| 1. |
- Bladh, Daniel, 1980-
(author)
-
Didaktiska val i partidemokratin : Om partiskolning och lärande i politiken
- 2023
-
Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
- Syftet med avhandlingen är att undersöka de överväganden och skäl som ligger bakom didaktiska val som fattas när utbildning organiseras för partipolitiskt aktiva personer. De anordnare som främst står i fokus för avhandlingen är de nationella partiorganisationerna medan den kommunala förvaltningen fungerar som en kon-trastpunkt. Avhandlingens teoretiska perspektiv utgörs av vuxendidaktik samt av ett analytiskt schema där politiska partier förstås som strategiska aktörer. Det didaktiska kunskapsintresset riktar sig främst mot det politiska systemet, partierna som aktörer samt de egna partimedlemmarna. Det är kvalitativ forskning som ligger till grund för de specifika studier som avhandlingen omfattar. Det empiriska materialet har genererats genom kvalitativa forskningsintervjuer, insamling av olika typer av dokument samt omfattande kartläggning.Avhandlingen utgör en sammanläggningsavhandling som omfattar fyra artiklar. Artikel I analyserar organisering av partiskolning som verktyg för nationella partiorganisationer. Artikel II lyfter fram fostransprocesser som de nationella partiorganisationerna söker främja genom organisering av partiskolning riktat till partimedlemmar och lokalföreningar. Artikel III lyfter blicken gentemot det politiska systemet och visar hur partiskolning både kan påverka och påverkas av hur olika partifunktioner utövas. Artikel IV tar sikte på den utbildningsverksamhet som genomförs i svenska kommuner och lyfter fram tre tankelinjer som uttryck för hur de kommunala anordnarna resonerar kring och motiverar den utbildning som de erbjuder till lokala folkvalda. Sammantaget bidrar avhandlingen med kunskap om vad som sker i mötet mellan utbildning och partidemokratin. Påverkan och fostran lyfts fram som två centrala skäl bakom de didaktiska val som fattas av de nationella partiorganisationerna vid organisering av partiskolning. Hur de nationella partiorganisationerna motiverar och resonerar kring den utbildningsverksamhet som de organiserar diskuteras i samband med samlingsbegreppen personer, process och platsen. Avhandlingen visar också hur partiskolning innehar en strategisk potential för partierna. Organisering av utbildningsverksamhet i politiska partier och kommuner kan även påverka konstruktionen av deltagarnas demokratiska kompetens, vilket kan spela roll för hur partimedlemmarnas aktiva medborgarskap kommer till uttryck.
|
|
| 2. |
- Bladh, Daniel, 1980-
(author)
-
Fostering political participation through the organisation of party education in Sweden
- 2022
-
In: Studies in the Education of Adults. - : Routledge; Taylor & Francis. - 0266-0830 .- 1478-9833. ; 54:1, s. 43-60
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Political parties are often construed as playing an imperative role in democratic systems. However, what happens inside a party once people have joined as members and during their continued engagement is underexplored in research. This paper investigates the organisation of party education within political parties in Sweden and how political participation may be fostered. The vantage point is the institutional level in the party organisation when designing education and providing learning opportunities for party members. The empirical material consists of interviews with central representatives from all eight parties represented in the national parliament following the elections in 2018. This collected material has been analysed using concepts from the community of practice framework. The results indicate attempts by the parties to affect both individual members and local party branches through the organisation of party education.
|
|
| 3. |
- Bladh, Daniel, 1980-, et al.
(author)
-
Lines of Reasoning When Designing Education for Municipal Councillors in Sweden
- 2023
-
In: Scandinavian Journal of Educational Research. - : Taylor & Francis. - 0031-3831 .- 1470-1170. ; 67:1, s. 113-125
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Although elected representatives play an imperative role for the functioning of a formal democracy, educational research has so far not given much attention to the education and training offered to this group of people. A democratic dilemma may arise in the design and organisation of this education that relate to local governance and policy processes. This paper investigates introductory education that Swedish municipalities offer to municipal councillors and explore the reasons behind its design. The study draws on a comprehensive set of empirical material, consisting of educational programmes from 261 Swedish municipalities and interviews with municipal representatives. The results suggest three different lines of reasoning, denoted system-oriented, relationship-oriented, and market-oriented lines, behind the design of this education. The importance of these results can be considered in relation to previous findings that a strained relation exist between elected representatives and local administrations in Sweden.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Bladh, Daniel, 1980-
(author)
-
Party functions and party education in the political landscape of Sweden
- 2022
-
In: International Journal of Lifelong Education. - : Routledge; Taylor & Francis. - 0260-1370 .- 1464-519X. ; 41:4-5, s. 435-449
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Political parties are widely recognised as indispensable actors in democratic systems. One way to illustrate the actions and role of political parties is to explicate various party functions that may be carried out in a political system. The aim of this paper is to explore the relationships between the organisation of party education and five specific party functions in Sweden. The empirical material consists of interviews with party officials from all eight parties that were represented in the national parliament during 2018-2022 as well as a mapping of educational content, structure, and activities from various parties. This material has been analysed in relation to five concrete party functions and a theoretical approach that highlights interactions and relationships occurring on different levels in apolitical system. The results demonstrate that there are different relationships between party education and party functions which may generate implications that are important both for the agency of a party but also to the broader political landscape. It is also possible to discern one specific function related to the provision of party education, namely an affirmation function.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Bladh, Daniel, 1980-, et al.
(author)
-
Undervisning och lärande för hållbarhet i högre utbildning : Rapport om ett utvecklingsarbete med några praktiska exempel
- 2024
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- I högre utbildning ligger kurs- och programplaner till grund för undervisningen som organiseras och bedrivs (Biggs, 2003; Whetten, 2007), inte minst eftersom det är i dessa som lärandemål stipuleras – alltså vilket lärande undervisningen ämnar bidra till. Vad som formuleras som ett lärandemål, samt hur lärandemål är formulerade, är således helt centrala i formella utbildningssamhang såsom högre utbildning (se t.ex. Person m.fl., 2023). Att arbeta med hållbarhetsfrågor i undervisning på ett relevant och meningsfullt sätt förutsätter också pedagogisk skicklighet och didaktisk medvetenhet hos lärare (Vare, Lausselet & Rieckmann, 2022). Här krävs det stöd i form av resurser och utrymme för kompetensutveckling, exempelvis när det kommer till didaktiska val av innehåll och undervisningsmetoder (Person m.fl., 2023; Öhman & Sund, 2021).Mot denna bakgrund, är vårt syfte med denna rapport, att utifrån ett didaktiskt perspektiv, synliggöra undervisningens olika delar, deras sammanlänkning, samt de val som lärare kan och behöver göra för att stödja studenters lärande för hållbarhet. Vi gör detta på två vis. Dels presenterar vi ett enkelt stöd som vi tagit fram och använt oss av vid Avdelningen för pedagogik och vuxnas lärande i vårt arbete med hållbarhetsintegrering i relation till vårt utbildningsuppdrag. Den enkla modellen är inte ämnes- eller utbildningsnivåbunden, utan kan användas för att inventera, utvärdera och stärka arbetet med undervisning och lärande för hållbarhet i en bredd av utbildningssamhang. Vidare ger vi några exempel, där vi visar hur olika hållbarhetskompetenser kan inbegripas i lärandemål och vilka under-visningsmetoder som kan vara lämpliga. Genom att illustrera vårt angrepps-sätt med konkreta exempel hoppas vi kunna inspirera andra universitets-lärare i sitt praktiska arbete och bidra med verktyg som innebär att fler kan gräva där de står.Nedan redogör vi för de hållbarhetskompetenser som forskning om lärande för hållbarhet lyfter fram som avgörande för att svara på de hållbarhetskriser vi befinner oss i och står inför. Därefter beskriver vi vårt utvärderings- och utvecklingsarbete i projektet och ger fyra exempel på hur undervisning och lärande för hållbarhet kan operationaliseras i högre utbildning. Rapporten avslutas med en övergripande diskussion med basis i några lärdomar som vi gjort under vårt arbete med projektet och författandet av denna rapport.
|
|
| 9. |
- Nordvall, Henrik, 1977-, et al.
(author)
-
Den lokala politikerns bildningsarenor
- 2020
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- I denna rapport redovisas en studie av utbildningar riktade till lokala politiker i deras roller som folkvalda och partiföreträdare. Såväl utbildningar organiserade av de politiska partierna själva, ofta i samarbete med deras studieförbund, som kommunernas utbildningar för politiskt förtroendevalda uppmärksammas.De frågeställningar som varit vägledande för studien är: Vilken omfattning och variation har de utbildningar som kommunerna, partierna och folkbildningsorganisationerna erbjuder de kommunpolitiskt förtroendevalda?Vilka typer av mål finns bakom dessa utbildningsarrangemang och hur förhåller sig dessa mål till olika varianter av upplägg och genomförande av verksamheten?Vilken betydelse har dessa utbildningsarrangemang för kommunpolitiker?Hur kan utbildningsarenor förstås i termer av styrning och maktutövning?För att besvara dessa frågor har vi samlat och analyserat olika typer av data. Det rör sig om 261 kommuners program för utbildningar av fullmäktigeledamöter samt uppgifter från SCB om deltagande i studiecirklar och annan folkbildning bland landets 12 679 fullmäktigeledamöter. Vidare har totalt 47 semistrukturerade intervjuer genomförts, med utbildningsansvariga i partier, studieförbund och kommuner och med lokala politiker. Därutöver har vi även använt oss av information tillgänglig genom hemsidor, dokument och studiematerial producerade av partier, kommuner och andra organisationer med inriktning mot utbildning för kommunpolitiskt förtroendevalda.Materialet har analyserats utifrån ett didaktiskt perspektiv i avseendet att vi särskilt uppmärksammat utbildningsanordnares val rörande vad (vilket innehåll) som ska läras och hur, genom vilka upplägg, detta innehåll ska komma målgruppen till del samt varför utbildningars innehåll och upplägg ser ut som de gör och varför de överhuvudtaget genomförs.Rapporten visar på en omfattande intern utbildningsverksamhet i partiernas regi i form av studiecirklar, kurser, seminarier, konferenser och digitala utbildningar. Skillnaderna mellan partierna är dock betydande, både när det gäller omfattning och hur partierna organisar sin utbildningsverksamhet. Fyra huvudtyper av skäl som berättigar utbildningarna återfinns dock genomgående i partierna. Ett handlar om att utveckla partiet som organisation genom att stärka olika organisatoriska funktioner och skapa en infrastruktur för kommunikation och nätverkande inom partiet. Ett annat handlar om ideologisk skolning. Ett tredje om att utbildningarna ska stärka kompetensen hos enskilda företrädare så att de ur partiets perspektiv blir bättre i sin roller som politiker. Ett fjärde skäl är att stärka en känsla av engagemang hos medlemmar och företrädare.I vilken utsträckning utbildningarna är nationellt organiserade och styrda beträffande innehåll och upplägg varierar mellan partierna. Centerpartiet och Socialdemokraterna har exempelvis en tydligt framträdande stegstruktur i sin utbildningsverksamhet. I de övriga partierna finns en tendens till modulsystem där ordningen för utbildningars genomförande inte är lika tydlig.Studiecirklar och annan folkbildningsverksamhet som historiskt pekats ut som viktiga sammanhang för bildning bland svenska politiker tycks alltjämt spela en betydande roll som bildningsarena. Detta gäller dock inte för alla partier. Samtliga partier utom Sverigedemokraterna har ett organiserat samarbete med ett studieförbund som omfattas av statens folkbildningsanslag. Graden av deltagande i studieförbundsorganiserad verksamhet skiljer sig dock åt även mellan de sju riksdagspartier som är medlemmar av studieförbund. Av samtliga fullmäktigeledamöter valda 2018 deltog 37 procent i studiecirklar eller annan folkbildningsverksamhet organiserad av något studieförbund under valåret. Deltagandet är generellt högre i landsbygdskommuner än i storstäder och dess pendlingskommuner. Vanligast är folkbildningsdeltagandet bland socialdemokratiska och centerpartistiska fullmäktigeledamöter (57 procent för båda). Minst vanligt är folkbildningsdeltagandet bland sverigedemokrater (7 procent) och moderater (13 procent).Kommunernas utbildningar för fullmäktigeledamöter saknar nationell läroplan eller motsvarande. Det åligger varje kommun att själva utforma sina utbildningar. Ändå framstår de utbildningsprogram som kommunerna utvecklar som förhållandevis lika. Det rör sig i huvudsak om någon eller några utbildningsdagar efter mandatskifte och dessa bygger i huvudsak på föredrag av sakkunniga i frågor som rör lagstiftning och kommunens organisation. När det gäller skäl för val av utbildningars genomförande och utformning är det vanligaste sådana att utbildningen ses som viktig för att det demokratiska systemet ska fungera på ett korrekt och rättssäkert sätt. Ett annat skäl som anförs gäller behovet av att skapa fungerande relationer mellan politiker och förvaltning samt mellan politiker av olika hemvist. Ett tredje sätt att resonera tar fasta på att det rör sig om ett val utifrån en marknad av utbildningar med denna inriktning där utbud, kostnad och kommunens begränsade ekonomiska resurser vägs mot varandraI viss mån framstår det som att partiernas och kommunernas utbildningar kompletterar varandra i så mån att kommunpolitiker med erfarenhet av båda anser att de bidrar med olika typer av kunskaper som båda behövs i det politiska arbetet. Samtidigt vittnar deltagare också om att kommunens utbildningar till sin form, med dess ofta monologiska karaktär, framstår som svårtillgängliga och inte särskilt entusiasmerande.Avslutningsvis pekar vi på behovet av fördjupad kunskap om det utbildningssammanhang som omgärdar partipolitiken och det kommunpolitiska arbetet. Området tenderar falla mellan stolarna då forskning om politik och partier präglas av andra ingångar än den didaktiska, emedan den didaktiska forskningen vanligen berör skolsammanhang och inte politik och partier. Vidare pekar rapporten på behovet av att skapa sammanhang för kunskaps- och erfarenhetsutbyten i didaktiska frågor för kommunala tjänstepersoner som ansvarar för utbildning av förtroendevalda. Ur ett demokratiskt perspektiv finns dubbla motiv för att uppmärksamma kommunens utbildningar för politiker. Dels kan dessa potentiellt ge folkvalda verktyg att utföra sina uppdrag. Dels rymmer utbildningarna i sig en maktdimension då utformningen av dem har betydelse för hur folkvaldas möjlighet till inflytande, exempelvis i relation till tjänstepersoner, tolkas och definieras.
|
|
| 10. |
- Nordvall, Henrik, 1977-, et al.
(author)
-
Ojämn bildningsväg för kommunpolitiker
- 2021
-
In: Kommunal ekonomi. - Gävle, Sweden : Föreningen Sveriges Kommunalekonomer. - 0282-0099. ; :1, s. 39-40
-
Journal article (pop. science, debate, etc.)
|
|
