| 1. |
- Abarenkov, Kessy, et al.
(author)
-
Annotating public fungal ITS sequences from the built environment according to the MIxS-Built Environment standard – a report from a May 23-24, 2016 workshop (Gothenburg, Sweden)
- 2016
-
In: MycoKeys. - : Pensoft Publishers. - 1314-4057 .- 1314-4049. ; 16, s. 1-15
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Recent molecular studies have identified substantial fungal diversity in indoor environments. Fungi and fungal particles have been linked to a range of potentially unwanted effects in the built environment, including asthma, decay of building materials, and food spoilage. The study of the built mycobiome is hampered by a number of constraints, one of which is the poor state of the metadata annotation of fungal DNA sequences from the built environment in public databases. In order to enable precise interrogation of such data – for example, “retrieve all fungal sequences recovered from bathrooms” – a workshop was organized at the University of Gothenburg (May 23-24, 2016) to annotate public fungal barcode (ITS) sequences according to the MIxS-Built Environment annotation standard (http://gensc.org/mixs/). The 36 participants assembled a total of 45,488 data points from the published literature, including the addition of 8,430 instances of countries of collection from a total of 83 countries, 5,801 instances of building types, and 3,876 instances of surface-air contaminants. The results were implemented in the UNITE database for molecular identification of fungi (http://unite.ut.ee) and were shared with other online resources. Data obtained from human/animal pathogenic fungi will furthermore be verified on culture based metadata for subsequent inclusion in the ISHAM-ITS database (http://its.mycologylab.org).
|
|
| 2. |
- Antonsson, Ulf, et al.
(author)
-
Bygg- och möbelskiva som tillverkas av återvunna mjölkförpackningar
- 2022
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Trenden i samhället är att öka återvinningsgrad av produkter för att skapa ytterligare värden av förbrukade produkter. Detta projekt har initierats av möjligheten att återanvända mjölkkartonger till bygg- och möbelskivor i syfte att minska byggindustrins totala miljöpåverkan genom minskat uttag av primärmaterial och lägre CO2 belastning. Förpackningsmaterial för mat och dryck innehåller ofta ett skikt av plast, av typen PET med syfte att hålla livsmedlet färskt och fritt från atmosfären. Efter användning samlas förpackningar in till förbränning då det inte finns något annat sätt att återvinna/återbruka dessa material. Det är svårt att skilja pappkartong och plast åt vid dagens förbränningsanläggningar och därmed skapas stora förorenande utsläpp (bland annat CO2). Det är önskvärt att hitta ett område där kartonger för livsmedel kan återvinnas till ett annat högvärdigt material och då kan ersätta material med högre miljöbelastning. Att göra en skiva till bygg och möbelindustrin genom att sönderdela kartonger för livsmedel och utan tillsatser pressa dem till en produkt som därmed ersätter mer belastande skivor som gips och OSB ger industrin en möjlighet att ytterligare minska sin miljöpåverkan. Ett potentiellt område kan vara inom byggindustrin, och att då hitta en ersättning eller komplement till de skivmaterial som idag används i väggar och tak. Dagens skivor är tillverkade av blandade material, i form av OSB (träspån och lim) och gips (kalk och papp). Initiala prover, genomförda av tillverkaren ej RISE, av den framtagna skivan har visat på god teknisk prestanda, men byggindustrin är på goda grunder kritisk till nya material, varför det krävs en noggrann kontroll av prestanda på såväl lång som kort sikt för att säkerställa ett kontrollerat byte till mer hållbart material. Metoden att samla in och sönderdela kartonger på ett band för press under tryck och värme, och att skapa en bygg- och möbelskiva producerad av återvunnet material utan andra tillsatser i processen är lovande. Den ingående andelen PET agerar som bindemedel för att skapa skivan som är homogen och stark. Initiala tester har visat en funktionsprestanda mellan OSB och gips, varför målsättningen är att ersätta kombinationer av dessa i flera applikationer. Introduktion av material och produkter kräver en robusthet avseende tekniska egenskaper samt tester i faktiska miljöer för introduktion i byggindustrin. Men ett ökat intresse för och krav ur miljösynpunkt öppnar för möjligheter att skapa värde. För att realisera detta värde finns det ett behov av att testa och verifiera olika tekniska egenskaper av produkten mot de funktionella krav som finns på marknaden för denna typ av produktändamål. Tekniska egenskaper som bör verifieras är bland annat formstabilitet, tålighet mot fukt, akustik, brand och avslutningsvis de miljöegenskaper som uppstår.
|
|
| 3. |
- Bloom, Erica, et al.
(author)
-
Mögel och hälsa i byggnader, en litteratursammanställning för träbyggnadsindustrin
- 2022
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Mikroorganismer kan växa på alla material om förutsättningarna är de rätta. Fukt är alltid den begränsande faktorn men andra faktorer, till exempel temperatur, kan påverka kritisk fuktnivå med avseende på start och etablering av mikrobiologisk påväxt. Mikrobiologisk påväxt på byggnadsmaterial är därför inte materialfråga utan snarare en hanterings- eller byggnadsteknisk fråga. 2009 konstaterar WHO i sin rapport Guidlines for indoor air quality att negativa hälsoeffekter motverkas effektivast genom att fukt och mikrobiella skador på och i byggnader förhindras. Nya studier har adderats sedan 2009 och ett antal vetenskapligt granskade artiklar i ämnet har publicerats. I arbetet med denna sammanställning har ingen artikel påträffats som motstrider den idag, på empiri, grundade uppfattningen att fukt och mögelskador i byggnader kan påverka innemiljön. En påverkan som i sin tur kan leda till negativa hälsoeffekter för människor. I nordiska länder så är det vanligast att fukt- och mögelskador finns inuti konstruktioner. För trähus som ofta är konstruerade av flera olika byggnadsmaterial finns en problematik som dels uppstår genom att mikroorganismer kan växa på dessa material dels genom att det finns risk att emissioner från påväxten sprids till innemiljön. För att bättre förstå när och hur människor exponeras för dessa ämnen behövs mer kunskap inhämtas om: - Hur och när emissioner från skador inuti konstruktioner når innemiljön. - Emissionernas sammansättning. - Skador på trä och hälsa specifikt - Kunskap om mögelarter och deras förekomst på olika byggnadsmaterial inklusive trä. - Vilka åtgärder behöver sättas in för att förhindra att påväxt uppstår vid fukt- och vattenskador (tid, temperatur, material mm)?
|
|
| 4. |
- Bloom, Erica, et al.
(author)
-
Sanering av mikrobiella skador på trä i byggnader - en sammanställning av nuläget i branschen, lagar, metoder och användningsområden
- 2023
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Trä i byggnader som exponeras för fukt eller fritt vatten blir med tiden utsatt för mikrobiell påväxt. När detta ska åtgärdas kallas det sanering vilket innebär att trä rengörs från påväxten, om inte materialet byts ner helt. Oavsett nyproduktion eller befintliga byggnader så säger lagen genom Miljöbalken och Plan- och bygglagen att påväxt som kan orsaka skada eller olägenhet för människors hälsa ska tas bort. Kemikalielagstiftningen betonar att skador som uppkommer så att kemiska produkter och bekämpningsmedel behöver användas ska undvikas om kunskap och tekniker för detta finns. När bekämpningsmedel väl används är det enbart den avsedda användningen enligt instruktionerna som tillåts. Detta gäller allt trä i byggnader där godkännande krävs. Vetenskapliga studier och myndigheter avråder från användning av kemiska medel för att sanera påväxt på trä. Anledningen är att de verkar ha begränsad effekt och att användningen innebär en risk för att det ökar mängden föroreningar i luften inomhus. Dessutom finns en risk att metoderna eventuellt bara dödar den mikrobiella påväxten, utan att den tas bort, och att även död/inaktiv påväxt kan innebära hälsorisker Aktörer inom bygg och företag som sanerar fuktskador efterlyser ett övergripande regelverk och riktlinjer för hantering av fuktskadat trä i byggnader. Sanering av mikrobiella organismer på trä utförs i stor omfattning vid nyproduktion av byggnader om de utsatts för nederbörd eller om skydd mot fukt och vattenskador varit bristfälligt. Fuktsäkerheten behöver prioriteras i större utsträckning i många fall. Redan vid planering av budget och projektering behövs relevanta strategier för att hantera fuktsäkerheten. Áv intervjuerna framgår att slipning av träytor är den vanligast använda saneringsmetoden, följt av isblästring och användning av kemiska medel för att rengöra och bleka virkesytan. Byggnader som utsätts för fritt vatten eller höga fukthalter kan efter längre tid få rötskador och insektskador. Röt- och insektskador åtgärdas genom att skadat material byts ut och/eller genom att behandling utförs med godkända bekämpningsmedel.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Bok, Gunilla, 1961, et al.
(author)
-
Mass occurrence of Penicillium corylophilum in crawl spaces, south Sweden
- 2009
-
In: Building and Environment. - 0360-1323. ; 44, s. 2413-2417
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Buildings with crawl space foundations are looked upon as high-risk constructions with respect to mould growth, especially on the blind floor. This mould growth can be extensive and cover several square meters of the blind floor with potential health risks as a consequence. Mould occurrence and mould species diversity were investigated in a large small-house area in the south of Sweden, comprising 212 buildings. The crawl spaces were inspected and samples from the blind floor were taken. The relative humidity was measured and reached 80–100% for several consecutive months. Subsets of the samples were cultured and the fungi isolated were further analyzed by sequencing of the Internal Transcribed Spacer (ITS) region of nuclear ribosomal Deoxyribo Nucleic Acid (DNA). The results were compared with results from other, relevant studies and confirm that Penicillium corylophilum is the completely dominating mould species in crawl spaces. The occurrences could not be explained as accidental since the extensive occurrence in many dwellings had developed over several years.
|
|
| 8. |
- Bok, Gunilla, et al.
(author)
-
Microbial growth behind tiles in bathrooms
- 2020
-
In: E3S Web of Conferences. Vollyme 172, 2020.. - : EDP Sciences.
-
Conference paper (peer-reviewed)abstract
- Studies investigating microbial diversity in buildings have been performed mainly through the study of dust collected from e. g. floors and door frames and on moisture damaged building materials. A great diversity of mould fungi has been found and the fungus flora is dominated by the genera Aspergillus and Penicillium. The building materials targeted in this specific study were sampled on the back of ceramic tiles from bathroom walls and floors. Furthermore, two different analyses were used to investigate to which degree this specific environment was supportive of microbial growth. Microbial findings were detected in 48 % of the specimens from the spots exposed to liquid water in the bathrooms. To our knowledge, the microbial occurrence in this type of environment has not previously been investigated.. © The Authors.
|
|
| 9. |
- Bok, Gunilla, et al.
(author)
-
Mikroorganismer bakom keramiskaplattor i badrum
- 2015
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Microorganisms behind ceramic tiles in bathroomsIn this study the interface between the backside of ceramic tiles and the waterproof membrane was investigated for microbial growth in 13 bathrooms. This interface is made up of the backside of the ceramic tile, tile adhesive and the waterproof membrane. In every day used bathrooms water will accumulate in this particular environment. It is calculated that a tiled wall exposed to water in 15 minutes needs approximately six months to dry out since water is sucked, by capillary actions, through the grout joints between the ceramic tiles. The wall dries through diffusion forces and diffusion force is a weaker than capillary force and therefore the drying need longer time than the wetting of the wall with a water accumulation in the interface as a result.Samples were taken from areas where the wall and floor had been exposed to free water regularly, due to showering.Mould and/or bacterial growth was found on 69 % of the analysed specimens from the most water exposed places in the bathrooms. No such growth was found on the samples from the dryer areas. The results shows that although the environment behind the tiles may seem to disadvantaged for microbial growth, due to a limited amount of organic substances and due to pH values not favourable for microbial growth, such growth is possible when the moisture conditions are high.To our knowledge the microbial occurrence in this particular environment has not been investigated before.
|
|
| 10. |
|
|
