängt igenom sufismens världsbild och lyckats få begrepp om dess sammansatta metafysik och kosmologi. Med utgångspunkt i Hermelins liv och ”verk” skall jag i det följande göra några iakttagelser om denna fängslande människas religiositet och förhållande till mystiken. Det är min förhoppning att det porträtt som framträder kan bidra till att nyansera det mytomspunna tecknandet av honom som en halvobskyr, dåraktig och motsägelsefull figur. Han har varit föremål för tillräckligt med välmenande stympningar, översitteri och oförståelse.
|
|
| 2. |
- Dahlén, Ashk, 1972-
(author)
-
Eric von Post - diktare i islams tecken
- 2007
-
In: Minaret. - Årsta. - 1650-2949. ; :1, s. 10-13
-
Journal article (pop. science, debate, etc.)abstract
- Den store humanisten Eric von Post (1899-1990) tillhör den glesa skara svenska toppdiplomater somförenat ett världsligt agerande med diktning. Han föddes i Trelleborg och gjorde en distingerad karriär på Utrikesdepartementet och på poster som Berlin, Ankara, Warzawa och Rom. Den italienska huvudstadendär han verkade 1956-1965 blev hans sista post i utrikestjänst. Men det var framförallt hans vistelse i Turkiet som envoyé Sveriges sändebud åren 1946-51 som gjorde mest intryck på hans ande.Denna frihet som var framkallad av en djup inlevelse i muslimsk kultur, litteratur och religion resulterade i en kulturhistorisk reseskildring, Strövtåg i Istanbul (1953) och hans första diktsamling, Ramazan (1955). Längre fram följde diktsamlingen Trevanden (1976), som även den tillkom i islams tecken.För en humanist som von Post med intresse för konst och litteratur visade sig Turkiet och i synnerhet Istanbul vara en kulturhistorisk uppslagsbok, ett land med ett levande osmanskt arv. Hans innerliga och lärda skildringar förenar skönhetsintryck, historia och legend till en säregen förening på samma sätt som staden själv. Föga överraskande är von Posts poetiska landskap Bosporens häftiga vågsvall, de ändlösa anatoliska slätterna omgivna av obevekliga randberg, och lundar med rosors ymnighet och cypressers rofyllda skugga. Islams gudssökande mystik gjorde djupa intryck på von Post och stora delar av hans samlade verk präglas av muslimska motiv och en omisskännlig sufisk närvaro.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Fazlhashemi, Mohammad
(author)
-
Att tolka islams källor.
- 2006
-
In: Minaret: Tidskrift för svensk muslimsk kultur.. - 1650-2949. ; 6:3
-
Journal article (pop. science, debate, etc.)
|
|
| 7. |
- Fazlhashemi, Mohammad
(author)
-
Den arabiska olyckan
- 2007
-
In: Minaret: Tidskrift för svensk muslimsk kultur. - 1650-2949. ; :4, s. 63-65
-
Review (pop. science, debate, etc.)abstract
- Artikeln är en recension av Samir Kassirs bok Den arabiska olyckan.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Fazlhashemi, Mohammad
(author)
-
Det kvinnliga hotet
- 2007
-
In: Minaret: Tidskrift för svensk muslimsk kultur. - 1650-2949. ; :3, s. 102-107
-
Journal article (pop. science, debate, etc.)abstract
- Syftet med artikeln är att undersöka bakgrunden till den nedsättande synen på kvinnors inblandning i det politiska livet under seljuqernas välde i östra Persien under 1100-talet. I centrum för denna studie står den persiske muslimske tänkaren al-Ghazali (1058-1111) som i sin furstespegel Nasihat al-Muluk (Råd för konungar) ger uttryck för en negativ syn på kvinnor och deras roll i den världsliga politiken.
|
|
| 10. |
- Fazlhashemi, Mohammad
(author)
-
Det muslimska arvet.
- 2006
-
In: Minaret: Tidskrift för svensk muslimsk kultur.. - 1650-2949. ; 6:1
-
Journal article (pop. science, debate, etc.)
|
|
