| 1. |
- Norbäck Ivarsson, Lena, 1987-
(författare)
-
Tracing environmental change and human impact as recorded in sediments from coastal areas of the northwestern Baltic Proper
- 2020
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The eutrophication of the Baltic Sea due to increased anthropogenic nutrient loads during the 20th century is well documented and studied. However, in the Baltic Sea drainage area, humans have affected the environment longer than the environmental monitoring can provide data for. Sediment records from lakes and seas can provide fundamental data on the environmental conditions before ecosystems were impacted by humans and give the range of natural variation.This thesis presents diatom and geochemistry stratigraphies from five sediment records along the southeast coast of Sweden, northwestern Baltic Proper. These records cover time periods of 500 years to more than 2,000 years. The diatom stratigraphies and geochemical proxies allow for reconstruction of environmental histories at these sites. Overall, the results show that the environmental changes that have occurred in the coastal zone in recent centuries are unprecedented over the last two millennia. The records from the coastal zone show only minor variations in the diatom stratigraphies and nitrogen stable isotope signals through history until recent centuries. The results show no evidence of increased runoff of nutrients from land during medieval times.Temperature anomalies since 500 CE have had little or no significant effect on the diatom assemblages from the coastal sites, while increased nutrient input from land has had a significant effect. Anthropogenic nutrient runoff has affected the diatom assemblages most markedly during the 20th century. The results show a time lag of the onset of eutrophication of approximately 100 years between the coast and open Baltic Sea, highlighting how the coastal zone acts as a buffer for the open Baltic Sea. The timing for the onset of eutrophication in these coastal areas is site-specific. For several sites, reference conditions prevailed more than 200 years ago. Water transparency at this time allowed for extensive distribution of benthic diatom habitats, such as macrophytes. The years of maximum nutrient load to the Baltic Sea during the 1970s–1980s is recorded in the diatom stratigraphies, especially with regard to the concentration of diatom valves in the sediments. There has been a recovery in diatom absolute abundance since maximum pollution years. However, there is no indication of a recovery in diatom species composition in the investigated coastal sites, and these sites are thus far from reaching a “good environmental status” according to the EU Water Framework Directive. The outcomes of this thesis highlight the importance of a longer time perspective than the environmental monitoring can provide.
|
|
| 2. |
- Moberg, Christina, et al.
(författare)
-
De unga gör helt rätt när de stämmer staten : 1 620 forskare och lärare i forskarvärlden: Vi ställer oss bakom Auroras klimatkrav
- 2022
-
Ingår i: Aftonbladet. - : Aftonbladet. ; :2022-12-07
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Vi, 1 620 forskare samt lärare vid universitet och högskolor, är eniga med de unga bakom Auroramålet: De drabbas och riskerar att drabbas allvarligt av klimatkrisen under sin livstid. De klimatåtgärder vi vidtar i närtid avgör deras framtid. Sverige måste ta ansvar och göra sin rättvisa andel av det globala klimatarbetet. I strid med Parisavtalet ökar utsläppen av växthusgaser i en takt som gör att 1,5-gradersmålet kan överskridas om några år. De globala effekterna blir allt mer synliga med ständiga temperaturrekord, smältande isar, havshöjning och extremväder som torka, förödande bränder och skyfall med enorma översvämningar, som i Pakistan nyligen. Försörjningen av befolkningen utsätts för allvarliga hot i många länder.Minskningen av den biologiska mångfalden är extrem. Klimatkrisen är enligt WHO det största hotet mot människors hälsa i hela världen och barn utgör en särskilt sårbar grupp. Med Sveriges nordliga läge sker uppvärmningen här dubbelt så fort som det globala genomsnittet. Det förskjuter utbredningsområden för växtlighet och sjukdomsbärande insekter och ökar förekomsten av extremväder såsom värmeböljor, skogsbränder och översvämningar samt av många olika sorters infektioner och allergier. När extremväder ökar, ökar även stressen och risken för mental ohälsa. Värmeböljor ökar risken för sjukdom och död hos sårbara grupper som äldre, små barn och personer med kroniska sjukdomar. De negativa effekterna på hälsan kommer att öka i takt med klimatkrisen och barn riskerar att drabbas av ackumulerade negativa hälsoeffekter under hela sina liv. Redan i dag är mer än hälften av unga mellan 12 och 18 år i Sverige ganska eller mycket oroliga för klimat och miljö. Detta är förståeligt när våra beslutsfattare inte gör vad som krävs.Den juridiska och moraliska grunden för arbetet mot klimatförändringarna är att varje land måste göra sin rättvisa andel av det globala klimatarbetet. Centralt i det internationella klimatramverket är att rika länder med höga historiska utsläpp, däribland Sverige, måste gå före resten av världen. Dessa länder måste också bidra till att finansiera klimatomställningen i länderna i det Globala Syd, som är minst ansvariga för klimatkrisen men drabbas hårdast. Denna rättviseprincip är tydlig i Parisavtalet och var en het diskussionsfråga under COP27 i Sharm el-Sheikh, men lyser med sin frånvaro i det svenska klimatarbetet. Sverige har satt mål för att minska sina utsläpp. Men de är helt otillräckliga: minskningstakten är för låg och målen tillåter samtidigt att åtgärder skjuts på framtiden. Dessutom exkluderas merparten av Sveriges utsläpp från de svenska nationella utsläppsmålen; bland annat utelämnas utsläpp som svensk konsumtion orsakar utanför Sveriges gränser, utsläpp från utrikes transporter och utsläpp från markanvändning och skogsbruk, exempelvis utsläpp från förbränning av biobränslen eller utsläpp från dikade våtmarker (Prop. 2016/17:146 s.25-28).Sverige saknar dessutom ett eget mål för att öka upptaget av växthusgaser genom utökat skydd och restaurering av ekosystem, något som krävs för att begränsa de värsta konsekvenserna av klimatkrisen (IPCC s.32). Trots dessa låga ambitioner misslyckas Sverige med att nå sina utsläppsmål, konstaterar både Klimatpolitiska rådet och Naturvårdsverket. En klimatpolitik i linje med Parisavtalet kräver både att alla typer av växthusgasutsläpp minskar samtidigt som – inte i stället för – upptaget av växthusgaser maximeras: i dag misslyckas Sverige på bägge fronter.Slutsatsen är tydlig. Sverige vidtar inte de åtgärder som krävs för att skydda barns och ungdomars rättigheter enligt Europakonventionen till skydd för de mänskliga rättigheterna. Detta medför allvarliga risker för liv och hälsa för unga generationer, människor i andra länder och särskilt utsatta grupper. Detta kan inte fortsätta. Därför ställer vi oss bakom Auroras krav att Sverige börjar göra sin rättvisa andel och omedelbart sätter igång ett omfattande och långtgående klimatarbete som vilar på vetenskaplig grund och sätter rättvisa i centrum.
|
|
