| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Cardell, David
(författare)
-
Barnidrottens spridning, kulturindustrin och kulturstudiernas möjligheter
- 2011
-
Ingår i: <em>Kulturstudier, kropp och idrott</em>. - Malmö : Idrottsforum.org. - 9789185645114 ; , s. 85-105
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna antologi diskuteras idrott som ett föränderligt samhällsfenomen i gränslandet mellan kultur och natur. Bland annat diskuteras idrotts-hybrider inom turism- och kulturindustrin, som till exempel nöjesparker och lekland, och friluftslivets sportifiering som ett uttryck för samtida äventyrlig entreprenörskultur.Det kapitel som Klas Sandell (Friluftsliv i förändring och Karlstads universitet) skrivit, tillsammans med Johan Arnegård (Stockholms universitet), fokuserar två dagsaktuella tendenser i idrottens "gränstrakter" till delvis överlappande samhällsfenomen som sport, friluftsliv och naturturism. Dessa tendenser är friluftslivets sportifiering samt idrottsaktiviteternas frigörelse från landskapet. Med friluftslivets sportifiering avses tendensen att traditionella friluftsaktiviteter som att vandra, klättra eller paddla i naturpräglade landskap transformeras till tävling (multisport), samtidigt som nyare idrottsaktiviteter som brädsporter, kiting och glidflygning å andra sidan ofta karakteriseras av äventyr, upplevelser och tävlingskritiska förhållningssätt, traditionellt närliggande friluftsliv. Mediers framställningar av dessa "livsstilsporter" poängterar också ofta upplevelse och känsla snarare än tävlingsresultat. Det nya språnget i idrottsaktiviteternas friställning från landskapet ("landskapsdekontextualisering") som man lyfter fram handlar om att den landskapsrationalitet som ligger i att standardisera de rumsliga förutsättningarna för att t.ex. springa ikapp, idka bollspel eller kasta spjut — och som sedan länge är helt integrerad i stora delar av idrotten — nu håller på att dramatiskt förändra referensramarna även för aktiviteter som traditionellt har behållit en starkt platsberoende landskapsanknytning. Detta är en tendens som vi kan se både i sedan länge etablerade fenomen som äventyrsbad och klätterväggar, men också i ännu så länge mer spekulativa varianter som skidåkning inomhus, såväl utför som på längden, forspaddlingsbanor med vattenpumpar och datorspel i fullskala.
|
|
| 6. |
- Cardell, David, et al.
(författare)
-
Kulturstudier, idrott och forskningens utmaningar
- 2011
-
Ingår i: <em>Kulturstudier, kropp och idrott</em>. - Malmö : Idrottsforum.org. - 9789185645114 ; , s. 7-21
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna antologi diskuteras idrott som ett föränderligt samhällsfenomen i gränslandet mellan kultur och natur. Bland annat diskuteras idrotts-hybrider inom turism- och kulturindustrin, som till exempel nöjesparker och lekland, och friluftslivets sportifiering som ett uttryck för samtida äventyrlig entreprenörskultur.Det kapitel som Klas Sandell (Friluftsliv i förändring och Karlstads universitet) skrivit, tillsammans med Johan Arnegård (Stockholms universitet), fokuserar två dagsaktuella tendenser i idrottens "gränstrakter" till delvis överlappande samhällsfenomen som sport, friluftsliv och naturturism. Dessa tendenser är friluftslivets sportifiering samt idrottsaktiviteternas frigörelse från landskapet. Med friluftslivets sportifiering avses tendensen att traditionella friluftsaktiviteter som att vandra, klättra eller paddla i naturpräglade landskap transformeras till tävling (multisport), samtidigt som nyare idrottsaktiviteter som brädsporter, kiting och glidflygning å andra sidan ofta karakteriseras av äventyr, upplevelser och tävlingskritiska förhållningssätt, traditionellt närliggande friluftsliv. Mediers framställningar av dessa "livsstilsporter" poängterar också ofta upplevelse och känsla snarare än tävlingsresultat. Det nya språnget i idrottsaktiviteternas friställning från landskapet ("landskapsdekontextualisering") som man lyfter fram handlar om att den landskapsrationalitet som ligger i att standardisera de rumsliga förutsättningarna för att t.ex. springa ikapp, idka bollspel eller kasta spjut — och som sedan länge är helt integrerad i stora delar av idrotten — nu håller på att dramatiskt förändra referensramarna även för aktiviteter som traditionellt har behållit en starkt platsberoende landskapsanknytning. Detta är en tendens som vi kan se både i sedan länge etablerade fenomen som äventyrsbad och klätterväggar, men också i ännu så länge mer spekulativa varianter som skidåkning inomhus, såväl utför som på längden, forspaddlingsbanor med vattenpumpar och datorspel i fullskala.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Jonasson, Kalle, 1976-
(författare)
-
Ett alternativ till kritik : Om parkour, Michel Serres och "konsten att spåra"
- 2011
-
Ingår i: Kulturstudier, kropp och idrott. - Malmö : Bokbox Förlag. - 9789185645114 ; , s. 147-166
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The book chapter is an essay in which the similarities between the physical culture of parkour and the methodology of French philosopher Michel Serres are explored. What is sketched out in the essay is a stance for cultural studies scholars: a way of doing research which is leant the name "the art of tracing". This stance is characterized by intimacy with that which is investigated, rather than by the distance which the essay ascribes to the critical analytical stance.
|
|
| 9. |
- Jonasson, Kalle
(författare)
-
Ett alternativ till kritik - Om parkour, Michel Serres och "konsten att spåra"
- 2011
-
Ingår i: Kulturstudier, kropp och idrott: Perspektiv på fenomen i gränslandet mellan natur och kultur. - : Idrottsforum.org. - 9789185645114 ; , s. 147-166
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Artikeln är en essä som undersöker likheterna mellan rörelsekulturen parkour och den franske filosofen Michel Serres metodologi. I essän skisseras ett förhållningssätt inom kulturstudier vilket ges namnet "konsten att spåra". Detta förhållningssätt kännetecknas av sina anspråk att inkludera och skapa intimitet med det den undersöker. Detta till skillnad från den distans som det, i artikeln till "konsten att spåra" kontrasterande, kritiskt-analytiska förhållningssättet implicerar.
|
|
| 10. |
|
|
