| 1. |
- Boström, Lena, 1960-, et al.
(author)
-
Den allvarliga lärarbristen i Sverige – hur kunde detta hända och vad kan vi göra?
- 2022
-
In: Paideia. - Fredrikshavn : Dafolo A/S. - 1904-9633. ; :22, s. 6-20
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- I denna artikel redovisas troliga orsaker till den omfattande lärarbristen i Sverige och möjligheter att lösa den på längre sikt. Data är baserat på en omfattande litteraturöversikt och en web-undersökning. Den teoretiska förankringen återfinns i tre styrningsteorier och dess konsekvenser för det studerade området. Resultatet visar att lärarbristen kan spåras minst 50 år tillbaka i tiden och att orsakerna är många och komplexa, exempelvis många olika reformer, försämrade villkor, låg status för yrket och New Public Management som styrningsfilosofi. Möjligheterna att lösa problemen på lång sikt är flera; högre löner, bättre arbetsvillkor, stärkt professionsidentitet, högre status samt flexibla vägar att studera till lärare. De analytiska slutsatser som redovisas i artikeln är följande: 1) Paradoxalt nog tycks varje skol- och utbildningspolitisk reform i Sverige skapa ännu högre grad av problem med lärarförsörjning, exempelvis när nya lärarkategorier introduceras. En genomgripande analys av reformerna är därför nödvändig. 2) De idag dominerande samhälleliga styrningsfilosofierna, New Public Management, måste omvärderas i förhållande till skolan och dess verksamhet. 3) Det behövs en bred förankring hos alla betydelsefulla relevanta aktörer för att möta de interna och externa utmaningar som finns för svensk skola och för att kunna åtgärda lärarbristen. Ett ”samhällskontrakt” bör upprättas snarast.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Eliaso Magnusson, Josefina
(author)
-
Språk, makt och "Den Andre" : Erfarenheter av underordning och/eller "möjliggörande" i Sverige
- 2018
-
In: Paideia. - 1904-9633. ; :16, s. 46-56
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Syftet med denna studie är att visa hur språket och kroppen används som gränsmarkörer för att skapa och skilja ut det svenska genom vardaglig språkanvändning. Detta görs med hänvisning till idén om intersektionen av indexikaliteter av "Den Andre". Därmed bidrar artikeln till att göra utbildningsaktörer medvetna om hur olika maktrelationer vävs ihop och omformar olika koncept av svenska samt betydelsen av vad det innebär att kunna svenska. Studiens resultat kan användas för att nå ökad förståelse för språkets roll och de möjligheter och begränsningar som följer av ett visst sätt att tala.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Ferlin, Maria
(author)
-
Vardagsanknytning i biologiböcker
- 2013
-
In: Paideia. - : Dafolo Förlag. - 1904-9633. ; :5, s. 52-61
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Artikeln behandlar hur anknytningar till elevers liv utanför skolan görs i svenska biologiböcker. Ett socialsemiotiskt perspektiv anläggs på texter och böckerna studeras som multimodala produkter. Anknytningen till livet utanför skolan sker genom olika modaliteter och det som främst har studerats är hur direkt tilltal används. Resultatet visar att elever förväntas ha besökt många biotoper vid olika årstider för att kunna känna igen sig i böckernas exempel. Möjliga konsekvenser frö elever, lärare och läromedelsförfattare diskuteras.
|
|
| 6. |
- Henning Loeb, Ingrid, 1962, et al.
(author)
-
Online-and-alone (och ofta i sängen) – Elevers berättelser om gymnasietidens sista månader våren 2020.
- 2020
-
In: Paideia. - 1904-9633. ; 20, s. 39-52
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Abstrakt: Artikeln belyser utbildningsvillkoren för de svenska gymnasieungdomar som våren 2020 fick genomföra sina sista månader i gymnasiet som distansstudier när skolorna hade stängts efter utbrottet av Covid 19. Studien genomfördes genom insamlande av skrivna berättelser samt genom en webbenkät med frisvar under ungdomarnas sista tid i gymnasiet och genererade redogörelser från 87 elever i olika regioner i Sverige, såväl från elever inom högskoleförberedande program och inom yrkesprogram. Syftet med studien var att med elevperspektiv som utgångspunkt belysa hur utbildningen förändrades och genomfördes, och med hjälp av elevers utsagor och berättelser om sin vardag och oro också få en djupare förståelse för deras situation under denna period. Två teoretiska ramverk har använts för att analysera studiens resultat: teorin om praktikarkitekturer samt Illeris teori om lärandets dimensioner. Artikelns struktur bygger på resultat och analys utifrån följande frågor: •Hur ser en typisk skoldag ut för dig under vt 2020? •Vilken är det svåraste delen för dig att hantera under en typisk skoldag? Vilken är den lättaste? •Hur har dina lärare och din skola hjälpt eller stöttat dig i dina studier? •Har dina samtalsämnen med dina vänner ändrats under denna period när ni inte har varit i skolan? På vilket sätt? •Vad har din största oro varit under denna tid som är? I artikeln finns många citat för att synliggöra innebördsrikedom. Citaten är på svenska och på engelska, eftersom eleverna hade möjlighet att skriva på dessa två språk. Utsagorna ger starka bilder och fördjupade inblickar av hur många kämpar med nedstämdhet, oro och stress och hur de kämpar med att handskas med sina studier och sina ambitioner om studieresultat ”alone-and-online” – och ofta i sängen. När utbildningen omorganiseras till distansstudier blir uppgifter och eget ansvar centralt. Emedan en del beskriver hur lärarna försöker hjälpa dem, framkommer också hur den omedelbara möjligheten till respons inte finns där och hur det påverkar deras möjligheter till lärande. Det finns också exempel på elever som inte fått svar på frågor som de ställt till lärare. Här framskymtar olika aspekter av maktlöshet. De flesta uttrycker också hur de saknar sina klasskamrater, något som de kanske inte förut värderat på samma sätt, då de tagit den för given, och värderar kamraternas betydelse för sitt lärande och lärandets drivkrafter. De inblickar vi får från dessa elever ser vi som särskilt angeläget för lärare och lärarutbildare att beakta, för att skapa motiverande former av lärande, vid distansutbildning men också i skolförlagd undervisning.
|
|
| 7. |
- Hesslow, Eva
(author)
-
Två läroböckers bild av recensionsskrivande
- 2014
-
In: Paideia. - 1904-9633. ; , s. 26-36
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- I artikeln beskrivs med hjälp av Ivaničs (2004) diskursanalytiska ramverk för skrivundervisning hur två läroböcker i svenska erbjuder elever olika möjligheter att utveckla genrekompetens inom recensionsskrivande, i artikeln benämnt recen- sionskompetens. Utgångspunkt för studien är att nuvarande kursplaner för svenskämnet tydligare än föregående betonar förmåga att skriva olika texttyper. Resultatet visar att läroböckerna ingår i olika skrivpedagogiska diskurser. Avslutnings- vis diskuteras vilka konsekvenser detta kan få för elevers möjligheter att utveckla recensions- kompetens samt för lärare i val av lärobok.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
