| 1. |
|
|
| 2. |
- Arvidson, Markus, 1974-, et al.
(författare)
-
Exploring self-loyalty in the context of social acceleration : Theorising loyalties as emotions and resistance
- 2018
-
Ingår i: Resistance and emotions. - : Routledge. - 9781138482531
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- This book discusses different ways in which the cross-roads between emotions and resistance can be theorised. While the sociological field focuses primarily on emotions that are entangled in the relationship between the individual and collective, the cultural studies field has recently started to emphasise affects as a ‘rescue’ from the deterministic aspect of the poststructuralist approach (in which language decides everything) (Hemmings 2005, 2014). Scholars promoting the ‘affective turn’ argue that affects and interpretations are inseparable. By taking affects as the point of departure, it is argued that it is possible to show how bodies move in their own ways, but still in relation to others. Departing from this, it becomes interesting to explore how emotions are involved in different power relations and how they feed resistance. If we accept that emotions and interpretations are entangled and inseparable then we must investigate emotions as powerful forces of resistance.
|
|
| 3. |
- Arvidson, Markus, 1974-, et al.
(författare)
-
Exploring self-loyalty in the context of social acceleration : Theorising loyalties as emotions and resistance
- 2017
-
Ingår i: Journal of Political Power. - London : Taylor & Francis Group. - 2158-379X .- 2158-3803. ; 10:2, s. 133-148
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article is a theoretical exploration of a layer of loyalty called self-loyalty. We define self-loyalty as an emotion that is channelled through social forms. To show the usage and relevance of the concept we present social acceleration as a contextualisation. Two self-loyalty strategies in relation to acceleration are discussed: a voluntary form based on resistance and an involuntary form based on acceptance and 'playing the game'.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Arvidson, Markus, 1974-, et al.
(författare)
-
Lojalitetskonflikter
- 2021. - 1
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ska du ryta ifrån när det händer dåliga saker på jobbet, trots att du riskerar din karriär? Ska du boka den där billiga Thailandsresan eller ska du avstå för klimatets och framtida generationers skull? Ska du jobba övertid som du lovade chefen, eller ska du stanna hemma och leka med barnen som du lovade dem? Det som tas upp i dessa frågor behandlas i denna bok som lojalitetskonflikter. Som människor kan vi nästan inte undgå att ha en rad bindningar eller lojaliteter till specifika personer eller fenomen. Våra lojaliteter kommer dessutom lätt i konflikt med varandra. I boken argumenteras för att lojalitetskonflikter är ett mycket generellt fenomen som finns på samhällets alla områden. Här presenteras en begreppsapparat för att förstå lojaliteter och lojalitetskonflikter. Även strategier för att hantera dem tas upp. Lojalitetskonflikter analyseras sedan i alltifrån lätta till svåra och omöjliga fall.Boken vänder sig till en bred samhällsvetenskaplig läsekrets och syftar till att ge nya uppslag och vara grund för diskussioner inom ämnen som sociologi, arbetsvetenskap, socialt arbete och statsvetenskap.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Arvidson, Markus, 1974-, et al.
(författare)
-
Negative and positive loyalty
- 2018
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- One way to conceptualize the complexity of working life is to see it through the lens of loyalty. When a person works several loyalties are active – the legal duty of loyalty to the employer; loyalty to colleagues, loyalty to the profession, et cetera.It is common to make distinctions between different forms of loyalties – it is for example different to be loyal to your friend compared to being loyal to your country. In our own research we have focused on the differences between vertical and horizontal loyalties. But to the best of our knowledge one important distinction is quite absent from previous research about loyalty: The distinction is between negative and positive loyalty. This conceptual pair is inspired by Isaiah Berlins classical discussion about freedom . Berlin theorizes two different forms of freedom – negative freedom (freedom from coercion) and positive freedom (freedom as autonomy and personal development).George P. Fletcher has in his classical study on loyalty come close to our distinction. He uses the concept of “minimum loyalty” (what we call negative loyalty) and “maximum loyalty” (positive loyalty). The problem with Fletcher´s terminology is that it connotes a quantitative difference when the difference in reality is qualitative. Some loyalties can be characterized as an absence of disloyalty (when a person obeys the legal duty of loyalty) – we call this form negative loyalty. And some loyalties are filled with the presence of emotions, commitment and so on – this is positive loyalty.The present study is theoretically oriented, and methodologically we have been inspired by Richard Swedberg’s notion of theorizing and his ideas about its central role in social science.
|
|
| 9. |
- Arvidson, Markus, 1974-, et al.
(författare)
-
Självlojalitet i arbetslivet
- 2017
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- I detta paper introduceras begreppet självlojalitet; begreppet utvecklas sedan i relation till centrala fenomen i arbetslivet. Begreppsutvecklingen sker med inspiration från Richard Swedbergs resonemang kring theorizing som en vetenskaplig metod i sig själv. Theorizing innebär bland annat att processen är viktig, inte bara det teoretiska slutresultatet. I linje med detta är vårt mål att uttrycka oss på ett essäistiskt och tankeväckande sätt som startar läsarens egna (och kanske också alternativa) resonemang om ämnet. I vårt paper bygger vi vidare på vår tidigare utveckling av lojalitetsbegreppet. Vi hämtar lojalitetsdefinitionen från Josiah Royce, och definierar lojalitet på detta sätt: ”den praktiska och genomgripande hängivenheten hos en person för en sak”. Vi menar att ”en sak” kan vara något som är tydligt anknutet till en enskild individ – till exempel ett livsprojekt, en karriär eller en hobby. Självlojalitet kan till exempel innebära att man på självdisciplinerat och metodiskt sätt strävar efter framtida, personliga mål i yrkeslivet. Även om självlojalitet är tydligt kopplat till en enskild individ rör det sig dock inte om något asocialt. Eftersom människor är sociala varelser präglas även relationerna till oss själva, som individer, av det sociala livet. I anslutning till självlojalitetens socialitet så ser vi självlojalitet som en social form i Georg Simmels mening. Vi bygger härmed vidare på vårt tidigare teoretiserande där vi har arbetat fram fyra sociala lojalitetsformer som är aktuella i interpersonella sammanhang (vertikal-ofrivillig; vertikal-frivillig; horisontell-ofrivillig; horisontell-frivillig). Självlojalitet kan inte buntas ihop med någon av dessa fyra utan bör ses som ett eget begrepp. Relationen mellan det horisontella och vertikala ser inte ut att vara relevant i samband med självlojalitet – däremot skillnaden mellan det frivilliga och det ofrivilliga. Således introduceras två grundformer av självlojalitet – frivillig självlojalitet och ofrivillig självlojalitet. När dessa rundformer utvecklas i vårt paper sker det i relation till fenomen i arbetslivet. Frivillig självlojalitet är när människor kan utveckla sina möjligheter ”inifrån och ut” i arbetslivet. Det kan till exempel vara när en individ kan försörja sig genom det som först var en hobby. Ofrivillig självlojalitet handlar om att människor pressas utifrån till att vara självlojala. Uttryckt med mer vedertagna begrepp så handlar det om att individer pressas till att ”förverkliga sig själva” och vara individualistiska. Vi menar att den ofrivilliga självlojaliteten är påfallande i vårt samhälle, och ett exempel på detta fenomen är Arbetsförmedlingens behandling av arbetslösa personer. I vårt paper förs också ett resonemang om självlojalitet som del i en vidare samhällstendens där olika ursprungligen interpersonella fenomen (till exempel lojalitet – men även något helt annat som fotografin) fått mer individualistiska varianter under senare decennier
|
|
| 10. |
- Arvidson, Markus, 1974-, et al.
(författare)
-
Strategier för att hantera lojalitetskonflikter
- 2021
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- En klassifikation av olika strategier för att hantera lojalitetskonflikter presenteras. En huvudindelning i denna klassifikation är mellan proaktiva och reaktiva strategier. Inom både den proaktiva och reaktiva inriktningen diskuteras sedan olika varianter. Särskild tyngdpunkt läggs påde reaktiva varianterna eftersom dessa bedöms vara de vanligaste. Exempel på reaktiva varianter som bedöms vara frekventa i arbetslivet är följande tre strategier: uppdelning som innebär att man med hjälp av tid eller rum skiljer på olika lojaliteter och på så sätt hanterar konflikten; gränssättning som innebär att själva gränsen mellan olika lojaliteter blir avgörande för enhantering; samt omdefiniering där konflikten omtolkas så att lojalitetskonflikten mildras ellerupphävs.
|
|
