| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Bastviken, Sofia, et al.
(author)
-
Läget i länet? Tillståndet i Östergötlands vattenmiljöer
- 2011
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Östergötland finns många varierande och värdefulla vattenmiljöer. Mer än hälften av länets vattenmiljöer har dock inte tillräckligt bra vattenkvalitet för att nå upp till de mål som antagits inom Sverige och EU. Länets vatten har under lång tid varit utsatt för olika typer av miljöpåverkan från mänskliga verksamheter. I många fall leder det till miljöproblem som algblomningar eller förstörda livsmiljöer.Flera åtgärder genomförs nu för att för att förbättra miljötillståndet i länets vatten. De största hoten mot Östergötlands vattenmiljöer är övergödning, utsläpp av miljögifter och fysisk påverkan i form av t.ex. dikning, dämning och omledning av vatten. Andra mindre omfattande problem är försurning och införsel av främmande arter som ibland tränger undan våra inhemska arter.Övergödning är främst ett problem i sjöar och vattendrag på östgötaslättensamt i kustvattnet. Läckage från jordbruksmark, utsläpp av avloppsvatten och förbränning av fossila bränslen är några av de källor som tillför näringsämnen till vattenmiljön. För mycket näring leder bland annat till algblomningar, grumling och syrefria bottnar.Från syrefria bottnar läcker i sin tur fosfor till ovanliggande vatten och det krävs därför kraftiga åtgärdsinsatser för att vända en negativ spiral. Många åtgärder genomförs för att minska utsläpp av näringsämnen, och utsläpp från industri och reningsverk har minskat markant. Än så länge kan vi dock inte utifrån våra miljödata se några tydliga förbättringar i miljötillståndet. Detta beror på att det efter decennier av utsläpp finns stora mängder näringsämnen upplagrade i mark och bottensediment. De ”gamla synderna” medför att det tar tid innan vi ser resultat av de åtgärder som hittills genomförts.De senaste tio åren har dessutom varit blötare än tidigare och under nederbördsrika år läcker generellt mer näringsämnen från mark till vatten. Länsstyrelsen arbetar tillsammans med kommuner, vattenråd och andra berörda parter inom länet för att förbättra miljötillståndet.Takten på åtgärdsarbetet har ökat under senare år och förhoppningsvis återspeglar det sig snart i våra mätdata. Mycket har också hänt på miljögiftsområdet och halterna av flera miljögifter har minskat under senare år. Men faran är inte över, hela tiden framställs nya kemikalier som förr eller senare hamnar i vattenmiljön. Genom så kallade screeningundersökningar försöker Länsstyrelsen hitta nya ämnen som kan hota miljön och människors hälsa. Nya regelverk inom EU gör det också enklare att få kontroll på kemikalier samt att minska utsläppen. Många av de ämnen och produkter som vi använder i vår vardag återfinns i miljön, till exempel bisfenol A och nonylfenol. Länsstyrelsen och kommunerna arbetar också för att minska spridning av föroreningar från redan förorenade mark- och vattenområden som till exempel i Gusum och Valdemarsviken. Ett kvarstående problem, i såväl Östergötland som övriga Sverige, är också det höga kvicksilverinnehållet i sötvattenslevande fisk. För att öka kunskaperna om förekomst och spridning av miljögifter i länet har Länsstyrelsen och Motala ströms vattenvårdsförbund utökat övervakningen av miljögifter.Ett annat utbrett miljöproblem i länets sjöar och vattendrag är olika former av fysiska förändringar. Människan har under lång tid utnyttjat vattnet för olika ändamål, ofta utan hänsyn till växt- och djurliv. Flera sjöar har torrlagts eller sänkts för att kunna bruka marker som översvämmats eller varit försumpade. Nästan alla större vattendrag i länet är idag utbyggda med vattenkraftverk och regleringsmagasin.Ingreppen har förändrat vattnets naturliga väg och flöde, och dammar utgör dessutom ofta vandringhinder för t.ex. fisk. I länet pågår nu flera projekt för att åtgärda vandringshinder och återställa rensade vattendrag till mer naturliga förhållanden, med bättre förutsättningar för fisk och andra organismer.Ett mindre utbrett problem i länets sjöar och vattendrag är försurning. Tack vare att stora områden i länet består av kalkhaltiga jordar som buffrar surt nedfall har vi inte lika stora problem med försurning som många andra län. Problem med försurning är störst i länets norra och södra skogsbygder. Orsaker till försurningen är utsläpp från transporter, energianläggningar, industri och jordbruk.Utsläppen av svavel och kväve har minskat kraftigt under de senaste tio åren, men återhämtningen tar tid och flera vatten måste därför kalkas under en lång tid framöver.I länets vattenmiljöer finns flera främmande arter som kommit hit med människans hjälp. De allra flesta arter är harmlösa, medan vissa tränger undan våra inhemska arter och därmed minskar den biologiska mångfalden. En art som ställt till med stora problem i länets vatten är signalkräftan. Signalkräftan sprider kräftpest till vår inhemska flodkräfta och flodkräftan är nu akut hotad. Den låga salthalten gör att Östersjöns ekosystem är extra känslig för påverkan i och med att flera av de arter som lever här lever nära eller på gränsen av vad de klarar av. De är mer eller mindre stressade av salthalten och är därför ofta känsligare än när de förekommer i sin ursprungsmiljö. Ökad konkurrens från främmande arter kan bidra till att de ursprungliga arterna får svårare att överleva. Under senare år har två främmande arter, havsborstmasken Marenzelleria och tusensnäckan Potamopyrgus antipodarum blivit allt vanligare på bottnarna i östgötaskärgården. Dessa arter är särskilt vanliga i länets innerskärgårdar och det finns risk att de tränger ut inhemska bottendjur.Eftersom havsborstmasken Marenzelleria kan gräva mycket djupa gångar i bottnarna kan de bidra till ökad frisättning av miljögifter och näringsämnen som länge legat begravda i sedimenten. Tillgången på grundvatten är generellt god i länet, men olika former av mänsklig påverkan riskerar att förorena grundvattnet. Övervakningen av grundvattenmagasin är relativt nystartad och vi vet ännu relativt lite om grundvattnets kvalitet. De undersökningar som Länsstyrelsen hittills genomfört har visat spår av både organiska föroreningar och tungmetaller i några av länets grundvattenmagasin.En del av de problem som finns i grundvattnet, som till exempel höga halter av radon, fluorid och uran, kan dock kopplas till naturliga förekomster i berggrunden. Överuttag av grundvatten i kust och skärgårdsområden kan leda till saltvatteninträngning. Eftersom större delen av Östergötland har varit täckt av hav kan grundvattnet även vara påverkat av relikt (gammalt) saltvatten.Den här rapporten är en del i Länsstyrelsens satsning för att öka kunskapen och medvetenheten om länets vattenmiljöer. Tillsammans kan vi verka för att vårda, bevara och förbättra miljötillståndet i våra unika vattenmiljöer.Det pågår ett intensivt förbättringsarbete på flera nivåer, såväl internationellt som nationellt. På den lokala nivån finns ett stort intresse och engagemang inom länets nio lokala samverkansforum, de s.k. vattenråden.Det har aldrig funnits så stor chans att påverka vattenmiljön som nu!
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Bohlin, Alexis, et al.
(author)
-
Pure rotational CARS measurements of temperature and O2-concentration in a low swirl turbulent premixed flame
- 2013
-
In: Proceedings of the Combustion Institute. - : Elsevier BV. - 1540-7489. ; 34, s. 3629-3636
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Abstract in UndeterminedTemperature and relative O-2-concentrations have been measured using pure rotational coherent anti-Stokes Raman spectroscopy (RCARS) in a low swirl turbulent premixed flame. This lean flame burning methane has previously been investigated using laser diagnostic techniques and numerical modeling of flame characteristics. In the present work, single-shot RCARS measurements were performed and analysed statistically to obtain temperature and O-2-concentration probability density functions. The results were compared with large eddy simulations (LES) showing fairly good agreement. The rotational CARS technique was successfully applied in the whole range of temperatures (300-1700 K) and relative O-2-concentrations (9-21%), and based on the simultaneous measurements of temperature and O-2-concentration an improved understanding of the reaction progress and air entrainment from the surroundings can be achieved. From the evaluated O-2-concentration, the H2O mole fraction could be estimated, which subsequently made an important thermometric correction possible of up to similar to 40 K at 1700 K by inclusion of N-2-H2O line-broadening coefficients in the theoretical spectral calculations. Spatial averaging effects were observed in a fraction of spectra where both hot and cold spectral envelopes were detected, most often with corresponding peaks displaced relative to each other. The large range of CARS signal intensities (about 3 orders of magnitude) when intermittently probing low and high temperature gases was dealt with by using a multi-track function of the CCD camera that increased the dynamic range. Merits and limitations of pure rotational CARS for diagnostics in turbulent flames are discussed and comparison is made with vibrational CARS. (C) 2012 The Combustion Institute. Published by Elsevier Inc. All rights reserved.
|
|
| 7. |
- Carlsson, Anders, et al.
(author)
-
A new scolenaspidid (Osteostraci) from the lower Devonian of Podolia, Ukraine
- 2008
-
In: Paläontologische Zeitschrift. - 0031-0220. ; 82:3, s. 314-323
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- A new osteostracan genus and species. Victoraspis longicornualis n. gen., n. sp., is described based on material from Rakovets', present day Ukraine. This new taxon shares characters with the two genera Stensiopelta DENISON, 1951 and Zychaspis JANVIER, 1985. A phylogenetic analysis supports the position of Victoraspis as the sister group to a monophyletic Stensiopelta, while the interrelationships of the various species of Zychaspis are poorly resolved. A morphometric analysis is carried out in an attempt to further resolve the taxonomic affinity. This analysis groups all examined Zychaspis species closely together, and further supports the establishment of Victoraspis as separate, genus.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Carlsson, Ella, et al.
(author)
-
FIELD STUDIES OF GULLIES AND PINGOS ON SVALBARD – A MARTIAN ANALOG.
- 2008
-
In: European Planetary Science Congress, 21-26 September 2008. ; 3
-
Conference paper (peer-reviewed)abstract
- The gully systems on Mars have been found to superpose young geological surfaces such as dunes and thermal contraction polygons. This in combination with the general absence of superimposed impact craters suggest that the gullies are relatively recent geological formations. The observed gullies display a wide set of morphologies ranging from features seemingly formed by fluvial erosion to others pointing to dry landslide processes. A recent discovery suggests that this is an ongoing process, which appears to occur even today. Several formation mechanisms have been proposed for the Martian gullies, such as liquid carbon dioxide reservoirs, shallow liquid water aquifer, melting ground ice, dry landslide, snow melt and deep liquid water aquifer. However, none of these models can alone explain all the gullies discovered on Mars. So far Martian gullies have been studied only from orbit via remote sensing data. Hydrostatic pingos are perennial ice-cored mounds that may reach an elongated or circular radius of approximately 150 m. They are found in periglacial environments where they are formed by freezing processes in the continuous permafrost. The pingos go through different evolutionary stages as they mature, where the final stage leaves an annular rim left by the collapse of the summit. Images from the High Resolution Imaging Science Experiment (HiRISE) show small fractured mounds in the Martian mid-latitudes. Even though some differences are observed, the best terrestrial analogues for the observed mound morphology are pingos. Gullies and pingos found in Arctic climates on Earth could be an analog for the Martian ones. A comparative analysis might help to understand the formation mechanisms of the Martian pingos and gullies and their possible eroding agent.
|
|
| 10. |
- Carlsson, Erik, et al.
(author)
-
Geochemistry of the infiltrating water in the vadose zone of a remediated tailings impoundment, Kristineberg, northern Sweden
- 2003
-
In: Applied Geochemistry. - 0883-2927 .- 1872-9134. ; 18:5, s. 659-674
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- At the remediated tailings Impoundment 1 at Kristineberg, Northern Sweden, installations of tension lysimeters were performed in the protective cover (10, 50, and 100 cm), in the oxidised tailings (150 cm), in the unoxidised secondarily enriched tailings (200 cm) and in the unoxidised tailings (260 cm). The lysimeters in the till protective cover contained relatively low concentrations of most elements. After infiltration through the sealing layer, consisting of 0.3 m compacted clayey till, pH decreased and conductivity, together with the concentrations of several major and trace elements, increased significantly. In the lysimeters installed in the tailings at depths of 150 and 200 cm average pH decreased to 3.4 at 150 cm and 3.2 at 200 and average conductivity increased to 2.9 mS/cm. Elements such as Al, Cd, Co, Fe, Mn, Mo, Ni,Pb, S, Si and Zn had the highest concentrations in the lysimeter at 200 cm depth. Examples of concentration averages for this lysimeter are Cd 600 μg/L, Fe 1500 mg/L, Mn 11 mg/L, Ni 1.06 μg/L, S 1800 mg/L, and Zn 190 mg/L. Between the depths of 200 and 260 cm the concentration of most elements decreased. The increase between the lysimeters at the depths of 150 and 200 cm can be explained by remobilization of secondarily retained oxidation products as well as from the continued oxidation. The decrease between the second and the third lysimeters is interpreted as co-precipitation with different Fe oxyhydroxides as well as adsorption onto secondarily formed minerals and primary mineral surfaces. Calculations of saturation indices indicate that several different hydroxides might precipitate at this level. This retainment takes place mainly due to the increase in pH. The pH increases from 3.2 up to 4-4.4 in this depth interval. Between the deepest lysimeter and the groundwater table, the element concentrations probably decrease even further. pH increases to 5-6.5 in the groundwater. Most of the pre-remediation oxidation products that are secondarily retained above or below the oxidation front and are released by the small amount of infiltrating water together with the present oxidation products are retained again during continued transport downwards. If the depth to the groundwater table is large enough, most of the metals released by the infiltrating water and the diffusing O2 do not reach the groundwater.
|
|
