| 1. |
- Eklund, Pieta
(författare)
-
Academic librarianship in flux : The dynamics of negotiating professional jurisdiction
- 2022
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This study aims to better understand the dynamics of negotiating professional jurisdiction within research from the perspective of academic librarians who develop library services for researchers. This qualitative case study consists of 24 semi-structured interviews, 32 recorded non-participant observations, and seven official university library documents collected at one Swedish university library with three division libraries during 2016.The analytical frame is based on Abbott’s (1988) system of professions approach and focuses on changes in professional work. It is assumed that all professions have strong or weak control of jurisdictions, which are described as a profession’s exclusive rights to a task area, including the right to define tasks and relevant professional knowledge. The assumption is that jurisdictions change and are under constant negotiation at the workplace until settled. The settlements range from strong to weak control of jurisdiction. The analytical frame also identifies disturbances in negotiating jurisdiction that can be internal or external to a profession, e.g., new knowledge, organization, and technology.The results show that developing library services for researchers is an ambiguous and complicated task. It is influenced by several constraints and addressed differently by academic librarians. Constraints are related to the task description, organization, management support, communication, academic librarians’ skills and competencies, as well as level of ambition. The results showed that academic librarians can claim jurisdiction within research, although disciplinary differences emerged. Academic librarians at a science and medical library seemed to have more apparent opportunities than academic librarians in humanities and art history or social science libraries to claim jurisdiction within research. The study confirms that access jurisdiction is an acknowledged jurisdiction for academic librarians and is strengthened by new and emerging tasks related to access, e.g., digitization. Access jurisdiction seems to act as a springboard to claim and negotiate jurisdiction within research. The study reveals active push and passive pull dynamics related to negotiating jurisdictions and highlighted communication and information dissemination as an organizational disturbance not previously considered in Abbott's (1988) system of professions approach. In addition, the thesis clarified a need to analyze the work and needs of the profession itself.
|
|
| 2. |
- Eklund, Pieta
(författare)
-
Bibliotekarier i forskningsprocesser – möjligheter och utmaningar för professionen
- 2024
-
Ingår i: Stöd för forskning och utbildning: lärosätesbiblioteken i Sverige. - Göteborg : Acta Universitatis Gothoburgensis. - 9789179631772 - 9789179631789 ; , s. 177-204
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Att vara bibliotekarie vid ett lärosätesbibliotek är ett spännande, varierande ochdynamiskt arbete. Arbetsuppgifterna och arbetssätt förändras i takt med tekniskutveckling, förändringar i det omgivande samhället så som öppen vetenskap,upphovsrätts- och datasäkerhetsfrågor och ökade möjligheter till distansarbete, iforsknings- och utbildningspolitik och inom lärosätet, och genom de satsningarsom görs på lärosätesbiblioteken. Dessutom utvecklas professionen. Bibliotekarierär inte de som vaktar och skyddar kunskapen längre, i stället lär de andra attanvända den, kritiskt granska den och tillgängliggör den. De bidrar även till attproducera kunskap.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Eklund, Pieta
(författare)
-
Forskarstöd vid BLR. Forskares och forskarstuderandes behov av tjänster och stöd från BLR vid Högskolan i Borås
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under hösten 2012 tillsattes en arbetsgrupp för att undersöka forskares och forskarstuderandes behov av tjänster och stöd från Bibliotek & läranderesurser (BLR). Denna rapport är resultatet av gruppens arbete. BLR vill vara ett aktivt och proaktivt stöd för forskare i forskningsprocessen och BLR vill genom sina forskningsnära tjänster stödja högskolans strävan att öka andelen forskning samt andelen externt finansierad forskning. BLR vill även utveckla ett fungerande och anpassat forskarstöd. Syftet med den här undersökningen har varit att utreda forskares och forskarstuderandes behov av stöd i forskningsprocessen för att kunna fortsätta utveckla och prioritera BLR:s forskarstöd. Undersökningen har bestått av en enkätundersökning och fokusgruppsintervjuer som har genomförts bland forskare och forskarstuderande på Högskolan i Borås. Utifrån det analyserade materialet har arbetsgruppen kommit fram till att följande områden är viktiga för BLR att utveckla för att kunna erbjuda kvalitativt forskarstöd för forskare och forskarstuderande på Högskolan i Borås: • BLR behöver erbjuda mer stöd i informationssökning • BLR bör se till att informationsresurserna överensstämmer med behoven. • Publiceringsstöd bör erbjudas så att forskare får kompetensen att välja den bästa publiceringskanalen. • Forskningsresultat- och data bör synliggöras och tillgängliggöras och BLR bör omvärldsbevaka bl.a. finansiärer och utlysningar i samråd med andra delar av Högskolan i Borås. • BLR:s medarbetares kompetens bör synliggöras och BLR bör verka för samarbete mellan forskare och BLR och samverkan mellan BLR och andra delar av högskolan. • Det behövs även ökat handledarstöd och annat generellt stöd i bl.a. tekniska verktyg. Förslag till utveckling av BLR:s forskningsstöd redovisas i detalj i kapitel 6. Rapporten behandlar inte frågan om hur forskningsstödet vid BLR skulle kunna organiseras. Det bör diskuteras i samband med verksamhetsstödet i den kommande organisationsförändringen och är i förlängningen något för BLR:s och högskolans ledning att ta ställning till.
|
|
| 5. |
- Eklund, Pieta, et al.
(författare)
-
Fyll de digitala arkiven! : rapport från projektet: Retrodigitalisering av nutida svårtillgänglig svenskpublicerad HumSamforskning
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Projektidé Projektidén var att utarbeta kostnadseffektiva arbetssätt för digitalisering och publicering samt tillgängliggörande i högskolans öppna arkiv av svårtillgängligt svenskpublicerat HumSam ‐material. Idetta ingick också att utreda upphovsrätten kring detta redan publicerade material. Målet var även att hitta en logistiskt enkel och kostnadseffektiv kedja för hela processen som måste vara skalbar för att kunna ta hand om material från ett större antal forskare. Skalbarhet Efter analys av ingående delprocesser har vi kommit fram till att dessa var för sig är skalbara sett ur ett praktiskt perspektiv. Därmed menar vi att hela digitaliseringsprocessen är skalbar. Detta bygger på att arbetet med upphovsrätten gett ett generellt användbart arbetssätt. Vidare har konstruktionen av de olika breven gett ett generellt användbart resultat även om de i vissa fall måste anpassas. Om modellen skall skalas upp krävs ytterligare förenkling för att slippa tidsödande anpassning till respektive publikation och förlag. Upphovsrätt När det gäller upphovsrätten har vi kommit fram till en praxis i bedömningen av materialet huruvida tillstånd till att publicera materialet i lärosätets digitala arkiv krävs eller inte. Det avgörande är huruvida avtal finns eller inte, samt vilken publikationsform det är. Se vidare nedan. Förslag till en ordning för framtida retrodigitalisering Om biblioteket ska arbeta med retrodigitalisering föreslår vi nedanstående arbetsordning för svenskpublicerat material. För en diskussion om rollfördelning se vidare i kapitel 7. • När beslut fattats om digitalisering av en forskares verk bör denna lämna över en så komplettoch korrekt lista som möjligt över de texter som ska publiceras. Denna kontrolleras. • Forskaren bör också för varje bidrag redogöra för eventuella avtal som finns angåendepubliceringen samt även eventuell kontaktperson på förlaget. • I de fall något har samförfattats måste tillstånd att parallellpublicera inhämtas frånmedförfattaren. • Kommunikation med förlagen sker via uppgiven kontaktperson och i de fall detta saknas tillperson så högt i hierarkin som möjligt. • Upphovsrätten hanteras enligt följande: o Om avtal finns, agera enligt detta. o Om avtal saknas för monografier och bidrag i antologier måste tillstånd sökas. o Om avtal saknas för tidskriftsartiklar behöver inte tillstånd sökas men för tydlighetensskull meddela utgivaren avsikterna. o När det gäller myndighetsutgivet material bör myndigheten kontaktas. • Forskaren bör i största möjliga utsträckning bidra till insamlandet av materialet. • Digitalisering kan, i de fall man inte gör det själv, göras till låg kostnad och tillräckligt högkvalitet, av ett antal olika aktörer. • Publicering skall samordnas och inordnas med lärosätets övriga digitala publicering.
|
|
| 6. |
- Eklund, Pieta, et al.
(författare)
-
Fyll de digitala arkiven! : rapport från projektet: Retrodigitalisering av nutida svårtillgänglig svenskpublicerad HumSamforskning
- 2010
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Projektidé Projektidén var att utarbeta kostnadseffektiva arbetssätt för digitalisering och publicering samt tillgängliggörande i högskolans öppna arkiv av svårtillgängligt svenskpublicerat HumSam ‐material. Idetta ingick också att utreda upphovsrätten kring detta redan publicerade material. Målet var även att hitta en logistiskt enkel och kostnadseffektiv kedja för hela processen som måste vara skalbar för att kunna ta hand om material från ett större antal forskare. Skalbarhet Efter analys av ingående delprocesser har vi kommit fram till att dessa var för sig är skalbara sett ur ett praktiskt perspektiv. Därmed menar vi att hela digitaliseringsprocessen är skalbar. Detta bygger på att arbetet med upphovsrätten gett ett generellt användbart arbetssätt. Vidare har konstruktionen av de olika breven gett ett generellt användbart resultat även om de i vissa fall måste anpassas. Om modellen skall skalas upp krävs ytterligare förenkling för att slippa tidsödande anpassning till respektive publikation och förlag. Upphovsrätt När det gäller upphovsrätten har vi kommit fram till en praxis i bedömningen av materialet huruvida tillstånd till att publicera materialet i lärosätets digitala arkiv krävs eller inte. Det avgörande är huruvida avtal finns eller inte, samt vilken publikationsform det är. Se vidare nedan. Förslag till en ordning för framtida retrodigitalisering Om biblioteket ska arbeta med retrodigitalisering föreslår vi nedanstående arbetsordning för svenskpublicerat material. För en diskussion om rollfördelning se vidare i kapitel 7. • När beslut fattats om digitalisering av en forskares verk bör denna lämna över en så komplettoch korrekt lista som möjligt över de texter som ska publiceras. Denna kontrolleras. • Forskaren bör också för varje bidrag redogöra för eventuella avtal som finns angåendepubliceringen samt även eventuell kontaktperson på förlaget. • I de fall något har samförfattats måste tillstånd att parallellpublicera inhämtas frånmedförfattaren. • Kommunikation med förlagen sker via uppgiven kontaktperson och i de fall detta saknas tillperson så högt i hierarkin som möjligt. • Upphovsrätten hanteras enligt följande: o Om avtal finns, agera enligt detta. o Om avtal saknas för monografier och bidrag i antologier måste tillstånd sökas. o Om avtal saknas för tidskriftsartiklar behöver inte tillstånd sökas men för tydlighetensskull meddela utgivaren avsikterna. o När det gäller myndighetsutgivet material bör myndigheten kontaktas. • Forskaren bör i största möjliga utsträckning bidra till insamlandet av materialet. • Digitalisering kan, i de fall man inte gör det själv, göras till låg kostnad och tillräckligt högkvalitet, av ett antal olika aktörer. • Publicering skall samordnas och inordnas med lärosätets övriga digitala publicering.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Eklund, Pieta, et al.
(författare)
-
Preparing researcher for research data management: a collaborative effort
- 2023
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The University of Borås offers a 2ECTS course in research data management designed specifically for doctoral students. According to feedback, the doctoral students appreciate learning practical skills applicable to their doctoral projects and developing a critical understanding of data management. The course has even attracted the interest of other university researchers. Data management plans are becoming increasingly ubiquitous, potentially providing a competitive advantage when included in research proposals. Researchers, aware of this, need the university to provide opportunities to acquire the necessary and relevant skills. To provide a responsive and targeted learning environment, the university library plans to offer four research data management workshops to researchers in the fall of 2023. One workshop will focus on the unique challenges of artistic research in the textile, fashion, and design fields. The other three will focus on the data management plan through the research process, from proposal to work in process to potentially publishing datasets at the end of the project. The university library coordinates the planning and execution of the educational effort, with input from other professional services such as Archive and IT, the Grants and Innovation Office, and the university's Research Ethics Committee.Focal aspects: · Collaborative planning for educational efforts· Researchers, including in artistic research, specifically textile and fashion design
|
|
