| 1. |
- Broberg, Kristina, et al.
(author)
-
Smarta hållbara städer i Skåne : Innovationsekosystemkartläggning
- 2021
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Under 2019 tog Forsknings och Innovationsrådet i Skåne fram en innovationsstrategi för regionen som syftar till att ”vara en långsiktig agenda för samarbete mellan nyckelaktörer i Skåne för att främja innovation, adressera svag produktivitet och stärka näringslivet med hållbarhet som en självklarhet och konkurrensfördel”. I strategin pekas sex specialiseringsområden ut, däribland smarta hållbara städer. I samarbete med Region Skåne har RISE under hösten 2020 – våren 2021, genomfört en innovationsekosystemanalys för smarta hållbara städer. Under de senaste åren har Region Skåne gett uppdrag till andra aktörer och även själv bedrivit arbete för att kartlägga delar av ekosystemet runt detta specialiseringsområde. Under arbetet med kartläggningen som presenteras i denna rapport identifierades gap i tidigare analyser främst kring vilka stödfunktioner som finns tillgängliga för aktörerna inom smarta hållbara städer. Fokus i denna kartläggning har därför varit ta fram ny kunskap om dessa stödfunktioner. Övriga delar av analysen baseras på en litteraturstudie av tidigare rapporter. Genom ekosystemanalysen vill Region Skåne få en ökad förståelse för regionens kapacitet inom ett antal utvecklingsområden. Härigenom ämnar man skapa en grund för att identifiera styrkor och svagheter inom området och skapa underlag för vidare arbete. Parallellt med RISE arbete har det pågått ett flertal initiativ och kartläggningar, däribland arbetet med klimatneutrala Lund och Malmö som sker på uppdrag av det strategiska innovationsprogrammet Viable Cities. Tillsammans förväntas genomförda och pågående initiativ ge viktiga resultat om Skånes position och utveckling inom området. Det kan även fungera som ett viktigt underlag i det arbete som pågår, och ska vara klart under 2021, med att ta fram en innovationsagenda för utvecklingen av specialiseringsområdet i regionen. Kartläggningen som presenteras i denna rapport har genomförts i tre delar: 1. En litteraturstudie av tidigare publicerade rapporter av relevans för innovationsekosystemet kring smarta hållbara städer. 2. En kartläggning över tillgången på stödfunktioner. 3. En intervjustudie för att få en fördjupad förståelse för stödfunktionernas verksamhet och roll i ekosystemet. Litteraturstudien utgick från flera tidigare genomförda analyser av regionens näringsliv (branscher, ankarföretag) och forskning och forskningsinfrastruktur. Sammanställningen visar att definition av branschområdet smarta hållbara städer är komplext och därmed är det utmanande att identifiera vilka företag som ingår i området. Dock pekar resultaten på att de branscher som inkluderas i FIRS definition av smarta hållbara städer i hög uträckning redan är, eller har potential att bli starka skånska styrkeområden. Gällande forskning visar studien att flera delområden inom smarta hållbara städer i regionen är starka. Framför allt energiområdet utmärker sig i samtliga studerade analyser, men även andra teknikområden är starka. Regionens städer har attraherat stora anslag bland annat från Vinnova, det strategiska innovationsprogrammet Viable Cities och EU Horizon. Antalet testbäddar inom smarta hållbara städer i regionen utmärker sig däremot som lågt jämfört med andra regioner i närområdet (STRING-regionerna). Kartläggningen av stödfunktioner visade att aktörerna ofta inte bedriver en renodlad verksamhet inom en viss typ av stödfunktion, och att de olika typerna av stödfunktioner på så sätt knyter an till varandra. Totalt identifierades 56 olika aktörer inom de fem kategorier av stöd som arbetades fram: acceleratorer och inkubatorer, testbäddar, innovationsstöd och plattformar, nätverk, kluster och hubbar, samt övrigt stöd. De identifierade aktörerna har en geografisk tyngdpunkt i storstadsregionerna i västra Skåne, och det finns således en stor outnyttjad potential i Skånes övriga kommuner som skulle kunna vara med i arbetet framåt och få innovationsområdet att växa i regionen. En fördjupad studie har gjorts genom intervjuer med aktörer med verksamhet inom testbäddar, inkubatorer och acceleratorer samt nätverk och hubbar. När det gäller testbäddar anses dessa utgöra en viktig länk i innovationsekosystemet genom att erbjuda en plats för behovsägare och leverantörer att mötas och för innovationer att testas. Testbäddar kan också ha en roll i att attrahera internationella aktörer till regionen. Trots dess roll anses antalet testbäddar inom smarta hållbara städer i regionen vara begränsat. Generellt upplevs definitionen av testbäddar som smal, och finansieringsmöjligheterna begränsade. Här identifieras ett behov av ökad kunskap kring alternativa finansieringslösningar för att utveckla och bedriva testmiljöer. I slutsatskapitlet sammanfogas resultat från litteraturstudien, kartläggningen och intervjustudien. Resultaten diskuteras utifrån olika domäner i Isenbergs innovationsekosystem-modell och kompletteras med reflektioner utifrån den högst aktuella och intensiva händelseutvecklingen som sker inom hållbar stadsutveckling på olika nivåer. Projektets slutsatser presenteras uppdelat på följande delområden: Näringslivet inom smarta hållbara städer i Skåne, Tillgång till forskning och forskningsinfrastruktur, Tillgång till innovations- och entreprenörskapsstöd, Finansiering och slutligen Den offentliga sektorns roll i utvecklingen av smarta hållbara städer. Städernas omställning pekas ut som en nyckel för att uppnå klimatneutralitet på nationell, europeisk och global nivå. Stora satsningar utvecklas i snabb takt inom den finansiella sektorn samt inom forskning och innovation. Därför behövs kontinuerlig omvärldsbevakning, positionering och påverkan och det finns möjligheter för regionens aktörer att aktivt bidra till utformningen. Nedan sammanfattas de främsta slutsatserna: • Malmö, Lund och Helsingborg har starka positioner inom hållbar stadsutveckling. För att skapa en förflyttning inom specialiseringsområdet i hela regionen krävs det att det skapas förutsättningar även för de mindre kommunerna och städerna att utvecklas och bidra till utvecklingen i regionen. • Det finns många nätverk, men få testbäddar inom specialiseringsområdet i Skåne. För att utveckla områdets styrkor krävs att det finns en utvecklad och fungerande testmiljöstruktur och att testmiljöerna, i den mån det är möjligt, är verksamma i verklig miljö och inom stadens ytor. • Det finns ett behov av att bredda omfattningen av smarta hållbara städer. Branscherna mobilitet och logistik bör inkluderas i definitionen. Därtill behövs en översyn av begreppet så att medborgarens och civilsamhällets drivkraft för att skapa hållbara och klimatneutrala städer kan tas tillvara.
|
|
| 2. |
- Andersson, Viktor, 1983, et al.
(author)
-
Algae-based biofuel production as part of an industrial cluster
- 2014
-
In: Biomass and Bioenergy. - : Elsevier BV. - 1873-2909 .- 0961-9534. ; 71, s. 113-124
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- This paper presents a study on the production of biofuels from algae cultivated in municipal wastewater in Gothenburg, Sweden. A possible biorefinery concept is studied based on two cases; Case A) combined biodiesel and biogas production, and Case B) only biogas production. The cases are compared in terms of product outputs and impact on global CO2 emissions mitigation. The area efficiency of the algae-based biofuels is also compared with other biofuel production routes. The study investigates the collaboration between an algae cultivation, biofuel production processes, a wastewater treatment plant and an industrial cluster for the purpose of utilizing material flows and industrial excess heat between the actors. This collaboration provides the opportunity to reduce the CO2 emissions from the process compared to a stand-alone operation. The results show that Case A is advantageous to Case B with respect to all studied factors. It is found that the algae-based biofuel production routes investigated in this study has higher area efficiency than other biofuel production routes. The amount of algae-based biofuel possible to produce corresponds to 31 MWfuel for Case A and 26 MWfuel in Case B.
|
|
| 3. |
- Andersson, Viktor, 1983, et al.
(author)
-
Dubbel energivinst med alger som biobränsle
- 2013
-
In: Energimagasinet.
-
Journal article (other academic/artistic)abstract
- Idag kan produktionen av biobränsle påverka livsmedelsförsörjningen negativt. Istället för att biobränsleproduktion ska konkurrera med produktion av livsmedel kan en hittills outnyttjad resurs - kommunalt avloppsvatten - användas för produktion av alger som i sin tur kan användas till biogas och biodiesel. Ny forskning visar på denna potential.
|
|
| 4. |
- Andersson, Viktor, 1983, et al.
(author)
-
Integrated Algae Cultivation for Municipal Wastewater Treatment and Biofuels Production in Industrial Clusters
- 2012
-
In: World Renewable Energy Forum, WREF 2012. - 9781622760923 ; 1, s. 684-691
-
Conference paper (peer-reviewed)abstract
- This paper presents a case study on biofuels production from microalgae cultivated in municipal wastewater in Gothenburg, Sweden. A) Combined biodiesel and biogas production and B) only biogas production, are compared in terms of product outputs, impact on global CO2 emissions reduction and economic performance. Land-use efficiency of biofuels from microalgae was compared with other biofuel production routes. The biofuel production process is assumed to be integrated with a wastewater treatment plant and an industrial cluster, providing the opportunity to reduce the CO2 emissions of the process compared to stand-alone operation.The results show that case A is advantageous in terms of all the studied factors. A higher area efficiency of algae biofuels production routes compared to other biofuel production routes was shown. Nutrient availability in municipal wastewater is shown to be the limiting factor regarding product output. The competitive advantage of co-location with a wastewater treatment plant is clearly shown.
|
|
| 5. |
- Backlund, Sandra, 1986-, et al.
(author)
-
Energy efficiency potentials and energy management practices in Swedish firms
- 2012
-
Conference paper (other academic/artistic)abstract
- In order to improve energy efficiency and reach the EU:s 20-20-20 primary energy saving target, focus has mainly been on diffusion of technology. Previous studies have illustrated large untapped energy saving potentials from implementing energy management practices in firms. Energy management practices have large effects on energy utilization and also a short pay-back time. According to these studies, energy management practices also effect investment decisions and the outcome of investments in energy efficient technologies. This paper investigates to what extent energy management practices influence firms estimation of energy efficiency potentials. Further it investigates two Swedish policy programs that promote industrial energy management practices: The Programme For improving Energy efficiency in energy-intensive industry (PFE) and the energy audit program and whether these have increased energy management practices in Swedish firms. A multiple case study has been conducted in order to investigate energy practices in firms in different industrial sectors. Employment of energy management varies between firms. The firms estimate equal energy efficiency potentials from implementation of energy efficient technology as for energy management practices. In total the firms estimate energy efficiency potentials of 12 %. The study shows that firms that have participated in the programs work more actively with energy management. This can be illustrated by the fact that 75 % of the firms that have not participated in any of the programs lack a person responsible for energy management and 50 % also lack a long term energy strategy. For firms that have participated in the programs the corresponding figures are 30 % and 33 %. The results indicate an untapped potential of energy efficiency measures that could be reached through increased energy management in Swedish industries.
|
|
| 6. |
- Broberg, Sarah, et al.
(author)
-
Biogas production supported by excess heat - A systems analysis within the food industry
- 2015
-
In: Energy Conversion and Management. - : Elsevier. - 0196-8904 .- 1879-2227. ; 91, s. 249-258
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- The aim of this paper was to study the effects on greenhouse gases and economics when a change is made in the use of industrial organic waste from external production and use of biogas (A) to internal production and use (B). The two different system solutions are studied through a systems analysis based on an industrial case. The baseline system (A) and a modified system (B) were compared and analysed. Studies show that industrial processes considered as integrated systems, including the exchange of resources between industries, can result in competitive advantages. This study focuses on the integration of internally produced biogas from food industry waste produced by a food company and the use of excess heat. Two alternative scenarios were studied: (1) the use of available excess heat to heat the biogas digester and (2) the use of a part of the biogas produced to heat the biogas digester. This study showed that the system solution, whereby excess heat rather than biogas is used to heat the biogas digester, was both environmentally and economically advantageous. However, the valuation of biomass affects the magnitude of the emissions reduction. Implementing this synergistic concept will contribute to the reaching of European Union climate targets. (C) 2014 Elsevier Ltd. All rights reserved.
|
|
| 7. |
- Broberg, Sarah
(author)
-
Energy efficiency through industrial excess heat recovery-policy impacts
- 2015
-
In: Energy Efficiency. - : Springer Verlag (Germany). - 1570-646X .- 1570-6478. ; 8:1, s. 19-35
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- The EU target on energy efficiency implies a 20 % reduction in the use of primary energy by implementation of energy efficiency measures. Not all potential cost-effective measures for improved energy efficiency are implemented. This energy efficiency gap is explained by market barriers. Policy instruments can be used to overcome these barriers. The target could, for example, be obtained through industrial excess heat recovery; but there is a knowledge gap on factors affecting excess heat utilization. In this study, interviews were carried out with energy managers in order to study excess heat utilization from industrys perspective. The study seeks to present how excess heat recovery can be promoted or discouraged through policy instruments, and several factors are raised in the paper. The interviews revealed that excess heat recovery is generally referred to in terms of heat deliveries to the district heating network. One may need to look for innovative recovery solutions, and policies are needed to bring these solutions into action. Due to inefficient conversion for heat-driven electricity generation, a system favoring this implementation could favor an inefficient system. Beyond external instruments, internal goals, visions, and the importance of energy as a priority were shown to be important in the work with improved energy management.
|
|
| 8. |
- Broberg, Sarah, et al.
(author)
-
Industrial excess heat deliveries to Swedish district heating networks : drop it like it's hot
- 2012
-
In: Energy Policy. - : Elsevier BV. - 0301-4215 .- 1873-6777. ; 51, s. 332-339
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Using industrial excess heat in District Heating (DH) networks reduces the need for primary energy and is considered efficient resource use. The conditions of Swedish DH markets are under political discussion in the Third Party Access (TPA) proposal, which would facilitate the delivery of firms' industrial excess heat to DH networks. This paper estimates and discusses the untapped potential for excess heat deliveries to DH networks and considers whether the realization of this potential would be affected by altered DH market conditions. The results identify untapped potential for industrial excess heat deliveries, and calculations based on estimated investment costs and revenues indicate that realizing the TPA proposal could enable profitable excess heat investments.
|
|
| 9. |
- Broberg, Sarah, 1983-, et al.
(author)
-
Integrated Algae Cultivation for Biofuels Production in Industrial Clusters
- 2011
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Declining fossil resources and the issue of climate change caused by anthropogenic emissions of greenhouse gases make global action towards a more sustainable society inevitable. The EU decided in 2007 that 20 % of the union´s energy use should origin from renewable resources by the year 2020. One way of achieving this goal is to increase the utilisation of biofuels. Today 2nd generation biofuels are being developed. They are seen as a more sustainable solution than 1st generation biofuels since they have a higher area efficiency (more fuel produced per area) and the biomass can be cultivated at land which is not suitable for food crops. One of these 2nd generation biofuels are fuels derived from microalgae. In this study a thorough literature survey has been conducted in order to assess the State-of-the-Art in algae biofuels production. The literature review showed the importance of a supplementary function in conjunction with algae cultivation and therefore algae cultivation for municipal wastewater treatment and capturing CO2 emissions from industry was included in the study. It was assumed that all the wastewater of the city of Gothenburg, Sweden, was treated by algae cultivation. A computer model of the whole production process has been developed, covering; algae cultivation in conjunction with wastewater treatment, algae harvesting and biofuels production. Two different cases are modelled; a first case including combined biodiesel and biogas production, and a second case investigating only biogas production. Both cases have been evaluated in terms of product outputs, CO2 emissions savings and compared to each other in an economic sense. Utilising the nutrients in the wastewater of Gothenburg it is possible to cultivate 29 ktalgae/year. In the biogas case it is possible to produce 205 GWhbiogas/year. The biogas/biodiesel case showed a production potential of 63 GWhbiodiesel/year and 182 GWhbiogas/year. There is a deficit of carbon in the wastewater, hence CO2 is injected as flue gases from industrial sources. The biodiesel/biogas case showed an industrial CO2 sequestration capacity of 24 ktCO2/year while in the biogas case 22.6 ktCO2/year, could be captured. Estimating the total CO2 emissions savings showed 46 ktCO2/year in the biodiesel/biogas case and 38 ktCO2/year for the biogas case. The importance of including wastewater treatment in the process was confirmed, as it contributes with 13.7 ktCO2/year to the total CO2 emissions savings. Economic comparison of the two cases showed that biodiesel in conjunction with biogas production is advantageous compared to only biogas production. This is mainly due to the higher overall fuel yield and the high willingness to pay for biodiesel. The total incomes from biodiesel/biogas sales were calculated to 221 million SEK/year and 193 million SEK/year for biogas. It was found that the higher incomes from biodiesel/biogas sales repay the increased investment for the biodiesel process in approximately 3 years.
|
|
| 10. |
- Broberg, Sarah, et al.
(author)
-
Potential för användning av lågtempererad värme för uppvärmning av växthus – industriell restvärme och värme från returen på fjärrvärme
- 2022
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Inom projektet ”Innovativa energieffektiva växthus – designade för lågtempererade energikällor och värmeåtervinning”, som pågått mellan december 2020 – juni 2022 och finansierats av Energimyndigheten, föreslås och utvärderas ett nytt koncept för växthusodling, där energi- och odlingseffektivitet samspelar. Utvärderingen av konceptet inkluderar bland annat frågeställningar om hur energieffektiv teknik för växthus kan minska energibehovet vid odling och använda sig av värmeåtervinning och lågtempererade energikällor. Som en del av projektet genomförs och presenteras här en litteraturstudie över möjliga restvärmekällor i Sverige. Studien fokuserar i huvudsak på regionala kartläggningar som identifierats i svenska regioner. Dessa har identifierats och presenteras för tolv av Sveriges regioner. Möjligheterna att nyttja returvärmen på fjärrvärmevattnet diskuteras också, samt en diskussion om klimatavtryck från användning av restvärme.
|
|
