| 1. |
- Alm, Mikael, 1973-
(author)
-
Kungsord i elfte timmen : Språk och självbild i det gustavianska enväldets legitimitetskamp 1772–1809
- 2002
-
Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
- This thesis deals with the language and image of late Swedish absolutism. The sources used are royal medals and royal speeches and ceremonies at the Diets. The images are analysed as linguistic constructions, made up by a framework of concepts articulated in words, symbols and ceremonies around the kings. The essential argument is that during the late eighteenth century, European absolute monarchy suffered a severe legitimation crisis that had its origins at a discursive level. The political discourse changed: old conceptions and attitudes were revised, and new ones were established. Faced with these changing prerequisites for legitimacy, the absolute monarchs had increasing difficulty to master the political vocabulary; as traditional political concepts successively lost their potential to legitimise, the new concepts increasingly challenged the existing political order. The investigation consists of three analytical parts. The first part focuses on the language and image of Gustaf III. The second part focuses on the reception of the royal images and the discursive expressions among the subjects during the entire period (1772–1809). Attention is also paid to the repressive machinery of Gustavian absolutism as an important part of the struggle for discursive authority. The third part focuses on the language and image of Gustaf IV Adolf. The results show fundamental changes over time in the struggles for legitimacy, referred to as a movement from a primarily communicative strategy during the reign of Gustaf III, to a primarily repressive strategy during the reign of Gustaf IV Adolf. These changes are connected to the escalating discursive conflicts shown in the intermediate part, and are essential for the understanding of the final fall of Swedish absolutism in 1809.
|
|
| 2. |
- Christensson, Mikael, et al.
(author)
-
Bottenfaunan i Gävleborgs län 2011 - En undersökning av 33 lokaler i rinnande vatten och en sjölitoral
- 2012
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- På uppdrag av länsstyrelsen i Gävleborgs län har Medins Biologi AB analyserat ochutvärderat bottenfaunaprover från 34 lokaler. Proverna togs under sommaren och hösten2011. Fältarbetet utfördes av länsstyrelsen och Hudiksvalls kommun. Undersökningenomfattade nio lokaler i länets återkommande regionala miljöövervakningsprogram och25 lokaler ingår i kalkeffektuppföljngsprogrammet. Syftet är att övervaka miljötillståndeti länets vattendrag samt utgöra underlagsmaterial för statusbedömning av vattenförekomsterenligt vattendirektivet. Resultaten kan också användas för avstämning motmiljömålen "Levande sjöar och vattendrag", "Ingen övergödning", "Bara naturlig försurning"och "Biologisk mångfald".
|
|
| 3. |
- Henricsson, Anna, et al.
(author)
-
Bottenfauna i Stockholms län 2010 : En undersökning av åtta lokaler i rinnande vatten ochfyra lokaler i sjölitoral
- 2011
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Surhetsförhållandena bedömdes vara nära det neutrala eller måttligt sura vid samtliga lokaler förutom vid Långsjön där förhållandena bedömdes vara sura (Tabell 1). Trots indikationer på hög näringstillgång i vattendragen bedömdes samtliga lokaler ha god eller hög status med avseende på eutrofiering. Detta kan förklaras med att sparkprovtagning om möjligt utförs i strömmande partier där även mer känsliga arter kan klara sig genom att vattnet här kan syresättas väl från luften. Vattendragen, framförallt i södra länshalvan, var generellt påverkade av lergrumling vilket sannolikt har påverkat såväl artsammansättning som det totala artantalet.Bottenfaunan bedömdes ha höga naturvärden vid lokalen i Taxingeån, där igeln Erpobdella lineata och nattsländan Hydropsyche saxonica påträffades. Resterande lokaler bedömdes ha naturvärden i övrigt. Igeln noterades även vid 8 Fitunaån och 9 Vitsån. Inga rödlistade arter påträffades vid årets undersökning.
|
|
| 4. |
- Kjellander, Pia, et al.
(author)
-
Validating a common tick survey method : cloth-dragging and line transects
- 2021
-
In: Experimental & applied acarology. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0168-8162 .- 1572-9702. ; 83:1, s. 131-146
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Cloth-dragging is the most widely-used method for collecting and counting ticks, but there are few studies of its reliability. By using cloth-dragging, we applied a replicated line transects survey method, in two areas in Sweden with different Ixodes ricinus tick-densities (low at Grimso and high at Bogesund) to evaluate developmental stage specific repeatability, agreement and precision in estimates of tick abundance. 'Repeatability' was expressed as the Intraclass Correlation Coefficient (ICC), 'agreement' with the Total Deviation Index (TDI) and 'precision' by the coefficient of variation (CV) for a given dragging distance. Repeatability (ICC) and agreement (TDI) were higher for the most abundant instar (nymphs) and in the area of higher abundance. At Bogesund tick counts were higher than at Grimso and so also repeatability, with fair to substantial ICC estimates between 0.22 and 0.75, and TDI ranged between 1 and 44.5 counts of difference (thus high to moderate agreement). At Grimso, ICC was poor to moderate and ranged between 0 and 0.59, whereas TDI remained low with estimates lower or equal to 1 count (thus high agreement). Despite a 100-fold lower abundance at Grimso, the same level of precision for nymphs could be achieved with a 70% increase of dragging effort. We conclude that the cloth-dragging technique is useful for surveying ticks' and primarily to estimate abundance of the nymphal stage, whereas it rarely will be recommended for larvae and adults.
|
|
| 5. |
- Larsson, Hanna, et al.
(author)
-
Bottenfauna i Gävleborgs län 2014 - Regional miljöövervakning av 10 vattendrag
- 2015
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Medins Biologi AB har fått i uppdrag av Länsstyrelsen i Gävleborgs län att utföra analysoch utvärdering av resultat från bottenfaunaprovtagning vid tio lokaler i rinnandevatten (Tabell 1 och Figur 1). Provtagningen utfördes av personal från Länsstyrelsen iGävleborg. Det övergripande syftet med undersökningarna var att undersökta och beskrivalokalernas bottenfauna samt bedöma vilka miljöförhållanden nämnda djursamhällenspeglar. Årets undersökningar fungerar även som referens till framtida undersökningar.Alla provtagna lokalerna ingår i ett RMÖ- program (Regional Miljö Övervakning). Avde undersökta lokalerna ingår åtta i ett program som av länsstyrelsen kallas ”Omdrevsvattendrag”(Tabell 1 och Figur 1). Programmet omfattar vissa utvalda vattendrag somprovtas vid upprepade tillfällen. Programmet löper över en sexårscykel där varje vattendragprovtas en gång per sexårsperiod. Syftet är främst att ge underlag för statusklassningenligt Vattendirektivet. En lokal, Enångersån (X-41), ingår i RMÖ-programet”Stormusslor. Hångelån (X8) är ett referensvattendrag och ingår i ett annat RMÖprogramsom kallas ”Trendvattendrag”. Syftet med detta program är att skapa tidserieroch därmed kunna se om miljötillståndet i de utvalda vattendragen förändras. Hångelånundersöks årligen.
|
|
| 6. |
- Medin, Mats, et al.
(author)
-
Bottenfauna i Värmlands län 2011 Del 1
- 2011
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- På uppdrag av Länsstyrelsen i Värmlands län har Medins Biologi AB under hösten 2011genomfört bottenfaunaundersökningar i ett stort antal sjöar och vattendrag. Undersökningarnautfördes inom ramen för kalkningsuppföljning i länet. Utifrån en sammanvägningav artsammansättning och flera index har resultatet av bottenfaunaundersökningenexpertbedömts med avseende på surhet, näringsämnesbelastning och hydromorfologiskpåverkan.Bottenfaunan statusklassades enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrundermed avseende på surhet, ekologisk status och eutrofiering. Materialet har även använtsför att utvärdera bottenfaunans naturvärde.Sammanlagt undersöktes 121 lokaler, varav 106 ingår i någon form av kalkningsprojektoch 15 var okalkade referenslokaler. Av de undersökta lokalerna hade 9 lokaler inteprovtagits tidigare. Bland de 121 undersökta lokalerna var 95 lokaliserade i vattendragoch 26 i sjöars litoraler (strandzon). Jämfört med de närmast föregående undersökningarnavisade årets undersökning på en relativt oförändrad försurningssituation men andelenlokaler som bedömdes som sura hade ökat något.Av de kalkade lokalerna indikerade bottenfaunan nära neutrala förhållanden vid 31 lokaleroch måttligt sura vid 49 (Tabell 1). Detta innebar att 75 % av de kalkade lokalernabedömdes tillhöra de två högsta klasserna. Resultatet var bra och visar att kalkningsverksamhetenfungerar väl. Vidare bedömdes förhållandena vara sura vid 26 och mycketsura vid 2 kalkade lokaler. Här bedömdes kalkningsverksamheten alltså ännu inte halyckats fullt ut med att återställa bottenfaunan.Vid 10 okalkade lokaler bedömdes förhållandena vara nära neutrala till måttligt sura ochvid fem av de okalkade lokalerna bedömdes förhållandena vara sura (1 lokal) ellermycket sura (4 lokaler) med avseende på bottenfaunan.Enligt vår bedömning var statusen med avseende på eutrofiering hög till god på nästanalla av de undersökta lokalerna. Detta kan sägas vara ett förväntat resultat eftersom urvaletav lokaler var riktat mot näringsfattiga vattendrag i försurningsdrabbade regioner.Endast en lokal bedömdes vara måttligt påverkade av näringsämnen. En närmare beskrivningav lokalerna samt en motivering till bedömningarna redovisas i Bilaga 1.Med avseende på bottenfaunan bedömdes fyra av de undersökta lokalerna hysa myckethöga naturvärden. Vid 15 lokaler bedömdes bottenfaunan hysa höga naturvärden.Det funna antalet arter bedömdes som högt vid fyra lokaler i sjöar (116 i Skårdalsvattnet,6 i Östen, och 100, 101 i Alstern) och vid fyra lokaler i rinnande vatten (lokal 124 iÄlgån, 33 i Billan och 117, 118 i Klarälven).Vid undersökningarna påträffades två rödlistade arter, flodkräftanAstacus astacus (hotstatusCR - akut hotad) och skinbaggenSigara hellensii (hotstatus VU – sårbar). Totaltpåträffades 26 arter som kan betecknas som ovanliga i södra och mellersta Sverige.
|
|
| 7. |
- Nilsson, Carin, et al.
(author)
-
Bottenfauna i Gävleborgs län 2013 - Regional miljöövervakning och kalkeffektkontroll av nitton vattendrag
- 2014
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Medins Biologi AB har fått i uppdrag av Länsstyrelsen i Gävleborgs län att utföra analyserav bottenfauna vid 19 lokaler i rinnande vatten (Tabell 1 och Figur 1). Provtagningenutfördes av personal från länsstyrelsen i Gävleborg samt Hudiksvalls kommun.Artbestämning samt utvärdering av resultaten gjordes av Medins Biologi. Det övergripandesyftet med undersökningarna var att undersökta och beskriva lokalernas bottenfaunasamt bedöma vilka miljöförhållanden nämnda djursamhällen speglar. Årets undersökningarkan även fungera som referenser till framtida undersökningar.Åtta av de provtagna lokalerna ingår i ett RMÖ- program (Regional Miljö Övervakning)som länsstyrelsen kallar ”Omdrevsvattendrag” (Tabell 1 och Figur 1). Programmet omfattarvissa utvalda vattendrag som planeras att provtas vid upprepade tillfällen. Programmetlöper över en sexårscykel där varje vattendrag provtas en gång per sexårsperiod.Bottenfaunan har inte undersökts tidigare vid dessa lokaler. Syftet är främst att geunderlag för statusklassning enligt Vattendirektivet. Hångelån (X8) är ett referensvattendragoch ingår i ett annat RMÖ-program som kallas ”Trendvattendrag”. Syftet meddetta program är att skapa tidserier och därmed kunna se om miljötillståndet i de utvaldavattendragen förändras. Hångelån undersöks årligen. De resterande tio vattendrageningår i kalkeffektuppföljningen (KEU). Syftet är främst att bedöma försurningens ochkalkningens effekter på bottenfaunan. Flera av dessa vattendrag har undersökts tidigare.
|
|
| 8. |
- Nilsson, Carin, et al.
(author)
-
Bottenfauna i Södermanlands län 2009, Biologisk uppföljning i kalkade vatten
- 2010
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- På uppdrag av Länsstyrelsen i Södermanland har Medins Biologi AB under april 2009 genomfört bottenfaunaundersökningar i åtta kalkade sjöar. Huvudsyftet med undersökningen var att utifrån bottenfaunan bedöma lokalernas status med avseende på surhet, föroreningar eller annan påverkan samt erhålla information om faunans naturvärde. Av de undersökta sjöarna bedömdes en, Skärsjön, ha ett surt vatten. I fyra sjöar bedömdes förhållandena vara måttligt sura och i tre sjöar bedömdes förhållandena vara nära neutrala. Samtliga sjöar bedömdes ha en hög ekologisk status med avseende på näringsämnen och annan påverkan. Den försurningskänsliga märlkräftan Gammarus pulex påträffades endast i en sjö, Stortrön. I ytterligare en sjö, Sticksjön, har Gammarus pulex noterats vid en tidigare undersökning men påträffades inte 2009. Det påträffades inga rödlistade arter men arter som kan betecknas som ovanliga påträffades i två sjöar. I Västra Stensjön påträffades den ovanliga och försurningskänsliga sjötusensnäckan Marstoniopsis scholtzi och i Sticksjön påträffades den ovanliga nattsländearten Goera pilosa.
|
|
| 9. |
- Rådén, Robert, et al.
(author)
-
Bottenfauna i Blackstaån, Långens utlopp och Sörbybäcken 2013 : Statusbedömning av miljötillståndet
- 2013
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- I denna rapport redovisas resultat från provtagningar av bottenfauna i Blackstaån, Långens utlopp och Sörbybäcken. Provtagningarna utfördes under september 2013. Syftet med undersökningen var att beskriva lokalernas bottenfaunasamhälle samt skapa ett underlag för att statusklassa vattendragen. Årets undersökning skall även kunna fungera som referens till eventuella framtida studier.Från utförd expertbedömning visar 2013 års resultat en God näringsstatus i Blackstaån, Måttlig näringsstatus i Långens utlopp och Otillfredsställande näringsstatus i Sörbybäcken. Ingen försurningspåverkan bedömdes föreligga för något av de tre vattendragen. Beträffande expertbedömning av Hydromorfologisk påverkan visar Blackstaån och Långens utlopp Hög status och Sörbybäcken God status.
|
|
| 10. |
- Rådén, Robert, et al.
(author)
-
Bottenfauna i Värmlands län : En undersökning av bottenfaunan i försurade och kalkadesjöar och vattendrag hösten 2009Del 1
- 2009
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- På uppdrag av Länsstyrelsen i Värmlands län har Medins Biologi AB under hösten 2009genomfört bottenfaunaundersökningar i ett antal sjöar och vattendrag inom ramen förkalkningsuppföljning i länet. Utifrån en sammanvägning av artsammansättning och fleraindex har resultatet av bottenfaunaundersökningen expertbedömts med avseende påsurhet och näringsämnesbelastning. Bottenfaunan statusklassades enligt Naturvårdsverketsbedömningsgrunder med avseende på surhet, ekologisk status och eutrofiering.Materialet har även använts för att utvärdera bottenfaunans naturvärde.Sammanlagt undersöktes 127 lokaler, varav 109 ingår i någon form av olika kalkningsprojektoch 18 var okalkade referenslokaler. Av de undersökta lokalerna hade 15 lokalerinte provtagits tidigare. Bland de 127 undersökta lokalerna var 92 lokaliserade i vattendragoch 35 i sjöars litoraler (strandzon).Bottenfaunan indikerade nära neutrala förhållanden vid 41 av de kalkade lokalerna, ochmåttligt sura vid 39 av de kalkade lokalerna (Tabell 1). Detta innebär att 73 % av dekalkade lokalerna bedömdes tillhöra de två högsta klasserna. Resultatet var bra och visaratt kalkningsverksamheten fungerar väl. Vid 29 av de kalkade lokalerna (27 %) bedömdesförhållandena vara sura (25 lokaler) eller mycket sura (fyra lokaler) med avseendepå bottenfaunan. Här bedömdes kalkningsverksamheten alltså ännu inte ha lyckatsfullt ut med att återställa bottenfaunan.Vid elva (61 %) okalkade lokaler bedömdes förhållandena vara nära neutrala till måttligtsura och vid sju av de okalkade lokalerna bedömdes förhållandena vara sura (tvålokaler) eller mycket sura (fem lokaler) med avseende på bottenfaunan.Sedan det föregående undersökningstillfället har bedömningen förbättrats vid två kalkadelokaler. Vid lokal 29 i Barlindshultsälven innebar detta att bedömningen ändradesfrån betydlig påverkan (motsvarande klassen surt) till måttligt surt. Vid lokal 34 i Bjurånaälvenändrades bedömningen från stark/mycket stark påverkan (motsvarande klassenmycket surt) till surt. Vid 14 av de kalkade lokalerna har bedömningen av försurningsstatusförsämrats sedan föregående undersökning. För tolv lokaler innebar förändringenatt klassningen ändrats från ingen eller obetydlig påverkan (motsvarande klassernanära neutralt och måttligt sur) till sur. Vid två ändrades bedömningen från betydligpåverkan (motsvarande klassen surt) till mycket surt. Vid övriga kalkade lokaler kvartstodden senaste bedömningen.Enligt vår bedömning var statusen med avseende på eutrofiering hög på samtliga lokalerutom en (lokal 139 i Gravån) (Tabell 1).Bottenfaunan bedömdes ha mycket höga naturvärden vid två av lokalerna och höga naturvärdenvid sju lokaler (Tabell 1 och Figur 10). Vid 30 lokaler påträffades minst enovanlig art. Totalt hittades två rödlistade och 15 ovanliga arter i undersökningen (Figur8).
|
|
