| 1. |
- Desta, Liyew, et al.
(author)
-
Transradial versus trans-femoral access site in high-speed rotational atherectomy in Sweden
- 2022
-
In: International Journal of Cardiology. - : Elsevier BV. - 0167-5273 .- 1874-1754. ; 352, s. 45-51
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Background: Radial artery is the preferred access site in contemporary percutaneous coronary intervention (PCI). However, limited data exist regarding utilization pattern, safety, and long-term efficacy of transradial artery access (TRA) PCI in heavily calcified lesions using high-speed rotational atherectomy (HSRA). Methods: All patients who underwent HSRA-PCI in Sweden between 2005 and 2016 were included. Outcomes were major adverse cardiac events (MACE, including death, myocardial infarction (MI) or target vessel revascularisation (TVR)), in-hospital bleeding and restenosis. Inverse probability of treatment weighting was used to adjust for the non-randomized access site selection. Results: We included 1479 patients of whom 649 had TRA and 782 transfemoral artery access (TFA) HSRA-PCI. The rate of TRA increased significantly by 18% per year but remained lower in HSRA-PCI (60%) than in the overall PCI population (85%) in 2016. TRA was associated with comparable angiographic success but significantly lower risk for major (adjusted OR 0.16; 95% CI 0.05–0.47) or any in-hospital bleeding (adjusted OR 0.32; 95% CI 0.13–0.78). At one year, the adjusted risk for MACE (HR 0.87; 95% CI 0.67–1.13) and its individual components did not differ between TRA and TFA patients. The risk for restenosis did not significantly differ between TRA and TFA HSRA-PCI treated lesions (adjusted HR 0.92; 95% CI 0.46–1.81). Conclusion: HSRA-PCI by TRA was associated with significantly lower risk for in-hospital bleeding and equivalent long-term efficacy when compared with TFA. Our data support the feasibility and superior safety profile of TRA in HSRA-PCI.
|
|
| 2. |
- Frisk, Fredrik, 1971, et al.
(author)
-
Endodontic variables and coronary heart disease.
- 2003
-
In: Acta odontologica Scandinavica. - : Taylor & Francis. - 0001-6357 .- 1502-3850. ; 61:5, s. 257-62
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- This cross-sectional study was designed to explore a possible association between endodontic disease variables and coronary heart disease (CHD). Dental infections are hypothesized to be linked to atherosclerosis and could be a cause of vascular changes crucial for the development of CHD. Most studies have focused on periodontal disease. To our knowledge, no one has specifically studied endodontic variables as risk factors for the development of CHD. In 1992-93, a representative sample (n = 1056) of women in Göteborg, Sweden, aged between 38 and 84 years, took part in a combined dental and medical survey. The dependent variable was CHD, i.e. subjects with angina pectoris and/or a history of myocardial infarction (n = 106). The independent variables were number of root-filled teeth (RF), number of teeth with periapical radiolucencies (PA), tooth loss (TL), age, life situation, marital status, smoking, alcohol habits, body mass index, waist-hip ratio, serum cholesterol and triglyceride concentrations, hypertension and diabetes. The multivariate logistic regression analysis did not prove the endodontic variables to be predictive of CHD. Only age and tooth loss were significantly associated with CHD, with OR = 1.07 (CI = 1.03-1.12) and OR = 2.70 (CI = 1.49-4.87), respectively. The bivariate logistic regression analysis showed a positive significant association between subjects with RF = 2 and CHD, but for PA the bivariate analysis did not support an association with CHD. This cross-sectional study did not reveal a significant association between endodontically treated teeth and CHD nor between teeth with periapical disease and CHD.
|
|
| 3. |
- Lapidus, L, et al.
(author)
-
Alcohol intake among women and its relationship to diabetes incidence and all-cause mortality: the 32-year follow-up of a population study of women in Gothenburg, Sweden
- 2005
-
In: Diabetes Care. ; 28, s. 2230-2235
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Department of Primary Health Care, Sahlgrenska Uni, Göteborg University, Box 454 S-405 30 Göteborg, Sweden. leif.lapidus@swipnet.se OBJECTIVE: The purpose of the study was to explore the predictive value of women's alcohol habits in relation to incidence of diabetes and all-cause mortality. Special attention was paid to potential confounding factors such as age, heredity, education, socioeconomic group, physical inactivity, smoking, blood pressure, serum lipids, and, in particular, obesity. RESEARCH DESIGN AND METHODS: A longitudinal population study consisting of a representative sample of 1,462 women aged 38-60 started in Göteborg, Sweden, in 1968-1969 monitoring for diabetes and mortality over 32 years. RESULTS: Alcohol intake, expressed as intake of wine, hard liquor, or total grams of alcohol, was significantly negatively associated to 32-year diabetes incidence independent of age. However, the apparently protective effect of the alcohol variables was attenuated when BMI was included as a covariate. The inverse relationship between wine intake and diabetes did not remain after adjustment for physical activity or socioeconomic group. Beer and wine intake were significantly negatively associated to mortality. Increase of alcohol intake between the examination in 1968-1969 and 1980-1981 was significantly inversely related to the mortality between 1980-1981 and 2000-2001 and independent of all covariates. No relationship was observed between an increase in alcohol intake and diabetes incidence. However, after adjustment for age, family history, and basal alcohol consumption altogether, a significant inverse relationship was observed between increase of alcohol and diabetes incidence. CONCLUSIONS: The initially significant inverse associations observed between alcohol and diabetes as well as mortality were dependent on a number of confounding factors, of which BMI seems to be the most important. PMID: 16123495 [PubMed - indexed for MEDLINE]
|
|
| 4. |
- Olszewski, Adam J., et al.
(author)
-
Burkitt Lymphoma International Prognostic Index
- 2021
-
In: Journal of clinical oncology : official journal of the American Society of Clinical Oncology. - 0732-183X. ; 39:10, s. 1129-1138
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- PURPOSE: Burkitt lymphoma (BL) has unique biology and clinical course but lacks a standardized prognostic model. We developed and validated a novel prognostic index specific for BL to aid risk stratification, interpretation of clinical trials, and targeted development of novel treatment approaches. METHODS: We derived the BL International Prognostic Index (BL-IPI) from a real-world data set of adult patients with BL treated with immunochemotherapy in the United States between 2009 and 2018, identifying candidate variables that showed the strongest prognostic association with progression-free survival (PFS). The index was validated in an external data set of patients treated in Europe, Canada, and Australia between 2004 and 2019. RESULTS: In the derivation cohort of 633 patients with BL, age ≥ 40 years, performance status ≥ 2, serum lactate dehydrogenase > 3× upper limit of normal, and CNS involvement were selected as equally weighted factors with an independent prognostic value. The resulting BL-IPI identified groups with low (zero risk factors, 18% of patients), intermediate (one factor, 36% of patients), and high risk (≥ 2 factors, 46% of patients) with 3-year PFS estimates of 92%, 72%, and 53%, respectively, and 3-year overall survival estimates of 96%, 76%, and 59%, respectively. The index discriminated outcomes regardless of HIV status, stage, or first-line chemotherapy regimen. Patient characteristics, relative size of the BL-IPI groupings, and outcome discrimination were consistent in the validation cohort of 457 patients, with 3-year PFS estimates of 96%, 82%, and 63% for low-, intermediate-, and high-risk BL-IPI, respectively. CONCLUSION: The BL-IPI provides robust discrimination of survival in adult BL, suitable for use as prognostication and stratification in trials. The high-risk group has suboptimal outcomes with standard therapy and should be considered for innovative treatment approaches.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Rönkkö, Kari, et al.
(author)
-
Digital teknik och socialt arbete : att motivera socialt utsatta ungdomar med stöd avmotivationsappar och hälsoarmband
- 2017
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Digital teknik och socialt arbete är en pilotstudie som syftat till att undersöka effekter av att använda aktivitetsarmband med tillhörande motivationsapp för att stärka ungdomars motivation till fysisk aktivitet och goda sömnvanor. Projektet har präglats av ett explorativt angreppsätt i det att vi undersökt hur introduktion av ny digital teknik mottas av olika målgrupper inom socialtjänsten.Forskning har visat sig att det finns en tydlig koppling mellan ökad fysisk aktivitet och minskad psykisk ohälsa. Sömnen är ytterligare faktor som spelar en betydande roll för barn och ungas hälsa. Vi har denna kunskap om fysiska aktivitet och sömn i samhället idag samtidigt som barn och ungas psykiska och fysiska hälsosituation utgör ett uppmärksammat folkhälsoproblem. Att barn rör på sig för lite syns hos alla grupper av barn och unga oavhängigt faktorer som familjeförhållanden, arbetsmarknadsstatus och föräldrars samhällsekonomiska status. Enligt Socialstyrelsen (2013) är det av extra vikt att barn och unga uppnår bästa möjliga hälsa eftersom det visat sig att nedsatt hälsotillstånd i unga år kan få betydelse för resten av individens liv. Insatser för att preventivt främja våra barns och ungas hälsa är därför en önskvärd och god samhällsinvestering både för den enskilda individen och för allas vår gemensamma hållbara framtid. Denna rapport beskriver resultatet av ett forsknings-och utvecklingsprojekt där vi undersökt hur appar och aktivitetsarmband skulle kunna användas för att motivera barn och unga till ökad fysisk aktivitet samt bättre sömnvanor. Våra undersökningar av tidigare forskning inom problemområdet har visat på att det finns en tydlig koppling mellan ökad fysisk aktivitet och minskad psykisk ohälsa, såsom t.ex. att fysisk aktivitet kan minska depression och ångest. Fysisk aktivitet har samma effekt som psykologisk behandling och medicinering, men ger betydligt färre biverkningar än medicinering. Det finns också framgångsrika försök med viktminskningsgrupper som arbetat med stöd av digitala lösningar. Tekniken i sig kan bidra med att sätta mål, motivera, och följa upp resultat. Sociala funktioner för att kunna följa andras framsteg har visat sig öka motivation gällande att vara mer fysiskt aktiv. Angreppsätt där man låter användare mäta och följa sitt eget beteende ger den största positiva effekten för att åstadkomma hälsofrämjande beteendeförändringar. Om fysisk aktivitet är bra för hälsa är sömn om möjligt ännu viktigare. Forskning inom sömn visar att det en tydlig koppling mellan sömn och vardagligt välbefinnande. Det har konstaterats att olika typer av sömn har olika funktioner. REM-sömnen har t.ex. påvisat koppling till bättre mönsterigenkänning medan djupsömnen har en påverkan på minnet. Forskning visar också att sömnlöshet påverkar immunförsvaret negativt vilket i sin tur kan bidra till sömnstörningar och övervikt hos ungdomar.Vad gäller teknik så visar forskning att professionell kompetens inom hälsa och medicin inte alltid används vid framtagning av teknik, vilket utgör ett återkommande problem. Det är inte enbart är tekniken som måste fungera för att insatsen ska kunna lyckas, attityden till e-hälsa bland befolkningen generellt sett kan också ha en avgörande betydelse. Om den generella bilden av tekniken bland befolkningen är negativ så är det svårt att införa och lyckas med teknikstöd. Teknikutvecklingen är snabb, och vi står inför en dramatisk ökning av olika informations- och telekommunikationsteknologier vars syfte är att förbättra och utveckla egenvård och omsorg. Frågor om integritet hamnar ofta i skymundan. Flertalet av de identifierade relevanta publikationerna fokuserade mer på tekniken än det hälsobefrämjande stödet.Vår bibliografiska undersökning visar att det finns förhållandevis lite av samband mellan begrepp som är relaterade till hälsoappar och egenvård kontra motivationsarbete och socialt arbete. De starkaste sambanden av intresse för oss hittade vi i ett gränsland mellan medicin och datavetenskap. Sammanfattningsvis kan vi säga att flertalet av de här identifierade akademiska publikationerna diskuterar de tekniska lösningarna i sig, eller presenterar användarvalidering av olika lösningar; snarare än socialt arbete, eget motivations- och förändringsarbete av dåliga vanor och livsmönster - som är vårt intresseområde i denna studie.För att bättre förstå och bidra till utmaningarna så har ett samarbete initierats mellan Helsingborgs stads Forsknings- och utvecklingsenhet för social hållbarhet (FoU Helsingborg), Preventivt arbete tillsammans (PART) från Helsingborgs stad och forskare från både Lunds Internet institut (LUii), Lunds Universitet samt Digital design, Sektionen för hälsa och samhälle på Kristianstad Högskola (HKR). Ett internt utvecklingsprojekt har genomförts av PART med stöd av FoU i Helsingborgs stad. I samband med utvecklingsprojektet har ett gränsöverskridande samarbete initierats där aktionsforskning ramat in utvecklingsprojektets empiriska studie och möjliggjort en gemensam yta för ett bredare kunskapsskapande. Vårt fokus har varit ett kunskapsbildande vad gäller aktivitetsarmband och motivationsappar för barn och unga som löper risk för ohälsa. Denna rapport presenterar en akademisk kunskapsöversikt, samt resultatet från ett utvecklingsprojekt där vi tillsammans undersökt effekterna av att använda aktivitetsarmband och tillhörande social app. Vi har beforskat vilken påverkan dessa kan ha på ungdomars egen motivation till fysisk aktivitet och goda sömnvanor.Syftet med pilotprojektet har varit att kartlägga forskningen på området, undersöka de upplevda effekter av att använda aktivitetsarmband med tillhörande motivationsapp för att stärka deltagares motivation till fysisk aktivitet och förbättrade sömnvanor, samt undersöka hur vi kan förstå de faktorer som verkar vara mest betydande för att uppnå effekter. Det senare har vi gjort genom att fokusera på fyra övergripande områden: Användandet av motivationsapp - Hur länge och med vilken frekvens använder deltagarna armband och motivationsapp? Värdeskapande för ungdomar - Till vilka positiva resultat bidrar armband och motivationsapp? Negativa bieffekter - Kan armband och motivationsapp orsaka negativa bieffekter hos deltagarna? Om så, till vilka områden hänför sig dessa bieffekter? Värdeskapande för personal – Vilken nytta ser personalen av armband och motivationsapp i sitt arbete?Ur ett forskningsperspektiv så är studien att betrakta som mindre, varvid dess värde skall beaktas utifrån detta. Mer forskning behövs i området motivationsappar och socialt arbete. Studieresultatet visar på faktorer som har betydelse för frågeställningarna, som också kan identifieras i tidigare forskning. Positiva upplevelser har varit att ungdomarna fått en märkbart ökad medvetenhet om sina egna levnadsmönster vad gäller motion och sömn. Tydligast märktes den nya medvetenhet som växte fram runt egna sömnvanor, även att dessa inte alltid gick att åtgärda på egen hand. Det var också uppenbart att den nya medvetenheten ledde ökad motivation och fysisk aktivitet. Identifierade negativa bieffekter var att stress kunde uppstå när ungdomarna var förhindrade att själva öka sitt stegantal samtidigt som de såg andra ungdomars resultat öka. Det rapporterades problem med att sköta den dagliga laddningen av aktivitetsarmbandet, samt att aktivera sömnmätningen när de skulle lägga sig. Ett stort värde för personalen var att de fick ett instrument som berikade kommunikationen utifrån “objektiv” data genererad av ungdomarnas egna mätningar av motion och sömn. Ett verktyg som utgjorde god hjälp för samtal, som i sig kunde bidra till bättre struktur i ungdomars liv.
|
|
| 7. |
- Rönkkö, Kari, et al.
(author)
-
Digital teknik och socialt arbete : att motivera socialt utsatta ungdomar med stöd avmotivationsappar och hälsoarmband
- 2017
-
Book (other academic/artistic)abstract
- Digital teknik och socialt arbete är en pilotstudie som syftat till att undersöka effekter av att använda aktivitetsarmband med tillhörande motivationsapp för att stärka ungdomars motivation till fysisk aktivitet och goda sömnvanor. Projektet har präglats av ett explorativt angreppsätt i det att vi undersökt hur introduktion av ny digital teknik mottas av olika målgrupper inom socialtjänsten. Forskning har visat sig att det finns en tydlig koppling mellan ökad fysisk aktivitet och minskad psykisk ohälsa. Sömnen är ytterligare faktor som spelar en betydande roll för barn och ungas hälsa. Vi har denna kunskap om fysiska aktivitet och sömn i samhället idag samtidigt som barn och ungas psykiska och fysiska hälsosituation utgör ett uppmärksammat folkhälsoproblem. Att barn rör på sig för lite syns hos alla grupper av barn och unga oavhängigt faktorer som familjeförhållanden, arbetsmarknadsstatus och föräldrars samhällsekonomiska status. Enligt Socialstyrelsen (2013) är det av extra vikt att barn och unga uppnår bästa möjliga hälsa eftersom det visat sig att nedsatt hälsotillstånd i unga år kan få betydelse för resten av individens liv. Insatser för att preventivt främja våra barns och ungas hälsa är därför en önskvärd och god samhällsinvestering både för den enskilda individen och för allas vår gemensamma hållbara framtid. Denna rapport beskriver resultatet av ett forsknings-och utvecklingsprojekt där vi undersökt hur appar och aktivitetsarmband skulle kunna användas för att motivera barn och unga till ökad fysisk aktivitet samt bättre sömnvanor. Våra undersökningar av tidigare forskning inom problemområdet har visat på att det finns en tydlig koppling mellan ökad fysisk aktivitet och minskad psykisk ohälsa, såsom t.ex. att fysisk aktivitet kan minska depression och ångest. Fysisk aktivitet har samma effekt som psykologisk behandling och medicinering, men ger betydligt färre biverkningar än medicinering. Det finns också framgångsrika försök med viktminskningsgrupper som arbetat med stöd av digitala lösningar. Tekniken i sig kan bidra med att sätta mål, motivera, och följa upp resultat. Sociala funktioner för att kunna följa andras framsteg har visat sig öka motivation gällande att vara mer fysiskt aktiv. Angreppsätt där man låter användare mäta och följa sitt eget beteende ger den största positiva effekten för att åstadkomma hälsofrämjande beteendeförändringar. Om fysisk aktivitet är bra för hälsa är sömn om möjligt ännu viktigare. Forskning inom sömn visar att det en tydlig koppling mellan sömn och vardagligt välbefinnande. Det har konstaterats att olika typer av sömn har olika funktioner. REM-sömnen har t.ex. påvisat koppling till bättre mönsterigenkänning medan djupsömnen har en påverkan på minnet. Forskning visar också att sömnlöshet påverkar immunförsvaret negativt vilket i sin tur kan bidra till sömnstörningar och övervikt hos ungdomar. Vad gäller teknik så visar forskning att professionell kompetens inom hälsa och medicin inte alltid används vid framtagning av teknik, vilket utgör ett återkommande problem. Detär inte enbart är tekniken som måste fungera för att insatsen ska kunna lyckas, attityden till e-hälsa bland befolkningen generellt sett kan också ha en avgörande betydelse. Om den generella bilden av tekniken bland befolkningen är negativ så är det svårt att införa och lyckas med teknikstöd. Teknikutvecklingen är snabb, och vi står inför en dramatisk ökning av olika informations- och telekommunikationsteknologier vars syfte är att förbättra och utveckla egenvård och omsorg. Frågor om integritet hamnar ofta i skymundan. Flertalet av de identifierade relevanta publikationerna fokuserade mer på tekniken än det hälsobefrämjande stödet. Vår bibliografiska undersökning visar att det finns förhållandevis lite av samband mellan begrepp som är relaterade till hälsoappar och egenvård kontra motivationsarbete och socialt arbete. De starkaste sambanden av intresse för oss hittade vi i ett gränsland mellan medicin och datavetenskap. Sammanfattningsvis kan vi säga att flertalet av de här identifierade akademiska publikationerna diskuterar de tekniska lösningarna i sig, eller presenterar användarvalidering av olika lösningar; snarare än socialt arbete, eget motivations- och förändringsarbete av dåliga vanor och livsmönster - som är vårt intresseområde i denna studie. För att bättre förstå och bidra till utmaningarna så har ett samarbete initierats mellan Helsingborgs stads Forsknings- och utvecklingsenhet för social hållbarhet (FoU Helsingborg), Preventivt arbete tillsammans (PART) från Helsingborgs stad och forskare från både Lunds Internet institut (LUii), Lunds Universitet samt Digital design, Sektionen för hälsa och samhälle på Kristianstad Högskola (HKR). Ett internt utvecklingsprojekt har genomförts av PART med stöd av FoU i Helsingborgs stad. I samband med utvecklingsprojektet har ett gränsöverskridande samarbete initierats där aktionsforskning ramat in utvecklingsprojektets empiriska studie och möjliggjort en gemensam yta för ett bredare kunskapsskapande. Vårt fokus har varit ett kunskapsbildande vad gäller aktivitetsarmband och motivationsappar för barn och unga som löper risk för ohälsa. Denna rapport presenterar en akademisk kunskapsöversikt, samt resultatet från ett utvecklingsprojekt där vi tillsammans undersökt effekterna av att använda aktivitetsarmband och tillhörande social app. Vi har beforskat vilken påverkan dessa kan ha på ungdomars egen motivation till fysisk aktivitet och goda sömnvanor. Syftet med pilotprojektet har varit att kartlägga forskningen på området, undersöka de upplevda effekter av att använda aktivitetsarmband med tillhörande motivationsapp för att stärka deltagares motivation till fysisk aktivitet och förbättrade sömnvanor, samt undersöka hur vi kan förstå de faktorer som verkar vara mest betydande för att uppnå effekter. Det senare har vi gjort genom att fokusera på fyra övergripande områden: Användandet av motivationsapp - Hur länge och med vilken frekvens använder deltagarna armband och motivationsapp? Värdeskapande för ungdomar - Till vilka positiva resultat bidrar armband och motivationsapp? Negativa bieffekter - Kan armband och motivationsapp orsaka negativa bieffekter hos deltagarna? Om så, till vilka områden hänför sig dessa bieffekter? Värdeskapande för personal – Vilken nytta ser personalen av armband och motivationsapp i sitt arbete? Ur ett forskningsperspektiv så är studien att betrakta som mindre, varvid dess värde skall beaktas utifrån detta. Mer forskning behövs i området motivationsappar och socialt arbete. Studieresultatet visar på faktorer som har betydelse för frågeställningarna, som också kan identifieras i tidigare forskning. Positiva upplevelser har varit att ungdomarna fått en märkbart ökad medvetenhet om sina egna levnadsmönster vad gäller motion och sömn. Tydligast märktes den nya medvetenhet som växte fram runt egna sömnvanor, även att dessa inte alltid gick att åtgärda på egen hand. Det var också uppenbart att den nya medvetenheten ledde ökad motivation och fysisk aktivitet. Identifierade negativa bieffekter var att stress kunde uppstå när ungdomarna var förhindrade att själva öka sitt stegantal samtidigt som de såg andra ungdomars resultat öka. Det rapporterades problem med att sköta den dagliga laddningen av aktivitetsarmbandet, samt att aktivera sömnmätningen när de skulle lägga sig. Ett stort värde för personalen var att de fick ett instrument som berikade kommunikationen utifrån “objektiv” data genererad av ungdomarnas egna mätningar av motion och sömn. Ett verktyg som utgjorde god hjälp för samtal, som i sig kunde bidra till bättre struktur i ungdomars liv.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Svensson, Måns, et al.
(author)
-
Digitalization and Privacy : A systematic literature review
- 2016
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- The research area of Digitalization and Privacy, as defined and delimited within the context of this knowledge review, (mainly through the selection of search strings), is in a phase of development. The present study has been delimited to articles in English that have been published in scientific peer-reviewed journals. During the past ten years, the number of scientific articles per year has increased more than five times. For example, a search of the database WEB OF SCIENCE for the year 2006 renders 13 matches, while an identical search for the year 2014 renders 72 matches. In the present systematic knowledge review, two types of investigations have been conducted. First, a bibliometric analysis that aims to produce a comprehensive overview of the current state of the research in the area at a statistically analytical level. Second, a systematic literature study that has identified relevant scientific articles, analyzed their content and categorized them. The bibliometric analysis demonstrates that research on digitalization and privacy is quite strictly divided, mainly between three scientific fields. In other words, communication between the various fields (i.e., intertextual references and citations of each field’s research) is somewhat limited. The research fields can be described as: (a) a technical field that is largely concerned with systems development, (b) a legal field that focuses on issues regarding legislated protection of privacy, and (c) a social sciences and behavioral sciences oriented area that includes informatics, psychology, sociology, political science and marketing and management research and more. This systematic literature review, based on close reading of all included articles, shows a lack of clear, mutually shared, conceptual terminology and common understandings of methodologies within the various scientific disciplines. However, there are a number of areas (or focuses of research) that recur frequently. The five dominant areas are: (a) technology, (b) legislation, (c) the state, (d) theory, and (e) working life. Further, the research identifies different approaches to digitalization and privacy. First, as a problem (or, perhaps, a challenge) that can be managed using new, improved and more privacy-sensitive technology. Secondly, as an opportunity to work towards achieving good values such as improved health, through practical applications of potentially sensitive data. Thirdly, as a threat to citizens and employees. And, finally, as a relationship of ex-change between usefulness and risks, for example, with regards to state needs for information in order to prevent threats and protect the citizens rights of privacy. It is also strikingly clear that there is insufficient knowledge of the relation-ship between digital surveillance and potential behavioral changes in society. Various studies highlight that a lack of respect for privacy risks leading to reduced Internet use and reduced political involvement (at least on the Internet). However, at this point in time there is no empirical evidence to support that this is the case.
|
|
