| 1. |
|
|
| 2. |
- Agevall, Ola
(author)
-
A Science of Unique Events
- 2009
-
In: The Protestant Ethic and the Spirit of Capitalism. - : W.W. Norton & Company, New York. - 9780393930689 ; , s. 155-179
-
Book chapter (other academic/artistic)
|
|
| 3. |
- Agevall, Ola, 1970-, et al.
(author)
-
Administratörerna : administration, kontroll och styrning vid svenska universitet och högskolor
- 2020
-
In: ARKIV. Tidskrift för samhällsanalys. - Lund : Arkiv förlag & tidskrift. - 2000-6225 .- 2000-6217. ; :12, s. 7-59
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Det svenska universitetssystemet har vuxit till att bli en omfattande och komplex institution. Expansionen har inte bara gällt antalet studenter, lärare och forskare utan också den administrativa ram de verkar inom och de personalkategorier som ingår däri. Men förhållandet mellan lärarkår och administratörer präglas inte sällan av misstro. I sin artikel vill Ola Agevall och Gunnar Olofsson tränga bortom parternas spontana föreställningsvärldar och se hur universitetsadministrationens sammansättning och omfång faktiskt förändrats under perioden 2001–2018. De pekar på hur tillväxten av administratörer i huvudsak håller jämna steg med tillväxten av lärare och forskare. Däremot har administratörsgruppen ändrat karaktär – vilket kommer till uttryck i vilka delar av den som ökat respektive minskat, liksom vad som hänt med gruppens utbildningsnivå och könsfördelning. Det nya mönster som etableras under perioden kan förstås som en omställning av den administrativa personalens uppgifter till att tjäna ledningarnas strävan att styra och kontrollera verksamhetens effektivitet och produktivitet. En utveckling som kan förklara ökade spänningar i förhållande till universitetslärarprofessionen. En annan möjlig implikation kan vara att det ur administratörskåren växer fram en ny profession.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Agevall, Ola, 1970-, et al.
(author)
-
Den administrativa personalen vid svenska universitet och högskolor : En studie av dess förändring mellan år 2001 och 2016
- 2018
-
In: Sociologidagarna 2018.
-
Conference paper (peer-reviewed)abstract
- Transformationen av en professions organisatoriska omgivning: universitetsadministrationens förändring efter 1990-talet. Det finns bland universitetslärare en utbredd föreställning om att administrationen och antalet administratörer har vuxit kraftigt i omfång. Men antalet administratörer vid universiteten har i själva verket hållit jämn takt med tillväxten av den akademiska lärarkåren. Det som däremot har hänt är en inre omstrukturering av kåren: utbildningsnivån har stigit, och vissa typer av tjänster har ökat kraftigt (ekonomer, controllers) medan andra har minskat. Speglar dessa förändringar en förskjutning av den administrativa personalens uppgifter, från att vara stöd och service till institutioner, lärare m.m., till att i högre utsträckning vara ett medel för ledningens ambition att styra och kontrollera verksamheten? Tillväxten av mer kvalificerad expertis inom universitetsadministrationen kan emellertid tolkas på flera sätt. Vi vill i denna text även pröva tesen att den kan förstås utifrån den ökande osäkerhet som universitets- och högskoleledningar möter, i form av många och skiftande krav från intressenter, samt den osäkerhet som New Public Managements olika styrinstrument ger upphov till.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Agevall, Ola, 1970-, et al.
(author)
-
Den högre utbildningens professionella fält
- 2019. - 1 uppl.
-
In: Det professionella landskapets framväxt. - Lund : Studentlitteratur AB. - 9789144122052 ; , s. 55-146
-
Book chapter (other academic/artistic)abstract
- Från början utbildade universiteten kyrkans prästerskap och från 1600-talet även statens ämbetsmän. Den högre utbildningens fält etablerades under 1800-talet. Då skapades en rad institut vars uppgift var att utbilda det framväxande industrisamhällets expertis i teknik, farmaci, ekonomi m.m. Institutens yrkesinriktade utbildningar byggde på den tidens vetenskaper. När instituten och universitet närmade sig varandra blev vetenskaplig forskning efter hand en ny tjänsteuppgift för universitetens professorer. Under 1900-talet blev utbildningen av välfärdsstatens professioner systemets nya och fjärde uppgift. Den högre utbildningens fält fick genom 1977 års högskolereform sin aktuella struktur, där vetenskaplig forskning är universitetens dominerande värde och utbildningen av professionerna deras centrala inslag, samtidigt som alla professionsutbildningar förankras vetenskapligt. I denna situation blir universitetetslärare och forskare alla andra professioners moder.
|
|
| 8. |
- Agevall, Ola, 1970-
(author)
-
Dragspelskampen : Statsbidragen, bildningsförbunden och det folkliga musicerandet 1947-1960
- 2010
-
Conference paper (other academic/artistic)abstract
- Dragspelet var under 1900-talets mittersta tredjedel ett självklart inslag i svenskt folkligt musikliv; samtidigt befann sig dragspelsmusiken på nedersta plats i den genre- och instrumenthierarki som definierade såväl den seriösa musiken som det musikpedagogiska landskapet. Under 1940-talet inträffade två händelser som till dels var betingade av denna situation, och som därutöver bidrog till att skärpa den till ett socialt och organisatoriskt konfliktområde. Den ena händelsen var tillkomsten av Hagström Musiks musikskolor. För ett produktionsföretag med tonvikt på dragspelsframställning framträdde det stora intresset för dragspel som en potentiell marknad, vilken begräsandes till sin fulla utsträckning genom frånvaron av utbildningsinstitutioner villiga att undervisa på dragspel. Hagströms Musikskola blev genom sin storskalighet och inriktning ett konkurrerande musikpedagogiskt alternativ, obundet av de genre- och instrumenthierarkier som dominerade övriga aktörer på det musikpedagogiska fältet. Den andra händelsen var införandet av statsbidrag till studiecirklar. Detta följdes en stark expansion av antalet studiecirklar, parat med att en allt ökande andel av dessa cirklar inrättades som musik-, i synnerhet instrumentalcirklar. Bildningsförbundens musikverksamhet hade dittills varit präglade av en musiksyn som uteslöt schlager, dragspel och gitarr. Här betonades folkrörelsernas unisona sång, musikteori och klassisk musik. Men expansionen av antalet och andelen musikcirklar, i förening med intresset för dragspel och med förekomsten av ett musikpedagogiskt alternativ som inte skyggade för det instrumentet, bidrog s.a.s. med hotet om en perforering av bildningsrörelsens rågång mellan dansbana och konsertsal. Detta papper vill bidra med en sociologisk analys av de spänningsfält som uppstod när frågan om god smak dels flyttade in på insidan av bildningsrörelsen, dels blev föremål för skarpa beslut om medelfördelning som berörde såväl staten som det enskilda bildningsförbundet och förhållandet mellan bildningsförbunden.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
