| 1. |
- Ahlm, Isabelle, et al.
(author)
-
Toftaholms utmark : en inventering av natur- och kulturvärden två år efter stormen Gudrun
- 2008
-
In: Tsunami. - 1651-5803. ; :2
-
Journal article (pop. science, debate, etc.)abstract
- I samband med stormen Gudrun 2005 föll 70-75 miljoner m³ skog i Sverige. Många människor drabbades hårt ekonomiskt och känslomässigt, men finns det inte också något positivt i tragiken? Vilka fördelar skulle kunna uppstå ur denna omfattande och omskakande händelse i skogssverige? Rapporten om Toftaholms utmark syftar till att synliggöra de natur- och kulturvärden som bildats eller fått möjlighet att framlyftas tack vare stormen. En undersökning har gjorts av vilka naturvärden som uppkom i Toftaholmsområdet samt hur de skiljer sig åt mellan Natura 2000-området och produktionsskogen intill. ”Följde” Gudrun de rekommendationer som finns för skogsvård angående naturvärden? Många kulturvärden har varit gömda i hektar av granskog. Då stormen skapade fält av rotvältor framträder dessa kulturhistoriska skatter tydligare. När de stormfällda ytorna nu återplanteras finns risken att de åter faller i glömska. Vad kan vi göra för att dessa värden inte ska döljas och kanske gå förlorade? Finns det möjlighet att efter stormen sammanföra och kombinera olika intressen så som natur- kultur- och ekonomi, och på så sätt bevara flera av landskapets värden?
|
|
| 2. |
- Bengtsson, Anna-Stina
(author)
-
"Matematik är ingenting för mig!" : hur undervisar man flickor på gymnasiets omvårdnadsprogram i matematik?
- 2005
-
In: Tsunami. - 1651-5803. ; :3
-
Journal article (pop. science, debate, etc.)abstract
- Jag har genom åren mött många flickor som av olika anledningar bestämt sig för att matematik inte är något för dem. Syftet med detta arbete är dels att genom litteraturstudier ta reda på om det är just flickor som tycker att matematik är svårt, tråkigt och meningslöst och i så fall ta reda på de bakomliggande orsakerna, dels att genom en egen undersökning ta reda på ”mina” flickors syn på sin situation, sina kunskaper och på den matematikundervisning de har fått. I olika skrifter som jag har tagit del av konstateras att - många flickor slutar läsa matematik när det inte är obligatoriskt. - flickor och pojkar behandlas olika i skolan, har olika förväntningar på sig och sina möjligheter, får olika mycket tid och har olika stort självförtroende. - flickor inte ser nyttan med att lära sig matematik. - flickor verkligen vill förstå vad de gör och lyckas därför bättre med ett mera processorienterat arbetssätt och med cooperative learning. I min undersökning framkommer att påfallande många tycker att de har tillräckliga kunskaper i matematik. De flesta tyckte att matematik var roligt i småskolan men att problem uppstod när matematiken blev abstraktare och de inte längre kunde se någon direkt nytta med de nya kunskaperna. Flickorna är nöjda med den undervisning de har fått men menar att de inte kommer att lyckas med fortsatta matematikstudier eftersom de inte har fått något ”mattesinne”. I min undersökning återkommer flera gånger påståendet att matematik är roligt när man kan. En bra matematikundervisning måste alltså möta varje elev på den nivå den befinner sig. Dessutom framkommer det tydligt att det är viktigt med ett varierat arbetssätt och att matematiken presenteras i sammanhang som kan kännas angelägna för alla elever utifrån deras erfarenheter och intressen.
|
|
| 3. |
- Bengtsson, Markus, et al.
(author)
-
Ornitologisk turism i sydsverige : en studie om Falsterbo, Getterön & Ottenby
- 2007
-
In: Tsunami. - 1651-5803. ; :3
-
Journal article (pop. science, debate, etc.)abstract
- Turism är en av världens största näringar och enbart i Sverige omsätter den 172,3 miljarder (2004) kronor årligen. Begreppet turism innefattar en rad olika arenor och inriktningar och en av dessa är naturturism, denna del inom turismen ökar stadigt och enligt Turistdelegationen (2004) beräknas den stå för 20 % av allt resande inom de kommande decennierna. Utvecklingen inom den ornitologiska turismen är på kraftig frammarsch i till exempel USA, där den också är väl dokumenterad. Däremot saknas forskning kring den ornitologiska turismen i Sverige och förhoppningsvis kan denna studie dokumentera, belysa och inbjuda till en mer omfattande forskning inom ämnet. Fallstudien tar sin utgångspunkt ifrån nedslag på tre ornitologiska destinationer i Sydsverige, Falsterbo, Skåne, Getterön, Halland och Ottenby, Öland. Syftet med undersökningen är att se hur dessa destinationer utvecklats turistiskt under en tio års period (1996-2005) och hur utvecklingen i framtiden kan tänkas te sig. Insamling av data har skett med hjälp av semistrukturerade intervjuer och via utdelade frågeformulär till de tre undersökta destinationerna. Serviceutbud och övriga faciliteter har kartlagts på plats. Falsterbo, Getterön och Ottenby har alla en lång historia, välkända varunamn och en speciell särprägel. Trots skillnader beträffande tillgänglighet, besöksstrategi och ekonomiska förutsättningar är trenden den samma hos samtliga destinationer. Besöksantal, försäljning och guidade turer ser ut att ha minskat eller åtminstone varit stillastående under den undersökta tidsperioden.
|
|
| 4. |
- Bengtsson, Åsa, et al.
(author)
-
Naturreservatet Kullan : inventering av kärlväxter och naturvärdesbedömning
- 2007
-
In: Tsunami. - 1651-5803. ; :1
-
Journal article (pop. science, debate, etc.)abstract
- Olofströms kommun är på gång att starta ett ”Markernas museum” och i samband med detta fick vi i uppdrag av Olofströms kommun att inventera kärlväxterna i Kullans naturreservat. Detta tillsammans med en inventering av geologi som gjorts av Kamil Al-Ajely och de kulturella värdena som gjorts av Thomas Persson ska ligga som grund för ”Markernas museum”. Inventeringen till kommunen gjordes vid tre tillfällen, juni-augusti, 2005 och en rapport om detta lämnades in i september 2005 . Eftersom vi skulle ha material till vårt examensarbete har vi gjort ytterligare undersökningar än vad kommunen anvisade. Ytterligare en inventering har gjorts i maj 2006 för att få med vårväxterna. Naturreservatet Kullan är ett 41 ha stort område som blev naturreservat 2003. Den enda inventering som enligt uppgift gjorts är en artinventering från slutet av 1980-talet. Från denna ska det finnas en artlista, enligt inventeraren själv och länsstyrelsen, dock har det inte gått att få tag på den trots upprepade försök. Området som inventerats består av flera olika biotoper, ädellövskog, naturbetesmarker, kärr, slåtterängar och en sjö. Kullan har en lång kontinuitet som hävdad mark vilket ligger som grund för den stora artrikedomen. Det mesta av området har varit täckt av lövskog som förmodligen fungerat som betesmark ända fram till början av 1900-talet. Då ägdes gården av Åke och Bengta Svensson. Områdena runt sjön består av mosse eller kärr och i början av 1900-talet användes en del av våtmarkerna som åker. På kartan från 1915-17 ser man att sjön sänkts jämfört med föregående karta. Idag betas delar av området av 20-talet nötkreatur från vår till höst. Syfte och frågeställningarDen varierande omgivningen och det faktum att området hyser över 200 arter kärlväxter, gjorde att vi blev intresserade av att undersöka området. • Hur stora naturvärden finns här och hur skiljer sig vegetationen åt mellan de olika biotoperna?• Hur brukades Kullan under 1900-talet?• Hur såg markanvändningen ut under 1800-talet och hur har kontinuiteten av hävden sett ut?• Hur står sig Kullan jämfört med andra liknande områden?
|
|
| 5. |
- Bergstrand, Helena, et al.
(author)
-
Analys av elektriskt fält och celltransport vid sårläkning
- 2008
-
In: Tsunami. - 1651-5803. ; :1
-
Journal article (pop. science, debate, etc.)abstract
- Sårläkning är ett komplext problem som än idag inte är helt utrett. Genom historien har många både bra och dåliga metoder utvecklats och prövats. Mycket är känt om sårläkningens olika faser, men för att ytterligare förstå problemet krävs en fullständig kännedom om alla olika faktorer som påverkar kroppens läkningsprocess. Under de sanaste årtiondena har en diskussion uppstått angående elektriska fälts inverkan på sårläkning. I huden finns naturligt ett elektriskt fält som resultat av jontransport mellan hudens olika cellager. Experiment har visat att cellers rörelse stimuleras av ett yttre pålagt fält liknande det som finns i huden. Denna rapport tar fram en modell för att bveräkna det kroppsegna fältet och använda detta till att, utifrån hypotesen att cellers hastighet är proportionell mot den lokala elektriska fältstyrkan, simulera hur cellar tar sig in i sår. Analysen av det kroppsgena elektriska fältet bygger på experimentella data. Då huden liknas vid en elektrolyt stämmer det analytiskt framtagna fältet väl överens med experimentella data. Den numeriska simuleringen av celltransporten sker enligt en rörelseekvation som grundar sig på en förflyttningsterm istället för en diffusionsterm, vilket är det som används i alla tidigare sårläkningsmodeller som studerats. Simuleringarna visar i vilken utsträckning denna representation av verkligheten kan användas för att beskriva sårläkningsprocesser i hornhinnan.
|
|
| 6. |
- Christiansen, Andreas
(author)
-
Læringsmodeller i matematikk : utviklingsuppgave
- 2007
-
In: Tsunami. - 1651-5803. ; :1
-
Journal article (pop. science, debate, etc.)abstract
- Denne oppgaven er en studie av lærings- og forståelsesmodeller i matematikk. Den tar utgangspunkt i en teori for forståelse av geometri som det nederlandske ekteparet van Hiele utviklet på 1950-tallet, og sammenligner med SOLO-taksonomien som er en generell beskrivelse av nivåer for kvalitativ vurdering av læring beskrevet av de australske pedagogene Biggs og Collis. Oppgave ble skrevet som del av praktisk-pedagogisk utdanning (PPU) i matematikkdidaktikk ved Høgskulen i Volda skoleåret 2003/04. Motivasjonen var et behov for å forstå hvorfor noen elever hadde store vansker med å mestre selv de enkleste matematiske problemer. Målet med artikkelen er å forsøke å se om man kan generalisere van Hieles læringsmodell for geometri til å gjelde matematikk generelt. Som empiri ble en diagnostisk test med ti derivasjonsoppgaver med varierende kompleksitet og vanskelighetsgrad bForfatteren er ansatt i allmennlærerutdanningen ved Høgskolen Stord/Haugesund.
|
|
| 7. |
- Dellien, Ulla
(author)
-
Att föra loggbok i matematik : ett sätt att motivera eleverna
- 2005
-
In: Tsunami. - 1651-5803. ; :1
-
Journal article (pop. science, debate, etc.)abstract
- För några år sedan introducerades det australiska projektet PEEL, Project for Enhancing Effective Learning i Sverige. Jag blev intresserad och lyssnade på ett antal föreläsningar om projektet, både av australiska, danska och svenska lärare. Dessutom läste jag boken ”Learning from the PEEL Experience” av John R. Baird and Jeff R. Northfield. Jag tror nog att projektet var mera behövligt i Australien än i Sverige, men en del idéer därifrån är mycket bra. Ett exempel är fokuseringen på metakognition, dvs elevens medvetande om hur den egna inlärningen skall gå till för att bli så bra som möjlig. Elevens ansvar för eget lärande är också en viktig del i PEEL. En annan del är kooperativ inlärning, dvs elever förklarar för varandra och hjälper varandra i inlärningsprocessen. I PEEL lär sig läraren tillsammans med eleven. När eleven frågar, lär sig läraren vilka svårigheter eleven har att förstå. I PEEL är kommunikationen mellan lärare och elev väsentlig. Ibland sker den genom att eleven skriver dagbok. Det är detta jag försökt koncentrera mig på i mitt arbete. Oftast är dialogen mellan lärare och elev offentlig, men ibland vill eleven att endast läraren skall höra frågor och kommentarer. Det är denna hemliga dialog mellan lärare och elev som jag velat undersöka effekten av. Oftast utvärderar man inlärningen en gång per termin. Jag ville också ha en kontinuerlig utvärdering. En annan bok som betytt mycket för mig är Sheila Tobias´ ”Overcoming Math Anxiety”. I den hävdar hon bl.a. att det är viktigt att eleven får skriva sin matematikhistoria. Det ville jag också pröva. Jag ville träna eleverna i att skriva matematik och jag ville få elevernas inlärning mera effektiv dels genom att deras medvetenhet om inlärningen ökade genom skrivandet men också genom att den personliga relationen mellan lärare och elev var starkare än vanligt i en matematikklass.
|
|
| 8. |
- Ferlin, Maria
(author)
-
Extramuralt lärande : elevers attityder och lärande i samband med "Tema Energi" på Navet, ett science center i Borås
- 2004
-
In: Tsunami. - 1651-5803. ; :1
-
Journal article (pop. science, debate, etc.)abstract
- "Ett besök på ett science center lämnar ofta varaktiga spår och kan spela roll för barns val senare i livet.” Så lyder den inledande meningen på beskrivningen av ett projekt jag är delaktig i. Projektet rör extramuralt lärande och är ett samarbete mellan forskare och lärare vid Göteborgs Universitet, Chalmers tekniska högskola, högskolorna i Borås, Falun och Skövde, tre mindre science center (Navet i Borås, Falu Vetenskapscenter och Balthazar i Skövde), projektet Slagkraft på Liseberg och tävlingen Teknikåttan. Extramuralt lärande innebär lärande i samband med aktiviteter av olika slag, vilka förekommer utanför skolans väggar, och har som målsättning att bidra till lärande hos deltagarna. I projektbeskrivningen finns bland andra frågeställningarna ”Vilket stöd behöver lärare för att kunna utnyttja extramurala aktiviteter? Hur skall samarbetet mellan ett science center och skolor utformas för att stödja lärarnas och elevernas arbete?” Min roll i projektet är att undersöka vilket stöd lärare behöver för att de och deras elever skall få ut så mycket som möjligt av ett besök på Navet, som är Borås kommuns science center. Det övergripande syftet med studien är att ge underlag för hur verksamheten vid Navet kan utvecklas för att ge bättre förutsättningar för extramuralt lärande.
|
|
| 9. |
- Hansson, Örjan
(author)
-
En studie i lärarstuderandes begreppsuppfattning : "Vi skriver y=x+5. Vad betyder det?"
- 2003
-
In: Tsunami. - 1651-5803. ; :1
-
Journal article (pop. science, debate, etc.)abstract
- Under en termin följde jag en grupp studenter som utbildar sig till grundskollärare i matematik och naturvetenskap för årskurs 4-9. Studenterna fick i början och slutet av terminen skriftligen besvara frågan ?Vi skriver y=x+5. Vad betyder det??. Vidare fick de i uppgift att rita begreppskartor över utsagan y=x+5. Blomhøj och Grevholm har båda studerat en frågeställning där y=x+5 ingår. Blomhøjs undersökning omfattade grundskoleelever i årskurs 9. Grevholm ställde samma fråga som i föreliggande studie till lärarstudenter som gick sin tredje termin på lärarutbildningen i matematik och naturvetenskap. Vid en jämförelse med Grevholms studie har studenterna i början av terminen svarat på ett sätt som tyder på en mindre utvecklad begreppsbildning än tredjeterminsstudenterna. Däremot visar de en mer utvecklad begreppsbildning än Grevholms studenter i slutet av terminen. En progression i studenternas svar är tydlig men svaren innehåller endast gymnasiala matematikkunskaper. En osäkerhet kan skönjas när studenterna tolkar utsagan y=x+5 som både en funktion och en ekvation. Vidare, begreppskartorna visar att då studenterna anger begreppet funktion är det få som visar att funktioner kan ha olika egenskaper. Det tyder på att studenterna inte har ett fullt utvecklat funktionsbegrepp. Begreppskartor utgör ett värdefullt komplement till studenternas skriftliga svar (och intervjuer). De bidrar till att tydligare illustrera studenternas uppfattning om matematiska begrepp.
|
|
| 10. |
- Hansson, Örjan
(author)
-
En studie i lärarstuderandes begreppsuppfattning : "Vi skriver y=x+5. Vad betyder det?"
- 2003
-
In: Tsunami. - 1651-5803. ; :1
-
Journal article (other academic/artistic)abstract
- Under en termin följde jag en grupp studenter som utbildar sig till grundskollärare i matematik och naturvetenskap för årskurs 4-9. Studenterna fick i början och slutet av terminen skriftligen besvara frågan ?Vi skriver y=x+5. Vad betyder det??. Vidare fick de i uppgift att rita begreppskartor över utsagan y=x+5. Blomhøj och Grevholm har båda studerat en frågeställning där y=x+5 ingår. Blomhøjs undersökning omfattade grundskoleelever i årskurs 9. Grevholm ställde samma fråga som i föreliggande studie till lärarstudenter som gick sin tredje termin på lärarutbildningen i matematik och naturvetenskap. Vid en jämförelse med Grevholms studie har studenterna i början av terminen svarat på ett sätt som tyder på en mindre utvecklad begreppsbildning än tredjeterminsstudenterna. Däremot visar de en mer utvecklad begreppsbildning än Grevholms studenter i slutet av terminen. En progression i studenternas svar är tydlig men svaren innehåller endast gymnasiala matematikkunskaper. En osäkerhet kan skönjas när studenterna tolkar utsagan y=x+5 som både en funktion och en ekvation. Vidare, begreppskartorna visar att då studenterna anger begreppet funktion är det få som visar att funktioner kan ha olika egenskaper. Det tyder på att studenterna inte har ett fullt utvecklat funktionsbegrepp. Begreppskartor utgör ett värdefullt komplement till studenternas skriftliga svar (och intervjuer). De bidrar till att tydligare illustrera studenternas uppfattning om matematiska begrepp.
|
|
