| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Franke-Wikberg, Sigbrit, 1942-, et al.
(författare)
-
Referensram för utvärdering av SYO i grund- och gymnasieskola
- 1985
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med denna rapport är att beskriva en referensram för SYO-projektets utvärderingsarbete. Referensramen byggs upp dels utifrån vår utvärderingsinriktning dels utifrån vår syn på syo. Vår utvärderingsansats präglas bl a av en helhetssyn där det problem som studeras får en stark anknytning till det samhälle som omger skolan. Syons roll diskuteras utifrån makro- medium och mikronivå. På samhällelig nivå kopplas t ex skolans och syons roll främst till en sorterande funktion. Avslutningsvis diskuteras intressanta problemområden att belysa i utvärderingen samt några metodiska överväganden.
|
|
| 6. |
- Åsemar, Carl, 1942-
(författare)
-
Att välja studie- och yrkesväg : några empiriska studier med tonvikt på högstadieelevers valsituation
- 1985
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This report is a summary and a discussion of several studies, that havebeen carried out within the SYO-project (syo=educational and vocationalguidance). The SYO-project, financed by the National Board of Education,has two major sources of information concerning the description andanalyses of (1) the content of syo and (2) different persons' conceptionsand notions of education, work, and choice of education and profession.The aim of this work is to investigate pupils in grade 7-9 regardingtheir actual choices and the particular conditions, that could influencethose choices e.g. the importance of the family and the syo. In theframework for conducting this study, some assumptions are made aboutthe role of school and syo. The pupils' choices and the conditions underwhich they occur, are examined from a societal, educational andindividual perspective. Furthermore, a model is developed to illustratehow pupils' conceptions and notions are formed. Both extensive andintensive studies have been executed, using parents, pupils, teachers andcounsellors. The data have been collected primarily from individualinterviews and questionnaires. The results have been published in sevenreports, nos. 4-10 in Pedagogiska rapporter/Educational reports.Department of Education, University of Umeå (in Swedish). The resultsdemonstrate, that the pupils choices of education and profession arestrongly related to sex and social class. Only their choices of educationseem to be stable. However, when they change, the differences betweensex and social class tend to be even larger. The influences from parentsand school coincides so as to support the pupils* conceptions and notionsof education, work, and educational and vocational choices, which arebased on an individual perspective. In contrast, there can also be a breakin the ideological transmission, such that, for example, the pupils1conceptions of work may reflect more of the parents' influences thanthe schools1. Different conditions of importance for the work of syo, inaccordance with official goals, are not fulfilled. Thus, the integrationof syo does not exist. For example, the number of pupils seems too largeand the expectations of teachers and other persons in the school,concerning syo, are quite different from those of the counsellors. Finally,a few limitations and the principal results of the work are discussedalong with suggestions for further research. The results concern, interalia, the socially based differences in knowledge between parents andpupils. These differences mean, in essence, that a basic condition forrational choice is not fulfilled. Furthermore, the role of syo as a sortingmechanism in the process of social reproduction is deemphasized. Instead,its legitimizing function appears as more important.
|
|
| 7. |
- Åsemar, Carl, 1942-
(författare)
-
Grundskoleelevers val av, kunskaper om och värderingar kring utbildning och yrke : en studie av förändringar under högstadiet
- 1985
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med föreliggande studie är att beskriva om och hur elever på grundskolans högstadium förändrar sig under sin studietid med avseende pä faktiska val av kurser och tillvalsämnen, framtida utbildnings- och yrkesplaner samt kunskaper och värderingar om utbildning och yrken. Dessutom belyses elevernas erfarenheter av syoverksamheten. Undersökningen utgör en uppföljning av de grundskoleelever, som 1977 började i årskurs 7. Det frågeformulär, som då gavs, har återigen besvarats av eleverna i slutet av årskurs 9. 347 elever har besvarat enkäten. Svarsbortfallet är 13%. Elevemas val inom grundskolan förändras inte på något drastiskt sätt. Resultaten visar dock på några intressanta tendenser avseende valen av alternativkurser och tillvalsämnen. Skillnaderna med avseende på kön och socialklasstillhörighet tenderar nämligen att öka. Elevernas yrkesplaner präglas av stor osäkerhet. 58% av eleverna uppger sig inte ha några yrkesplaner. Kunskaperna om gymnasieskolan har, som förväntat, ökat medan kunskaper om yrken och arbetsmarknad fortfarande bedöms som bristfälliga. Elevernas värderingar om utbildningar och yrken blir mer homogena under högstadietiden. Den utvärdering som-el everna gjort av syon visar bl a att verksamheten i första hand handlar om studieorientering. Analogt med detta uttrycker eleverna ett behov av yrkesorientering. I den avslutande diskussionen konstateras sammanfattningsvis att syons roll framstår som tämligen marginell med avseende på dess uppgift att motverka snedvridna val utifrån könstillhörighet och social bakgrund.
|
|
| 8. |
- Åsemar, Carl, 1942-
(författare)
-
Kunskaper om och attityder till dagens syomål : intervjuer med elever och skolpersonal
- 1985
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med föreliggande rapport är att kartlägga kunskaper om och attityder till dagens syomål hos personer, som på olika sätt är inblandade i syoverksamheten på grund- och gymnasieskola. Skolstyrelseordförande, skolledare, lärare, syofunktionärer och elever i 16 kommuner har intervjuats utifrån ett strukturerat formulär med helt öppna frågor. Bland resultaten kan nämnas att det i huvudsak är enbart syofunktionärerna som känner till syons officiella målsättning. Innehållet i målanvisningarna värderas dessutom på olika sätt. Syofunktionärer värderar det som kallats medvetandegörande funktion högst, till skillnad från övriga, som ger uttryck för att syons viktigaste funktion är informativ. I den avslutande diskussionen kommenteras några av de viktigaste resultaten samt diskuteras metodiska erfarenheter och konsekvenser för det fortsatta utvärderingsarbetet.
|
|
| 9. |
- Åsemar, Carl, 1942-
(författare)
-
Studie- och yrkesorienteringens framväxt i grund- och gymnasieskola : en beskrivning av mål, organisation och metoder (rev)
- 1985
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med föreliggande rapport är att beskriva studie-och yrkesorienteringens (syons) framväxt i det svenska utbildningsväsendet från 1940-talet och framåt med avseende på mål, organisation och metodik. Beskrivningen baseras på en litteraturgenomgång av skolutredningar, propositioner, läroplaner mm. Generellt har syons betydelse för ungdomars studie- och yrkesval successivt tillskrivits en allt större betydelse. 1970-talet kan ses som en viktig brytpunkt i syons utveckling. Då förändras såväl organisatoriska betingelser som mål och arbetsmetoder. Skolan erhåller t ex det fulla ansvaret för syons genomförande och målen förändras i riktning från en samhälls- till en individanpassad syo. I den avslutande kommentaren diskuteras fyra principer av ideologisk karaktär som genomsyrar syons målsättning. Dessa är: (1) studie- och yrkesvalets frihet, (2) studie-och yrkesvalet som en kontinuerlig process, (3) syons frivillighet samt (4) syo som kompensation. Avslutningsvis görs ett försök att relatera syons expansion till en i samhället fortgående arbetsdelning.
|
|
| 10. |
- Åsemar, Carl, 1942-
(författare)
-
SYO i undervisningen : en enkätundersökning bland lärare på grund- och gymnasieskola
- 1985
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med föreliggande studie är att söka utröna om och i vilken utsträckning lärare i olika ämnen på grund- och gymnasieskola tar upp frågor eller problem som är förknippade med den studie- och yrkesorienterande verksamheten. 124 av 150 lärare besvarade hösten 1977 en enkät. Bland resultaten kan nämnas att 60% av lärarna anser att de inte berör syo i sin undervisning och att 67% anser att det inte finns syostoff i det använda undervisningsmaterialet. De gyoaktiviteter som anses förekomma verkar vidare vara av mer spontan karaktär. Totalt uppger 13% av lärarna att man medvetet planerar in syomoment i undervisningen. I den avslutande diskussionen påpekas bl a att de aspekter som ryms inom företeelsen "syo i undervisningen" är många och att denna studie bara kunnat belysa ett fåtal.
|
|
