| 1. |
- Aronsson, Gunnar, 1943-, et al.
(author)
-
Distansarbete : översikt av internationella forskningen om arbetsmiljö och hälsa, balans i livet och produktivitet före och under covid-19 pandemin med särskilt beaktande av kvinnors och mäns villkor
- 2022
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Under covid-19-pandemins första våg, tidigt våren 2020, valde de flesta länder, inklusive Sverige, att rekommendera eller kräva att de anställda som kunde skulle arbeta på distans från bostaden för att minska smittspridningen på arbetsplatser och under resor till och från dessa arbetsplatser. Att arbeta på distans skiljer sig i många avseenden från att arbeta i arbetsgivarens lokaler.Det övergripande syftet med denna översikt, som består av tre delar, har varit att sammanställa och öka den forskningsbaserade kunskapen om distansarbete i hemmet.Översikten omfattar forskningslitteratur inom tre områden:arbetsmiljö och hälsabalans mellan arbetsliv och privatlivproduktivitet.I analyserna har vi därtill särskilt fokuserat på likheter och skillnader i mäns och kvinnors villkor vid lönearbete i hemmet. Ytterligare syften har varit att undersöka och dra slutsatser om distansarbete i hemmet under tiden före respektive under pandemin.
|
|
| 2. |
- Lundberg, Ulf, 1943-, et al.
(author)
-
Insatser på arbetsplatsen avgörande för sjukskrivna
- 2016
-
In: På jakt efter framtidens arbete – utmaningar i arbetets organisering och forskning. - Stockholm : Tankesmedjan Tiden. - 9789156631672 ; , s. 91-93
-
Book chapter (pop. science, debate, etc.)
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Aronsson, Gunnar, 1943-, et al.
(author)
-
Arbetsvillkor, återhämtning och hälsa - en studie av förskola. hemtjänst och socialtjänst
- 2010
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Studiens övergripande syfte var att undersöka arbetsförhållanden som är förknippade med ackumulering av stress och bristande återhämtning och att studera hur återhämtning är relaterat till hälsoaspekter. Studiegruppen var anställda inom förskola, hemtjänst och socialtjänst och kom från två relativt stora kommuner (n =193). Återhämtning eller brist på återhämtning antogs vara en betydelsefull förmedlande länk mellan arbetsvillkor och hälsa/ohälsa och sjukfrånvaro. Datainsamling skedde genom en enkät och den totala svarsfrekvensen var 79 %. En klusteranalys gav tre kluster "Återhämtade“ och “Ej återhämtade“ är yttergrupper, som omfattar 36 respektive 25 procent av totalgruppen medan mellangruppen utgjorde 39 procent. Gruppen ej återhämtade får ses som en riskgrupp för ohälsa. Gruppen uppvisar hela kedjan av riskfaktorer – problematiska arbetsvillkor på vilka de svarar med ökad ansträngning och kompenserande strategier. Trots betydligt högre ohälsorapportering har de inte högre sjukfrånvaro, vilket sannolikt hör samman med att de ersätter sjukfrånvaro med sjuknärvaro. I socialtjänsten är det hela 43 procent som tillhör den ej återhämtade gruppen. Regressionsanalyser med kontroll för bakgrundsvariabler visar att den icke återhämtade gruppen hade en signifikant högre relativ risk för sämre självskattad hälsa än personer i den återhämtade gruppen. Ännu kraftigare riskökningar fanns för de fem symtom som därutöver analyserades. Avslutningsvis diskuteras praktiska slutsatser och nya forskningsfrågor.
|
|
| 7. |
- Aronsson, Gunnar, 1943-
(author)
-
Att ha kontroll över sitt arbetsliv : Om inlåsning, utlåsning och anställningsformer förr, nu och i framtiden
- 2022
-
In: Framtidens arbetsliv. - Lund : Studentlitteratur AB. - 9789144153100 ; , s. 243-265
-
Book chapter (other academic/artistic)abstract
- I beskrivningar av arbetslivet talas det ofta om det nya men inte sällan är det nygamla frågor som uppenbarar sig i en ny kontext. Det finns en kontinuitet till tidigare förhållanden som är värd att uppmärksamma inte minst i fråga om makt, sociala relationer och mänskliga behov. Digitala infrastrukturer genomsyrar nu arbetslivet och dessa kan ses som en ny produktionsform i relation till tidigare agrara och industriella former. I kapitlet undersöks och jämförs anställningsvillkor och anställningssystem i dessa tre produktionsformer. Gemensamt är grundkonflikten mellan den enskilda individens behov av kontroll, trygghet, mening och förutsägbarheti livet och företags och organisationers intresse av snabbar anpassningar till omvärldsförändringar. Konflikten formar konstruktionenav anställnings- och anknytningsformer både i kvalitativ och i kvantitativ mening. Kapitlet har i grunden ett psykologiskt perspektiv med fokus på arbetsvillkor och hälsa i två grupper av anställda -inlåsta och utlåsta - med stor diskrepans mellan sin aktuella och sin önskvärda arbets- och livssitutation
|
|
| 8. |
- Aronsson, Gunnar, 1943-, et al.
(author)
-
Brist på kollegialt inflytande urholkar lojalitet med chef och organisation ... men inte med patienterna
- 2014
-
In: Läkartidningen. - 0023-7205 .- 1652-7518. ; 111, s. CM9U-
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- I en enkätstudie undersöktes relationen mellan läkares uppfattning om kollegialt inflytande och lojalitet, protest och sorti.Stark lojalitet med organisation och chef är 2–3 gånger vanligare bland dem som har stor tillgång till arenor för kollegialt inflytande. Lojaliteten med profession och patienter är stark och oberoende av tillgång till arenor.Bland dem som har stor tillgång till arenor anser 87 procent att de får gehör för synpunkter jämfört med 21 procent bland dem med liten tillgång. Överväganden om att byta yrke, arbetsgivare eller arbetsplats är dubbelt så vanliga vid liten tillgång till arenor.Arbetsgivare som vill attrahera läkare måste ha arenor där läkarna får inflytande över verksamheten.
|
|
| 9. |
- Aronsson, Gunnar, 1943-, et al.
(author)
-
Etiska dilemman får cheferi nom socialtjänsten att sluta sin anställning
- 2021
-
In: Arbetsmarknad & Arbetsliv. - Karlstad : Karlstads universitet. - 1400-9692 .- 2002-343X. ; 27:4, s. 33-48
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- I denna enkätstudie undersöktes krav – kontroll och stödfaktorers betydelseför att chefer inom socialtjänsten lämnar sin anställning. Person – rollkonflikt som etisk konflikt mellan egna värderingar och krav i arbetsrollen, emotionell utmattning samt ålder framkom som signifikanta prediktorer för att ha slutat vid uppföljning efter ett år. Samma prediktorer framkom för intention att sluta plus chefsstöd medan ålder bortföll. En slutsats är att identifiering av etiska dilemman och bättre stöd i svåra beslutssitutioner kan minska andelen som överväger lämna sin chefsbefattning. Att kunna hantera dilemman har betydelse för hela verksamheten och potentiellt även för medborgarnas tillit till socialtjänsten.
|
|
| 10. |
|
|
