| 1. |
- Bibi, Momina, et al.
(author)
-
Vad vet vi om farliga ämnen vid materialåtervinning av plast?
- 2012
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- I föreliggande projekt har en kartläggning utförts för att visa på vad som redan gjorts och det som pågår inom området farliga ämnen i plast som materialåtervinns, för att ge en överblick över den kunskap som finns tillgänglig. Projektet har utförts med litteraturstudier som har kompletterats med intervjuer av aktörer i återvinnings- och tillverkningsbranschen.Fokus i litteraturen ligger ofta på farliga ämnen i plastavfall från elektriska och elektroniska produkter, där kunskapsnivån tycks vara jämförelsevis god. De farliga ämnen som nämns i detta sammanhang var företrädesvis bromerade flamskyddsmedel och tungmetaller. För plastavfall från andra branscher såsom fordonsbranschen och byggbranschen är informationen mera bristfällig. Plastavfall från dessa branscher materialåtervinns dessutom inte i någon större omfattning i Sverige.Generellt är spårbarheten för plastkomponenter, och kopplat till detta även kunskapen om innehållet i plaster, relativt dålig. Inte minst har återvinnare svårigheter att känna till vad olika plast innehåller. Detta är av betydelse inte bara för förekomsten av farliga ämnen, utan också andra additiver m.m., t.ex. krita, då möjligheterna till materialåtervinning påverkas av detta. Slutligen identifierades ett antal områden där vidare studier bör prioriteras. Teknisk utveckling för att på ett kostnadseffektivt sätt identifiera vilket flamskyddsmedel plasten innehåller och även för att kunna separera flamskyddsmedlet från plasten skulle göra det möjligt att materialåtervinna mer plast och med bättre kvalitet från elektriskt och elektroniskt avfall. Huruvida andra organiska ämnen än bromerade flamskyddsmedel kan begränsa möjligheterna till materialåtervinning bör studeras vidare, liksom migrationsbeteende hos additiv i återvunnen plast. Studier av återvunnen plast från förpackningar för att identifiera, eller avskriva, eventuella risker på grund av innehåll av farliga ämnen, är relevanta eftersom detta är ett stort flöde av plast till materialåtervinning.
|
|
| 2. |
- Ejhed, Helene, et al.
(author)
-
Enskilda avlopp som källa till läkemedelsrester och andra kemikalier
- 2012
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- I Sverige finns cirka 700 000 fastigheter med enskilda avlopp, varav cirka 75 % utgörs av markbaserade anläggningar där det renade avloppsvattnet direkt eller via grundvattnet når ytvattenrecipienter. Syftet med detta projekt har varit: att undersöka om halter av läkemedel och andra kemikalier från enskilda avlopp är detekterbara i en recipient med känd påverkan av enskilda avlopp, att kvantifiera spridning av ett antal substanser av läkemedel från enskilda avlopp samt att undersöka reningseffektivitet i enskilda avlopp avseende läkemedel och andra kemikalier. Projektet har genomförts i samarbete med Södertälje kommun. Provtagning genomfördes i Lillsjön med tillflöden, i Hölö inom Södertälje kommun. Analyser genomfördes av vatten, sediment och biota av ett urval läkemedel- och andra hushållrelaterade kemikalier som perfluoroktansulfonsyra (PFOS) och etylendiamintetraättiksyra (EDTA). Provtagning genomfördes även av läkemedelsubstanser i inkommande och utgående vatten i två markbäddar. I den ena anläggningen tillsattes manuellt (spikades) en känd mängd läkemedelssubstanser och bromid som spårämne. I den andra anläggningen analyserades läkemedelsubstanser som användes av brukarna. Analyser genomfördes även av pH, total fosfor, "biochemical oxygen demand" (BOD) och totalt organiskt kol (TOC) för att kontrollera markbäddarnas funktion. Analyserna av vatten och sediment i Lillsjön uppvisade endast små mängder läkemedelsrester, PFOS och EDTA. Läkemedelsrester påvisades dock i det tillflöde som sammantaget är mest befolkat med enskilda avlopp samt i ett utlopp med utsläpp från Hölö församlingshem, vilket visar att enskilda avlopp bidrar till spridning av läkemedelsrester till miljön. Markbäddarna uppvisade en god reduktion av de femton analyserade läkemedlen och låg generellt sett över den genomsnittliga reduceringsgraden avseende dessa ämnen i fyra stora svenska reningsverk. Undantagen var diklofenak och ketoprofen där reduceringsgraden var betydligt lägre än för de fyra svenska reningsverken. Orsaken tros vara problem att detektera substanserna i ingående avloppsvatten och att reduktionen därmed inte kunde bestämmas på ett rättvisande sätt. Beräkning av total mängd som passerade användare med enskilda avlopp har beräknats baserat på nationell statistik om permanentboende med enskilda avlopp, statistik från Apotekens service avseende försåld mängd och uppmätt reduktion i markbäddarna. Enskilda avlopp står för en betydande del av avloppsflödet i Sverige. Cirka tio gånger större mängder av karbamazepin och diklofenak sprids från enskilda avlopp avseende hela Sverige än från Henriksdals reningsverk i Stockholm. Paracetamol är den substans som står för störst utsläpp enligt beräkningarna, cirka 12 ton år 2010. Reduktion av läkemedelsubstanser i markbaserade anläggningar beror på utformning och skötsel av avloppsanläggningen. God syresättning och lång uppehållstid i markbaserade anläggningar är gynnsamma förutsättningar. Reduktionen sker dock inte i lika hög grad för samtliga substanser och anläggningar som brister i utformningen kan ge utsläpp till vattenmiljön och grundvatten, vilket har noterats i både denna studie och i internationell litteratur. Ytterligare studier behövs för att bestämma om substanserna bryts ner och hur de bryts ner i de enskilda avloppen. Risker med avseende på spridning av läkemedelsrester och andra kemikalier från enskilda avlopp bör undersökas vidare.
|
|
| 3. |
- Filipovic, Marko, 1985-, et al.
(author)
-
Historical usage of aqueous film forming foam : A case study of the widespread distribution of perfluoroalkyl acids from a military airport to groundwater, lakes, soils and fish
- 2014
-
In: Chemosphere. - : Elsevier BV. - 0045-6535 .- 1879-1298. ; 129, s. 39-45
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Historical usage of aqueous film forming foams (AFFFs) at military airports is a potential source of perfluoroalkyl acids (PFAAs) to the nearby environment. In this study, the distribution of perfluorohexanoic acid (PFHxA), perfluorooctanoic acid (PFOA), perfluorohexane sulfonate (PFHxS) and perfluorooctane sulfonate (PFOS) in soil, groundwater, surface water, tap water well, and fish muscle was investigated at a closed down military airfield (F18) and its surroundings in Stockholm, Sweden. The presence of PFOS at AFFF training sites was inventoried.One major finding of the study is that a former airfield, abandoned since 1994, may still be a point source of PFAAs to nearby recipients. PFOS and PFOA were ubiquitous in the soil samples at former AFFF training sites with concentrations ranging from 2.18 to 8520 ng g−1 dry weight and <0.12–287 ng g−1 dry weight respectively. The sum of PFAAs in the groundwater and surface waters ranged from 738 to 51 000 ng L−1 and −1, respectively. PFOS in European perch ranged from 76.5 to 370 ng g−1 wet weight muscle tissue which is among the highest previously reported worldwide. Our results provide evidence that the historical use of AFFF at the site have contaminated an aquifer (7500 m3 d−1), that will require constant PFAA purification before being used for drinking water production. Despite the fact that the water turnover time in the investigated recipients (of 4–6 months) suggest a depletion of PFAA-contaminants over a quarter of a decade, abandoned airfields may still pose an environmental and human health concern.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Langer, Sarka, et al.
(author)
-
Kemikaliesmarta åtgärder i förskola
- 2017
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Denna undersökning är en del av en pilotstudie ”Kemikaliesmarta åtgärder i förskola”där kemikaliebelastningen i innemiljön ska kartläggas och bedömas i 1) en förskola före och efter en ombyggnad samt 6 månader efter ombygganden då förskolan åter är i drift; 2) en nybyggd förskola; 3) en förskola före och efter att kemikaliesmarta åtgärder på nivå 1 i enlighet med dokumentet Vägledning för kemikaliesmart förskola har tillämpats. Målet med detta delprojekt är att kartlägga förekomsten av hälsofarliga ämnen i en förskola där de kemikaliesmarta åtgärderna ska genomföras. I denna rapport redovisas resultat från det tredje delprojektet för förskolan Korpen i Hägersten/Liljeholmens stadsdelsförvaltning, före genomförande av de kemikaliesmarta åtgärderna. Här rapporterar vi förekomsten av flyktiga organiska ämnen (VOC Volatile Organic Compounds, totalhalt uttryckt som TVOC Total VOC) i luft samt förekomsten av semiflyktiga organiska ämnen (SVOC Semivolatile Organic Compounds) i luft och damm från förskolans innemiljö samt i tillhörande materialprover från golv, mattor/halkskydd och vilomadrass. De relevanta SVOC-ämnena var ftalater och alternativa mjukgörare, organofosfater, polycykliska aromatiska kolväten (PAH), bisfenoler samt bromerade flamskyddsmedel (BFR), bl.a. polybromerade difenyletrar (PBDE) . Tre luftprover analyserades med avseende på VOC och SVOC och tre dammprov och sex materialprov (PVC-golv, halkskydd under en samlingsmatta, överdrag på och skumgummi från en vilomadrass) analyserades med avseende på SVOC. TVOC i förskolans luft var jämförbara med medianhalten av TVOC i en genomsnittlig svensk bostad. Aldehyder och alkoholer var de ämnesgrupper som fanns i högst halter i luftproverna. Mätresultaten visade att organofosfater, PAH:er samt ftalater och alternativa mjukgörare var de SVOC-ämnesgrupper som förekom i högst halter i luftprover. Ftalater och alternativa mjukgörare var den SVOC-ämnesgrupp som dominerade sammansättningen i damm och material, följda av organofosfater. De lågmolekylära ämnena i varje ämnesgrupp återfanns i högre halter i luftproverna och de högmolekylära ämnena återfanns i högre halter i dammproverna. Mätresultaten från denna studie har jämförts med andra nationella och internationella studier i förskolemiljö. Jämförelsen visar att halterna i denna studie var i samma storleksordning som, eller lägre än, motsvarande halter av respektive ämnen i inomhusluft och damm från andra studier med undantag för halterna av ftalaten DiNP samt bromerade flamskyddsmedel (BFR) i damm som var högre än tidigare publicerade resultat. Jämförelse med en färsk svensk studie av halter och beräknad exponering för farliga kemikalier i damm från 100 förskolor visar att barn i denna förskola exponeras på ungefär samma låga nivå som barn från de andra förskolorna. Resultaten indikerar att förbudet mot det bromerade flamskyddsmedlet PBDE har haft effekt, med lägre halter i förskolan, medan förbuden mot andra flamskyddsmedel, HBCD och BDE 209, ännu inte givit effekt. Resultaten för nya flamskyddsmedel, EBFR indikerar att vissa av dessa BFR används som ersättare för de förbjudna ämnena. Det bör noteras att några förbjudna bromerade flamskyddsmedel har påträffats i högre halter än förväntat i de utrymmen som undersöktes. I denna förskola ska kemikaliesmarta åtgärder för att minska förekomsten av farliga kemikalier i barnens miljö genomföras. Det är motiverat att undersöka möjliga källor till dessa BRF, innan kemikaliesmarta åtgärder vidtas.
|
|
| 6. |
- Langer, Sarka, et al.
(author)
-
Kemikaliesmarta åtgärder i förskola
- 2017
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Denna undersökning är en del av en pilotstudie ”Kemikaliesmarta åtgärder i förskola”där kemikaliebelastningen i innemiljön ska kartläggas och bedömas i 1) en förskola före och efter en ombyggnad samt 6 månader efter ombygganden då förskolan åter är i drift; 2) en nybyggd förskola; 3) en förskola före och efter att kemikaliesmarta åtgärder på nivå 1 i enlighet med dokumentet Vägledning för kemikaliesmart förskola har tillämpats. Målet med detta delprojekt är att kartlägga förekomsten av hälsofarliga ämnen i en nybyggd förskola som tillämpat SISABs vägledning för kemikaliesmart förskola genom miljöstyrningsrutiner som innefattade kemikaliekrav på byggprodukter. I denna rapport redovisas resultat från delprojektet för den nybyggda förskolan Hovet i Stockholm, Hägersten/Liljeholmens stadsdelsförvaltning. Här rapporterar vi förekomsten av flyktiga organiska ämnen (VOC Volatile Organic Compounds) i luft samt förekomsten av semiflyktiga organiska ämnen (SVOC Semivolatile Organic Compounds) i luft och damm från förskolans innemiljö samt i tillhörande materialprover från golv, matta och vilomadrass. De relevanta SVOC-ämnena var ftalater och alternativa mjukgörare, organofosfater, polycykliska aromatiska kolväten (PAH), bisfenoler samt polybromerade difenyletrar (PBDE) och andra bromerade flamskyddsmedel. Tre luftprover analyserades med avseende på VOC och SVOC och tre prover vardera av damm och material (halkskydd under en samlingsmatta, överdrag på en vilomadrass och PVC-golv) analyserades med avseende på SVOC. Totalhalterna av flyktiga organiska ämnen (TVOC) i förskolans luft var jämförbara med medianhalten av TVOC i en genomsnittlig svensk bostad. Aldehyder, alkoholer och organiska syror var de ämnesgrupper som fanns i högst koncentration i luftproverna. Mätresultaten visade att ftalater och organofosfater var de SVOC som förekom i högst halter i prov från luft, damm och material. De lågmolekylära ämnena i varje ämnesgrupp återfanns i högre halter i luftproverna och de högmolekylära ämnena återfanns i högre halter i dammproverna. Mätresultaten från denna studie har jämförts med andra nationella och internationella studier i förskolemiljö. Jämförelsen visar att halterna i denna studie var i samma storleksordning som, eller lägre (i vissa fall mycket lägre) än, motsvarande halter av respektive ämnen i inomhusluft och damm från andra studier. Jämförelsen med en färsk svensk studie av halter och beräknad exponering för farliga kemikalier i damm från 100 förskolor visar att barn i denna förskolan löper ytterligare lägre risk för exponeringen än de redan väldigt låga riskeran i de andra förskolorna. En viktig slutsats är att de tillståndspliktiga (konstaterat farliga) ftalaterna samt PBDE och HBCD som har förbjudits eller reglerats, finns i ytterst låga halter i denna förskola, vilket visar att SISAB:s arbete med att ställa miljökrav med avseende på farliga kemikalier har gett effekt.
|
|
| 7. |
- Larsson, Kristin, et al.
(author)
-
Phthalates, non-phthalate plasticizers and bisphenols in Swedish preschool dust in relation to children's exposure
- 2017
-
In: Environment International. - : Elsevier BV. - 0160-4120 .- 1873-6750. ; 102, s. 114-124
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Children are exposed to a wide range of chemicals in their everyday environments, including the preschool. In this study, we evaluated the levels of phthalates, non-phthalate plasticizers and bisphenols in dust from 100 Swedish preschools and identified important exposure factors in the indoor environment. In addition, children's total exposure to these chemicals was determined by urine analysis to investigate their relation with dust exposure, and to explore the time trends by comparing with children who provided urine fifteen years earlier. The most abundant plasticizers in preschool dust were the phthalates di-isononyl phthalate (DiNP) and di-(2-ethylhexyl) phthalate (DEHP) with geometric mean levels of 450 and 266. μg/g dust, respectively, and the non-phthalate plasticizers bis(2-ethylhexyl) terephthalate (DEHT) and diisononylcyclohexane-1,2-dicarboxylate (DiNCH) found at 105 and 73. μg/g dust, respectively. The levels of several substitute plasticizers were higher in newer preschools, whereas the levels of the strictly regulated phthalate di-n-butyl phthalate (DnBP) were higher in older preschools. The presence of foam mattresses and PVC flooring in the sampling room were associated with higher levels of DiNP in dust. Children's exposure from preschool dust ingestion was below established health based reference values and the estimated exposure to different phthalates and BPA via preschool dust ingestion accounted for 2-27% of the total exposure. We found significantly lower urinary levels of BPA and metabolites of strictly regulated phthalates, but higher levels of DiNP metabolites, in urine from the children in this study compared to the children who provided urine samples fifteen years earlier.
|
|
| 8. |
- Remberger, Mikael, et al.
(author)
-
Screening 2014 Analysis of UV-filters (and fragrances) used in cosmetics and textiles
- 2015
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- A screening study concerning mainly substances used as UV-filters in sunscreen lotions has been performed. The two main routes for these UV-filters to the aquatic environment after use are direct releases from the skin during bathing (outdoor) or during showering/bathing or washing of textiles. In the latter case the substances of concern will be transported with waste water to a waste water treatment plant (WWTP) and eventually to its receiving water. Thus, the sampling program was focused on water and sediment from bathing sites and effluent and sludge from WWTPs. Biota samples (fish muscle) were also included.Chemical analysis was carried out for 22 UV-filters (of which 18 are used mainly in cosmetic products and 4 in textiles) and 2 substances used as fragrances.In surface water from a lake with a bathing site, sampled at noon on a popular day for swimming, 13 UV-filters were found in a summed concentration of 170 ng/l. Dominating compounds were OC, DBENZO, BP3, HMS, 3BC and ethylhexyltriazone. Water samples taken at increasing distances from the bathing site showed an influence area on the km scale for many of the substances. In the morning and evening of the same day the number of detected substances and the summed concentrations were lower (approx. 50 ng/l). The concentrations on one day before and one day after the bathing season were even lower (approx 10 ng/l).The dominating compounds in sediment close to the bathing site were OC, DBENZO, BP3, EHS and UV360. Sediment samples from increasing distances showed an impact from the bathing site for most substances, also for UV360 and iscotrizinol, which could not be seen in the water column. The concentrations in sediments during the season did not vary much, but UV360 showed an accumulation from May to October.In WWTP effluents, all investigated substances, with the exception of BMDM and UV327, were detected. Highest individual concentrations were found for bemotrizinol (2500 ng/l), UV360 (650 ng/l) and DBENZO (560 ng/l). OC, BP, and OMC were also important and frequently detected components in the effluents.In WWTP sludge, OC and UV360 were found in highest concentrations (44 000 and 21 000 ng/g dw respectively), the maximum summed concentration was 99 000 ng/g dw. This is in the same range as what is often found as a summed concentration for phthalate plasticizers in sludge.Sediment sampled downstream the discharge point of a WWTP did not show as high concentrations of UV-filters as was found in the vicinity of the investigated bathing site. The highest levels of the UV-filter BP3 measured in sediments indicates a possible environmental risk.To the best of our knowledge, ethylhexyltriazone, bemotrizinol, UV360 and iscotrizinol have not been measured before in the Swedish environment and appears to be new important contaminants at bathing sites and in WWTPs.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Remberger, Mikael, et al.
(author)
-
Screening of Emerging Brominated Flame Retardants (BFRs) and Polybrominated dibenzofurans (PBDFs)
- 2014
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- As an assignment from the Swedish Environmental Protection Agency, a screening study of selected emerging brominated flame retardants (BFRs) and polybrominated dibenzofurans (PBDFs) has been carried out. Additional substances in the screening were polybrominated diphenyl ethers (PBDEs), polybrominated dibenzodioxins (PBDDs) and chlorinated dioxins and furans (PCDDs and PCDFs).The overall objective of this screening study was to determine the concentrations of selected BFRs and PBDFs in a variety of media in the Swedish environment. Additional aims were to assess possible emission sources and to highlight important transport pathways in the environment including large scale transport. An issue for the screening was also to investigate the presences of the BFRs in biota to give an indication if they pose an environmental risk. Possible human exposure was investigated by analysing BFRs in human blood samples and PBDFs in human milk samples.Measurements have been carried out both at background- and urban sites. The sampling was mainly performed at the Swedish west coast with Göteborg representing the urban area. Sediment and biota was sampled in the estuary of Göta Älv and in a background area.For identification of pathways to the environment storm water/sludge and samples from WWTPs were collected. Dust samples from different indoor environments were taken both at public spaces and in homes. Air and dust samples were collected at a recycling industry for electronic waste. Fire extinguishing water from a fire at a recycling industry was included in the sampling program.The emerging BFRs, PBDEs and PBDFs occurred in "high" concentrations in air and dust from the recycling industry. The occurrence of BFRs at this electronic waste facility shows that electronic articles contain these chemicals. BDE-209 and DBDPE were found in highest concentrations. DBDPE has similar applications as BDE-209 and it has been marketed as a general substitute for this chemical. The occurrence of PBDFs may indicate that the BFRs are contaminated or that PBDEs are transformed to PBDFs in the recycling processes.The presence of both the emerging BFRs and PBDEs in dust collected in a "new private car" shows that theses flame retardants are used in textiles and plastic details in newly manufactured cars. DBDPE and BDE-209 which are used as flame retardants in textiles occurred in high concentration. The simultaneous occurrence of high levels of PBDFs indicates presence in BFR formulations.The occurrences of the included BFRs in dust from different indoor environments indicates a wide application of these chemicals in articles and household products and that diffuse emissions of BFRs from consumer products may take place in the indoor environment. The differences in the distribution among the BFRs for the different dust samples indicate that tHigher ratios of PBDFs vs. BDE-209 were found in dust from environments that are likely to contain BFR containing plastics (offices and recycling facilities) than in dust from environments containing BFR treated textile products (car and conference center interiors). This may indicate that PBDFs are formed during production or use of flame retarded plastics.The emissions of BFRs and PBDFs will take place both to air and water. BFRs and PBDFs emitted indoors to air and to settled dust may via ventilation be transported to outdoor air. The presence of these pollutants in influent, effluent and sludge from municipal WWTPs also indicate that diffusive emissions from household products occur and that these chemicals may be emitted to the environment from WWTPs. The occurrence of the BFRs and PBDD/Fs in storm water and fire extinguishing water shows that this may also be pathways to the environment.Thus, the emerging BFRs and PBDFs were generally found in samples from WWTPs, storm water, indoor air and dust, indicating that they may be emitted and transported to the environment via these sources and pathways.Several of the emerging BFRs occurred in all the included environmental matrices except in atmospheric deposition. The concentrations in samples at urban sites were higher compared to background samples.Most of the emerging BFRs were detected in urban air, in the same levels or somewhat lower than BDE-47, -100 and -99. BDE-209 occurred in the highest concentrations. One of the emerging BFRs, HBB, was detected in background air, in the same concentration range as the PBDEs. It was found both at the Swedish West coast and in the remote area in Northern Finland, which shows the potential for atmospheric long range transport for HBB.PBDD/Fs were found in all air and deposition samples. There appears to be an annual variation in both PBDD/F and PCDD/F concentrations, with higher levels during winter. Significantly elevated levels were detected in May-June 2011, which coincided with extensive forest fires in southern Russia and Ukraine.In sediments, the emerging BFRs were only detected in a sample from Göta Älv near a former industrial site where they occurred in the same concentration level as the penta-BDEs.The occurrence of emerging BFRs in biota from background sites shows that these chemicals like the PBDEs are further spread to the ecosystem. The distribution of the BFRs differed between the various species as well as among the different sampling sites.The only emerging BFR detected in human sera was PBEB, which occurred in one out of 15 samples. PCDD/Fs were found in all human milk samples, but no PBDD/Fs were detected.
|
|
