| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Erixon, Per-Olof, 1954-, et al.
(författare)
-
Ny teknik påverkar förutsättningar för lärande i bild, musik och svenska. Skolämnesparadigm och undervisningspraktiker i skärmkulturen : bild, musik och svenska under påverkan.
- 2013
-
Ingår i: Resultatdialog 2013. - Stockholm : Vetenskapsrådet. - 9789173072328 ; , s. 72-81
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Forskningsprojektet Skolämnesparadigm och undervisningspraktiker i skärmkulturen – bild, musik och svenska under påverkan tar sin utgangspunkt i att undervisningen i skolan i allt hogre grad star under inflytande av den digitala skarmkulturen. En annan utgangspunkt ar att olika skolamnen ar olika mycket inbaddade (”embedded”) (Sutherland et al. 2004) i digitala medier. I projektet star de tre skolamnena bild, musik och svenska i fokus. Vi har undersokt vilka faktiska forandringar man kan urskilja i de tre amnenas paradigm och undervisningspraktik nar digital teknologi integreras, och hur larare och elever forhaller sig till denna i de olika amnena.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Ledin, Per, 1962-, et al.
(författare)
-
Skrivundervisning i skolan bör ha tydliga mål : TOKIS: En skrivpedagogisk modell för textaktiviteter och textsamtal i skolan
- 2013
-
Ingår i: Resultatdialog 2013. - Stockholm : Vetenskapsrådet. - 9789173072328 ; , s. 89-101
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Projektet TOKIS visar att lärare varierar fokus på vad som ska skrivas, på hur det ska skrivas och på varför det ska skrivas, vilket ger olika slags skrivprocesser för eleverna. En insikt är att lärarens mål med skrivandet bör vara tydligt men att graden av språklig formalisering bör variera mellan olika skrivprojekt, beroende på vilket slags text och skrivande som är för handen. En annan insikt är att olika slags textsamtal leder till olika slags skrivande, vilket kan kopplas till olika typer av skrivpedagogiker.I projektet utgår forskarna från att det finns kulturellt givna sätt att skapa text, som beskrivs i termer av textaktiviteter och genrer, och att dessa sätt tas i bruk i undervisningssituationer där eleverna rör sig mot olika mål, vilket gör att olika textuella lösningar blir möjliga. Projektet har fokuserat på relationen mellan talande, skrivande och läsande i undervisningen genom en rad klassrumsobservationer.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Nilsson, Anders
(författare)
-
Så formades den svenska yrkesutbildningen
- 2013
-
Ingår i: Resultatdialog 2013. - 1651-7350. - 9789173072328 ; Vetenskapsrådet rapportserie 4:2013, s. 153-160
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Den svenska yrkesutbildningen gick igenom ett dramatiskt systemskifte under mellan 1940 och 1975. från att i huvudsak ha varit praktisk och arbetsplatsförlagd till att bli skolförlagd med begränsad kontakt med arbetslivet. Det var en så stor förändring att den måste betecknas som ett systemskifte inom yrkesutbildningen. I ett internationellt perspektiv är ett sådant skifte ovanligt och skutresultatet blev ett system för yrkesutbildning som i ett internationellt perspektiv var unikt. De avgörande förändringarna inträffade på 50-talet men rötterna till skiftet kan spåras tillbaka till 1800-talet. Systemskiftet var början till en ny övergångsregim, där formell utbildning och en sammanpressad lönestruktur gjort det svårare för ungdomar att etablera sig på arbetsmarknaden. Två lite oväntade resultat är att lärlingsutbildning var ett levande alternativ till skolförlagd utbildning in på 1960-tale och att yrkesskolan fram till 1960-talet framförallt var en utbildning för vuxna.
|
|
| 10. |
- Olofsson, Åke, et al.
(författare)
-
Att studera på universitet med dyslexi : Universitetsstudenter med dyslexi: lärandestrategier, studieresultat och konsekvenser för undervisningen
- 2013
-
Ingår i: Resultatdialog 2013. - Stockholm : Vetenskapsrådet. - 9789173072328 ; , s. 161-169
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vad händer när personer med dyslexi blir universitetsstudenter? De allra flesta klarar studiemålen, men några har lägre studietakt. Det visar sig att studenter med dyslexi till stor del kan beskrivas som långsamma läsare. De hinner inte läsa allt som de borde läsa och de har svårigheter med att hinna anteckna och med att skriva tentor, rapporter och uppsatser.De använder varierande hjälpmedel, både sådant stöd som universitetet ger och personliga metoder och strategier.Bland universitetslärarna finns meningar om att studenter med dyslexi innebär merarbete och en viss oro över hur studenterna skall klara sig i sin framtida yrkesutövning efter examen. Positiva tecken är att flera relativt enkla detaljer i undervisningens upplägg som gynnar studenter med dyslexi också är värdefulla för samtliga studenter.
|
|
