| 1. |
- Berger, Urs, et al.
(author)
-
Fish consumption as a source of human exposure to perfluorinated alkyl substances in Sweden : analysis of edible fish from Lake Vättern and the Baltic Sea
- 2009
-
In: Chemosphere. - : Elsevier BV. - 0045-6535 .- 1879-1298. ; 76:6, s. 799-804
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Perfluorinated alkyl substances (PFAS) were analyzed in muscle tissue from edible fish species caught in the second largest freshwater lake in Sweden, Lake Vättern (LV), and in the brackish water Baltic Sea (BS). Perfluorooctane sulfonate (PFOS) was the predominant PFAS found. PFOS concentrations were higher in LV (medians 2.9-12 ng g(-1) fresh weight) than in BS fish (medians 1.0-2.5 ng g(-1) fresh weight). Moreover, LV fish was more contaminated with several other PFAS than BS fish. This may be due to anthropogenic discharges from urban areas around LV. The PFAS pattern differed between LV and BS fish, indicating different sources of contamination for the two study areas. Human exposure to PFOS via fish intake was calculated for three study groups, based on consumption data from literature. The groups consisted of individuals that reported moderate or high consumption of BS fish or high consumption of LV fish, respectively. The results showed that PFOS intake strongly depended on individual fish consumption as well as the fish catchment area. Median PFOS intakes were estimated to 0.15 and 0.62 ng kg(-1) body weight (bw) d(-1) for the consumers of moderate and high amounts of BS fish, respectively. For the group with high consumption of LV fish a median PFOS intake of 2.7 ng kg(-1)bw d(-1) was calculated. Fish consumption varied considerably within the consumer groups, with maximum PFOS intakes of 4.5 (BS fish) or 9.6 ng kg(-1)bw d(-1) (LV fish). Comparison of our results with literature data on PFOS intake from food suggests that fish from contaminated areas may be a significant source of dietary PFOS exposure.
|
|
| 2. |
- Bergkvist, Charlotte, et al.
(author)
-
Exposure to dioxin-like pollutants via different food commodities in Swedish children and young adults.
- 2008
-
In: Food and Chemical Toxicology. - : Elsevier BV. - 0278-6915 .- 1873-6351. ; 46:11, s. 3360-3367
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- The dietary intake of polychlorinated dibenzo-p-dioxins (PCDDs), dibenzofurans (PCDFs) and biphenyls (PCBs) in terms of toxic equivalents (TEQs) was investigated in Swedish children and young adults. Exposure was estimated from concentration data of six groups of individual food commodities (meat, fish, dairy products, egg, edible fats and other foodstuff) combined with food intake data from a 7-day record book obtained from 670 individuals aged 1-24 years. The results showed that Swedish boys and girls, up to the age of ten, had a median TEQ intake that exceeded the tolerable daily intake (TDI) of 2 pg TEQ/kg body weight. Children exceeding the TDI varied from almost all individuals among the youngest children to about 20% among young men and women. Dairy and fish products were the main sources of exposure for the average child, accounting for 59% of the total TEQ intake. The individuals most highly exposed were, on the other hand, characterized by a high consumption of fish. Since children constitute a vulnerable group, results obtained from the present study show that it is essential to perform age specific dietary intake assessments of pollutants and more carefully consider sensitive and/or highly exposed groups in the population in the risk management processes.
|
|
| 3. |
- Glynn, Anders, et al.
(author)
-
Declining levels of PCB, HCB and p,p'-DDE in adipose tissue from food producing bovines and swine in Sweden 1991-2004
- 2009
-
In: Chemosphere. - : Elsevier BV. - 0045-6535 .- 1879-1298. ; 74:11, s. 1457-1462
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- The official control programme for organochlorine (OC) contaminants in food producing animals in Sweden was used to study temporal and spatial trends of the polychlorinated biphenyl CB 153, hexachlorobenzene (HCB) and p,p'-DDE in adipose tissue from bovines and swine 1991-2004. Our results show that efforts to decrease OC contamination of animal feed and the environment have had a positive impact on the contamination of the animal production. OC concentrations declined significantly in almost all studied regions of Sweden. OC temporal trends were slower in bovines (6-8% per year) than in swine (10-12%). Power analyses showed that data from more than 10 years of sampling were needed for a detection of an annual OC level change of 5% in both species in the control programme, due to large within- and between-year variation in OC levels. CB 153 and p,p'-DDE levels were higher in southern than in northern Sweden. Levels decreased with age in milk cows, but not in young nulliparous cows (heifers) and bulls. Moreover, milk cows and bulls had significantly lower OC levels than heifers. Levels were not age-dependent among swine, but castrated male swine (barrows) had significantly lower OC levels than young female swine (gilts). Levels of the studied OCs are now in many cases below the LOQ of the analytical method used. Future time trend studies of these OCs thus depend on lowered LOQs in the control programme.
|
|
| 4. |
- Glynn, Anders, et al.
(author)
-
Regional differences in levels of chlorinated and brominated pollutants in mother's milk from primiparous women in Sweden.
- 2011
-
In: Environment international. - : Elsevier BV. - 1873-6750 .- 0160-4120. ; 37:1, s. 71-9
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Early life exposure to halogenated persistent organic pollutants, such as polychlorinated biphenyls (PCBs), the DDT metabolite p,p'-dichlorodiphenyldichloroethane (p,p'-DDE), polybrominated diphenylethers (PBDEs), and hexabromocyclododecane (HBCD), may affect human health. We determined if there are regional differences in mother's milk levels of these compounds in Sweden. In year 2000-2004, milk was sampled from 204 randomly recruited primiparas from four regions of Sweden. Levels of the compounds were measured by gas chromatography with dual electron-capture detectors. Women were recruited at delivery in three hospitals located in urban areas in southern and central Sweden (Lund, Gothenburg and Uppsala), and in one hospital located in a more rural area in northern Sweden (Lycksele). Information about dietary habits and medical/life-style factors were collected by questionnaires. Among PCB congeners, CB 153, CB 138 and CB 180 showed the highest median concentrations (18-48 ng/g mother's milk lipid), whereas more than 50% of the women had CB 52, CB 101, CB 114, and CB 157 levels below the LOQ (0.3-1.5 ng/g lipid). Median p,p'-DDE levels were in the range of 46-78 ng/g lipid. BDE 47 showed the highest median concentrations (1-2 ng/g lipid) among the brominated compounds, whereas more than 50% of the women had levels of BDE 28, BDE 66, BDE 138, BDE 154, and HBCD below the LOQ (0.05-0.10 ng/g lipid). Regional differences in median organohalogen compound concentrations were small, less than 2-fold. Lycksele women generally had the lowest levels of Σmono-and Σdi-ortho PCBs, mainly due to a lower average age. In contrast, these women had higher tetra- to penta-brominated PBDE levels, but no diet or life-style factor could explain this finding. Wide ranges of PBDEs and HBCD levels (up to 200-fold) were found, especially in the Lycksele area. The highest levels of PBDE were in the range of average levels found in mother's milk from North America, suggesting that food may not be the only source of exposure to PBDEs among some individuals.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Gyllenhammar, Irina, et al.
(author)
-
Levels of PCB, PCDD/F and BFR in pooled serum samples from 4-, 8- and 12-year-old children in Uppsala, sampled 2008-2021 (POPUP), and PCB and PCDD/F in 12-year-old children from Sweden, sampled 2016-2017 (Riksmaten Adolescents)
- 2023
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Sedan 1996 har Livsmedelsverket varje år samlat in modersmjölk och blod från förstföderskor i Uppsala för analys av persistenta organiska miljöföroreningar (POP). Sedan 2008 har mor-barn-paren tillfrågats att vara med i en uppföljande studie när barnet uppnått 4, 8 och 12 års ålder. I följande rapport redovisas halterna av PCB (indikator, mono- och non-orto PCB), dioxiner och furaner (PCDD/F) och bromerade flamskyddsmedel (BFR) i poolade serumprover från barn i uppföljningen. Dessutom har PCB och PCDD/F analyserats i 20 serumpooler från barn i årskurs 5 (12-åringar) från Livsmedelsverkets nationella matvaneundersökning från 2016-17, Riksmaten Ungdom. Bland PCBerna var medelkoncentrationen i serum högst för CB 153 (16-48 ng/g fett) oavsett ålder på barnen. Många av PCDD/F-kongenerna låg under kvantifieringsgränsen och medelhalten för PCDD TEQ (1,8-4,3 pg/g fett) var liknande som för PCDF TEQ (2,0-3,4 pg/g fett). För BFR låg de flesta proverna under kvantifieringsgränsen och BDE 209 hade högst medelhalt (2,1-3,0 ng/g fett). Utvärdering av tidstrender av serumhalter i POPUP för perioden 2008-2021 visade att halterna sjunkit under perioden för PCB och BFR (PBDE och HBCDD).Halterna av PCDD/F TEQ och total TEQ jämfördes med Efsas riskvärdering från 2018 där ett NOAEL-värde på 7 pg TEQ /g serumfett i 9-åringar fastställts. Resultaten visar att många av PCDD/F-ämnena ligger under kvantifieringsgränsen och att både 8 och 12-åringar i POPUP samt 12-åringar i Riksmaten ungdom har halter under eller omkring detta NOAEL. Halterna i 4-åringar var högre men det beror troligtvis på att de har ammats mer nyligen och att de har ett högre intag i förhållande till sin kroppsvikt, jämfört med de äldre barnen.
|
|
| 7. |
- Gyllenhammar, Irina, et al.
(author)
-
Levels of perfluoroalkyl substances (PFAS) in individual serum samples from first-time mothers in Uppsala, Sweden: results from year 2017-2019, and temporal trends for the time period 1996-2019
- 2020
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Sedan 1996 har Livsmedelsverket regelbundet samlat in blodprover från förstföderskor i Uppsala för analys av persistenta halogenerade organiska miljöföroreningar (POP). Poly- och perfluorerade alkylsyror (PFAS) är en sådan substansgrupp. I vårt projekt undersöks bland annat hur exponering för PFAS har förändrats sedan stora ändringar i produktion av kemikalierna skett runt millennieskiftet. I följande rapport redovisas halter av PFAS i serum från förstföderskor provtagna 2017-2019 samt tidstrender för perioden 1996-2019. PFOS förekommer i högst halt i serum följt av PFHxS och PFOA. Hälften av förstföderskorna, provtagna 2017-2019, hade serumhalter över den nivå hos mammor som är önskvärd för att skydda barnet mot hög exponering under foster- och amningsperioden, fastställd av EFSA 2020. Serumhalter av PFUnDA har ökat cirka 2 % per år under hela studieperioden, medan det för PFNA observerades en ökning av halter fram till omkring år 2008 och därefter sjunker halterna. På grund av dricksvattenföroreningar av PFAS har serumhalterna av PFBS och PFHxS ökat hos förstföderskorna från Uppsala. Efter år 2010-2011 har halterna i serum börjat minska (change-point year), vilket överensstämmer med att åtgärder för att sänka halten PFAS i dricksvattnet har satts in sedan föroreningen upptäcktes i juli 2012. Resultaten visar att storskalig utfasning av PFOS och PFOA internationellt har resulterat i minskande exponering i befolkningen och serumhalterna minskade årligen med 5 % för PFOA och 9 % för PFOS under studieperioden i Uppsala. Kvinnor med högst utbildning (mer än 3 år eftergymnasial utbildning) hade 10-70 % högre PFAA-halter än kvinnor med lägst utbildning (gymnasieskola). Störst skillnad observerades för PFBS och PFHxS som till viss del sannolikt beror på att kvinnor med högst utbildning i högre grad bott inne i Uppsala stad och därigenom fått högre exponering via dricksvattnet, än kvinnor med lägst utbildning som bott längre från stadskärnan. Serumhalterna av flera av de långkedjiga karboxylsyrorna minskade med 1-3 % per enhetsökning av BMI, vilket antyder att överviktiga kvinnor hade något lägre halter av dessa PFAA än kvinnor med lågt BMI. Det är viktigt att fortsätta följa trender av PFAS i POPUP för att se om exponeringen fortsätter att minska, och för de ämnen som inte visar någon nedåtgående trend om nivåerna kommer att plana ut för att sedan minska.
|
|
| 8. |
- Hedvall Kallerman, Pernilla, et al.
(author)
-
Levels of persistent halogenated organic pollutants (POP) in mother’s milk from first-time mothers in Uppsala, Sweden: results from year 2017 to 2019, and temporal trends for the time period 1996-2019
- 2021
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Sedan 1996 har Livsmedelsverket regelbundet samlat in modersmjölk från förstföderskor i Uppsala för analys av persistenta halogenerade organiska miljöföroreningar (POP). I följande rapport redovisas halterna av industrikemikalien PCB (mono-, di- och non-orto PCB), oavsiktligt bildade dioxiner och furaner (PCDD/F) och bromerade flamskyddsmedel (PBDE, HBCDD) i 45 modersmjölksprover insamlade 2017 till 2019. De klorerade pesticiderna DDT (p,p’-DDT, p,p’-DDE, p,p’-DDD, o,p’-DDT), hexaklorbensen (HCB), hexaklorcyklohexan (β-HCH) och klordan (oxyklordan och transnonaklor) har anlyserats i pooler, 3 pooler per år, för åren 2017-2019. Nya data används också för att uppdatera tidstrenderna för dessa ämnen. Bland PCBerna var medelkoncentrationen i modersmjölk (2017-2019) högst för CB 153 (22 ng/g fett). Medel-halten för PCDD TEQ (1,5 pg/g fett) var något högre än för PCDF TEQ (1,4 pg/g fett). Bland de polybromerade difenyletrarna (PBDE) uppvisade BDE 153 (0,51 ng/g fett) högst medelhalt. Den DDT-förening som hade högst medelhalt i de poolade proverna var p,p’-DDE (33-80 ng/g fett). Utvärdering av tidstrender för perioden 1996-2019 (multipel linjär regression) visade att halterna av di-orto PCBer, mono-orto PCB TEQ och non-orto PCB TEQ har minskat med ca 6 % per år. Halterna av PCDD TEQ har minskat fortare än halterna av PCDF TEQ (7 % respektive 3 % per år). Det finns en tendens till att haltminskningarna för PCB och PCDD/F varit snabbare under den första delen av studien. För CB 153, di-orto PCBer, mono-orto PCB TEQ och PCDD/F TEQ observerades ett signifikant trendbrott runt åren 2000-2002, och för non-orto PCB TEQ var det ett trendbrott 2007. Efter trendbrotten minskade halterna långsammare. Även om bröstmjölknivåerna av tot TEQ minskar, hade fortfarande 10 av 45 kvinnor (provtagna 2017-2019), nivåer över EFSAs modellerade kritiska halt för bröstmjölk. Halterna av BDE 47, BDE 99 och BDE 100 har minskat med 7-12% per år. Nivåerna av BDE 153 ökade under 1996-2000 då ett trendbrott sågs och därefter har halterna minskat. BDE 209 har bara analyserats i modersmjölk sedan 2002 och hittills kan inte någon tidstrend observeras. Trenden för HBCDD visade en nedåtgående trend med 3 % per år och ett trendbrott sågs 2000 med ökande trend före och minskande halter efter det året. Halterna av klorpesticider i modersmjölk minskade med 5-11 % per år och för HCB sågs ett trendbrott år 2000 med en långsammare minskning efter det. Resultaten stämmer överens med det som rapporterats tidigare inom POPUP. Mammans ålder, BMI, viktförändring under graviditet och utbildningsnivå är faktorer som kan påverka halterna av POPar i bröstmjölk, och dessa justerades för i trendanalysen. Resultaten visade bl a att POP-halterna minskade med 1-2 %, per procent som mamman ökade i vikt under graviditeten. Fortsatta undersökningar av POPar i modersmjölk kan ge svar på om halterna av PCBer, PCDD/F och HCB håller på att stabiliseras på nuvarande nivåer.
|
|
| 9. |
- Hedvall Kallerman, Pernilla, et al.
(author)
-
Temporal trends of poly- and perfluoroalkyl substances (PFASs) in serum from children at 4, 8, and 12 years of age, in Uppsala 2008-2019
- 2020
-
Reports (peer-reviewed)abstract
- Projektet undersökte halterna av 38 poly- och perfluorerade alkylsubstanser (PFAS) i blodserum i 4-, 8- och 12-åriga barn från Uppsala provtagna under perioden 2016-2019. PFAS är långlivade kemikalier som har stor användning i konsument- och kemikalieprodukter. Barnens mammor deltog, vid barnens födelse, i en undersökning av gravida och ammande kvinnors exponering för miljöföroreningar som genomförs av Livsmedelsverket, med finansiering av Naturvårdsverkets Hälsorelaterade miljöövervakning. Barnen rekryterades och provtogs i en uppföljningsstudie 4, 8 eller 12 år efter födseln. Uppföljningen av barnen har godkänts av den regionala etikprövningsnämnden i Uppsala och barnens mammor har gett skriftligt samtycke gällande barnens deltagande. Resultaten visar att de flesta analyserade PFAS, 27 av 38 ämnen, inte hade mätbara halter i serum. Bland de detekterbara PFAS hade PFHxS, PFOS och PFOA de högsta halterna följt av de långkedjiga karboxylsyrorna PFNA, PFDA och PFUnDA. För att studera tidstrender av PFAS slogs resultaten ihop med redan insamlad data från barn i samma studie från 2008-2015. Resultaten visar nedåtgående tidstrender för fem PFAS-ämnen under perioden 2008-2019. Medelhalterna minskade med 7 % per år för PFHpA, 6 % för PFOA, 3 % för PFNA, 4 % för PFDA och 6 % för PFOS. För PFUnDA och PFHxS fanns ingen signifikant trend.
|
|
| 10. |
- Lindström, Jonna, et al.
(author)
-
Intag av bromerade flamskyddsmedel hos barn i Sverige : Dietary intake estimations of brominated flame retardantsfor Swedish children
- 2008
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Human exponering för PBDE och HBCD sker främst via födan och speciellt via animaliskaprodukter då dessa ämnen är lipofila, bioackumulerande och ofta biomagnifierande. Studierfrån bland annat Sverige och Finland visar att fisk och skaldjur är den största källan till intagav PBDE. I den här studien har därför intaget av PBDE (9 kongener) och HBCD beräknats förbarn i Sverige. I en rikstäckande kostundersökning utförd 2003 deltog barn i åldrarna 4, 8-9och 11-12 år. De fick i en matdagbok ange sin konsumtion under fyra på varandra följandedagar. Data från denna undersökning kombinerades sedan med haltdata från olika livsmedelför att räkna ut intaget av PBDE och HBCD på individbasis. Undersökningen innefattadeanimaliska livsmedel såsom fisk och skaldjur, mejeriprodukter, köttprodukter, ägg,animaliskt och vegetabiliskt fett och fett från övriga livsmedel.Resultaten visar att intaget av PBDE var 23 ng/dag, 31 ng/dag och 28 ng/dag för 4,8-9 respektive 11-12 åringar. Intaget av HBCD beräknades till 7,9 ng/dag, 11 ng/dag och9,5 ng/dag för 4, 8-9 respektive 11-12 åringar. Detta visar att 8-9 åringar har det högstadagliga intaget av PBDE och HBCD. När intaget beräknas på kroppsviktsbasis har däremot deyngsta barnen det högsta intaget, som sedan sjunker med åldern. Fisk och skaldjur var denstörsta källan till intaget av PBDE och HBCD, trots att konsumtionen av dessa livsmedel varrelativt låg. Jämförelser med de fåtal studier som gjorts i andra länder tycks visa att svenskabarn har ett lägre intag av PBDE och HBCD. Undersökningen tyder på att intaget av PBDEoch HBCD hos svenska barn via livsmedel, utifrån de kunskaper vi har idag, inte utgör någonrisk grundat på de effekter av PBDE och HBCD som observerats i toxikologiska studier.
|
|
