| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Liliequist, Marianne, 1950-, et al.
(author)
-
Inledning
- 2017
-
In: Samisk kamp. - Umeå : Bokförlaget h:ström - Text & Kultur. - 9789173272315 ; , s. 7-15
-
Book chapter (peer-reviewed)
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Sandström, Moa, 1978-
(author)
-
DeCo2onising artivism
- 2017
-
In: Samisk kamp. - Umeå : Bokförlaget h:ström - Text & Kultur. - 9789173272315 ; , s. 62-115
-
Book chapter (peer-reviewed)abstract
- - Vad har klimatet med kolonialismen att göra?- Allt.[1] Det är februari månad år 2016 och jag sitter tillsammans med Jenni Laiti vid hennes köksbord i Jokkmokk och diskuterar hösten och vinterns händelser i relation till FNs klimatförhandlingar vid COP21. Jenni har under de senaste åren varit en av de tydligast framträdande personerna för samisk aktivism, eller artivism, eftersom konsten varit hennes främsta verktyg under denna period. Hon är bland annat talesperson för det anonyma artivismnätverket Suohpanterror[2], var en av konstnärerna bakom samt kurator för konstsamlingen Gállok Protest Art, ingår i utställningen Sámi Contemporary, och figurerar frekvent på barrikaderna, i media, vid konferenser, i panelsamtal och i andra sammanhang för att synliggöra arbetet med samisk kamp. Vissa skulle mena att hon startat, eller åtminstone för sin generation väckt nytt liv i, en rörelse. Och även om hon själv inte vill se sig som någon ledare kan åtminstone konstateras att hon med febril aktivitet slagits för samiskt och planetärt välmående under de senaste åren på sätt som bidragit till att sätta saker i gungning och rullning både inom och utanför Sápmi. Under 2015 har mycket av fokus legat på att få folk att tänka till och agera för klimaträttvisa. Hon har ordnat workshops om samiska erfarenheter av och perspektiv på klimatförändringar, om konst och aktivism, om samisk traditionell filosofi och dekolonisering, hon har satt samisk prägel på klimatstafetten Run For Your Life[3] och anordnat en rad manifestationer för att uppmärksamma klimaträttvisekampen såväl på hemmaplan som i London och Paris, på gatan, på fjället, i skogen, i sociala och traditionella medier. Hon har inte stått ensam i detta, men har helt klart varit en av de mest välsmorda drivkrafterna i mobiliseringssmedjan, och är värdig all eloge för det enorma arbete hon lagt på detta. Den här texten kommer dock inte att fokusera på henne som storslagen kämpe eller fortgå på linjen glorifierande hyllningstal. Den kommer istället att handla om själva engagemanget; om syften och metoder, budskap och arenor. Om det koloniala klimatet. Om artivism i kampen för klimaträttvisa. Och om hur detta hänger ihop med dekolonisering. Men som läsaren kommer bli varse är hennes kugghjul i maskineriet av central betydelse, varför också hennes närvaro löper som röd tråd genom berättelsen. [1] Inspelat samtal med Jenni Laiti 2016-02-07[2] https://www.facebook.com/suohpanterror/[3] http://www2.runforyourlife.nu/sv/
|
|
| 8. |
- Sehlin MacNeil, Kristina, 1975-, et al.
(author)
-
Samiska frågor i gruvdebatten 2013 : nya utrymmen för ohörda diskurser?
- 2017
-
In: Samisk kamp. - Umeå : Bokförlaget h:ström - Text & Kultur. - 9789173272315 ; , s. 140-161
-
Book chapter (peer-reviewed)abstract
- Sommaren 2013 präglades Sápmi av den pågående gruvdebatten. Den svenska regeringens mineralstrategi hade lett till att gruvbolaget Jokkmokk Iron Mines AB (Jimab) fått tillstånd att bryta järnmalm i Gállok utanför Jokkmokk, något som delar av lokalbefolkningen, miljöaktivister, renskötare och andra samer ville bestrida. Resultatet blev en långdragen konflikt. Trots att konflikten i Gállok nådde långt utanför Sveriges gränser genom uppmärksammande i utländska medier, möttes den med ett relativt svalt intresse i de nationella medierna. Syftet med kapitlet är att, med utgångspunkt i de artiklar som publicerats i de fyra största nationella pressmedierna, Dagens Nyheter (DN), Svenska Dagbladet (SvD), Aftonbladet (AB) och Expressen belysa och analysera gruvdebatten och riksmediernas intresse i gruvfrågan.
|
|
| 9. |
- Sjöstedt Landén, Angelika, 1979-
(author)
-
”Gruvboom kallade de det” : Gruvkritik och kamp för alternativa samhällen
- 2017
-
In: Samisk kamp. - Umeå : Bokförlaget h:ström - Text & Kultur. - 9789173272315
-
Book chapter (peer-reviewed)abstract
- Kapitlet handlar om att kritik av gruvexploatering sätter fingret på och bråkar med maktordningar som skapa(t)s och gjorts möjliga genom koloniala och patriarkala historier. Kapitlet tar som utgångspunkt att kritik mot att prospektera för och exploatera nya gruvor är framåtsyftande då den väcker diskussioner om framtiden och visioner om hur samhällen kan se ut. Sådana diskussioner är grundläggande för att fylla begrepp som hållbarhet och demokrati med meningsfullt innehåll. En utgångspunkt för detta kapitel är att lyssna på gruvkritiska berättelser som en viktig källa till kunskap om människors liv och villkor.
|
|
| 10. |
|
|
