| 1. |
- Berg, Anders, 1983, et al.
(author)
-
Observations and Analysis of Sea Ice Motion with the Ice Buoy DRIVA during the 2010 Spring Field Campaign in the Bay of Bothnia
- 2011
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- The ice drift buoy DRIVA is tested for the first time in the environment for which it was designed. The communication with the buoy via satellite phone is working well. Temperatures could be read during the entire test period, and except from an unexplained loss of GPS data during 20 days, the GPS position was transmitted as expected. The rotary encoders did not function properly during the campaign. A sea ice drift algorithm is validated against the buoy data using ten image pairs acquired by the C‐band SAR satellite ENVISAT. The accuracy of the algorithm decreases with time and highest accuracy is achieved with the first three image pairs. For the first image pair, the computed translation differs by only 160 m from the translation measured by the buoy, which is a good result considering the pixel resolution of approximately 150 m. The root mean square error of the algorithm for the first three image pairs is 5% for the ice speed and 4 degrees for the direction of the ice. The decreasing accuracy can be related to an increase of melting during the campaign. The sea ice is very dynamic during the period, making the images very different. Large ice floes break into smaller pieces after a short time. As the ice floes melt and get smaller, rotation increases, and the shapes of the ice floes are not preserved. It appears that the buoy floats within a streak of slush ice during the last days of the time period. Tracking of the ice is more difficult under such circumstances, because the contours of an area of slush ice are constantly changing.
|
|
| 2. |
- Eriksson, Leif, 1970, et al.
(author)
-
Evaluation of multi-polarization SAR data at L-, C- and X-band for sea-ice monitoring in the Baltic Sea
- 2010
-
In: Proceedings of the ESA Living Planet Symposium 2010, 28 June - 2 July 2010, Bergen, Norway. ; ESA SP-686
-
Conference paper (other academic/artistic)abstract
- SAR data from the satellites ALOS, Envisat, Radarsat-2 and TerraSAR-X were compared in order to evaluate their usefulness for sea ice monitoring in the Baltic Sea. Different advantages and disadvantages were identified for the SAR systems and imaging modes. It has been shown that cross-polarized data improve the discrimination between sea-ice and open water. Another observation is that it is easier to identify ice ridges in L-band data than in images from shorter wavelengths. The information content of X- and C-band images is largely equivalent, whereas L-band data provide complementary information. L-band SAR also seems tobe less sensitive to wet snow cover on the ice.
|
|
| 3. |
- Eriksson, Leif, 1970, et al.
(author)
-
Evaluation of new spaceborne SAR sensors for sea-ice monitoring in the Baltic Sea
- 2010
-
In: Canadian journal of remote sensing. - : Informa UK Limited. - 0703-8992 .- 1712-7971. ; 36:1, s. S56-S73
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- In this study, synthetic aperture radar (SAR) data from the Advanced Land Observing Satellite (ALOS) and the Envisat, RADARSAT-2, and TerraSAR-X satellites were compared to evaluate their usefulness for sea-ice monitoring in the Baltic Sea. Radar signature characteristics at different frequencies, polarizations, and spatial resolutions are presented for three examples from 2009. C-band like-polarization data, which have been used for operational sea-ice mapping since the early 1990s, serve as a reference. Advantages and disadvantages were identified for the different SAR systems and imaging modes. One conclusion is that cross-polarized data improve the discrimination between sea ice and open water. Another observation is that it is easier to identify ice ridges in L-band data than in images from shorter wavelengths. The information content of X- and C-band images is largely equivalent, whereas L-band data provide complementary information. L-band SAR also seems to be less sensitive to wet snow cover on the ice.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Eriksson, Leif M, 1953-
(author)
-
The Performance-based Funding Model : Creating New Research Databases in Sweden and Norway
- 2013
-
In: Ariadne. - 1361-3197 .- 1361-3200. ; July 2013:71
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- The introduction of performance-based funding models (PRFS) has helped to set the focus on scientific publishing since this is one of the major indicators for measuring research output. As a secondary result it has also forced the countries that has introduced a model that is not solely based on citations to create a new form of research database; the national portal for scientific literature.Even in countries that has not adapted a PRFS model these forms of portals are common. In Sweden, the national database has been the result of local universities and higher education institutions efforts of having a mutual search interface to the different local repositories that has emerged. The repositories are sometimes created to support a local funding model but the most common reason is simply to disseminate scientific publishing.The contribution of publications that cannot be found in the international citation indexes are substantial even for peer-reviewed publications especially for literature in the Humanities and the Social Sciences but also in Natural sciences by adding a lot of conference papers that otherwise is not recognized. This can be seen as a side effect of the discussions of introducing PRFS models. Even if not all publications are meeting the criteria for being regarded as scientific, a big part is still added to the base of publications that can be analyzed from a PRFS perspective.The incentive to disseminate search results is the other driving force for the national catalogues and in this case the portals are playing an important role since many of the publications mainly written in domestic language otherwise seldom are visible for other researchers and the public.The conclusions are that the national catalogues or portals has an important role to play in the new scientific landscape as both broadening the base for analyzing scientific publishing as well as disseminating research.
|
|
| 7. |
- Hjerpe, Karin, et al.
(author)
-
Utsläpp av växthusgaser från torvmark
- 2014
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Dikad torvmark i Sverige avgav sammanlagt drygt 11,4 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2012, enligt den senaste klimatrapporteringen. Denna mängd kan jämföras med de totala svenska utsläppen av växthusgaser, som beräknades uppgå till 57,6 miljoner ton koldioxidekvivalenter samma år. En åtgärd som skulle kunna minska utsläppen av växthusgaser från dikad torvmark är att återställa marken till våtmark, vilket minskar avgången av koldioxid och lustgas från marken. Samtidigt ökar avgången av metan, men minskningen av koldioxid- och lustgasutsläppen är större, vilket innebär att utsläppen av växthusgaser från marken totalt sett minskar. Om de ekonomiska resurserna för att återställa dikad torvmark till våtmark är begränsade bör man i första hand återställa dikade torvmarker som är stora källor för växthusgaser till våtmark. Studier av växthusgasutsläpp från dikade torvmarker som används för skogsproduktion visar att näringsrika och väldränerade marker är större källor för växthusgaser än näringsfattigare, fuktigare marker. Vi bedömer därför att det ur ett klimatperspektiv är viktigast att återställa dikad skogsmark med en kol:kväve-kvot under 25 som är frisk-fuktig eller torrare. Dikad torvmark som används för naturbete avger mindre växthusgaser än åkermark på dikad torvmark och därför är det viktigare att återställa åkermark till våtmark. Avgången av växthusgaser varierar mycket mellan olika åkrar på dikad torvmark. Det är dock inte möjligt att identifiera åkrar på dikad torvmark som är stora källor för växthusgaser utifrån markfuktighet eller kol:kväve-kvot, och inte heller utifrån några andra faktorer som är enkla att mäta. Detta beror sannolikt på att åkermarken generellt är så pass väldränerad och näringsrik att varken syreeller kvävetillgången är begränsande för avgången av koldioxid och lustgas. I ett längre tidsperspektiv kommer dikad torvmark att avge koldioxid och lustgas så länge det finns ett syresatt torvlager. Därför bedömer vi att det är viktigast att återställa dikad åkermark med tjockt torvlager till våtmark. Därtill bör mark som inte längre aktivt brukas prioriteras framför mark som fortfarande är i bruk. Utsläppen av växthusgaser verkar inte automatiskt minska när brukandet upphör och även om marken sannolikt kommer att försumpas på sikt, vilket innebär att utsläppen av växthusgaser minskar, kan det ta väldigt lång tid. Dessutom borde kostnaderna för att återställa marken till våtmark i genomsnitt bli lägre om marken inte längre används. Hur mycket avgången av växthusgaser minskar när dikad torvmark återställs till våtmark beror inte bara på hur stor avgången av växthusgaser från den dikade marken var utan också på hur stor avgången från den anlagda våtmarken blir. Utsläppen från våtmarken påverkas av hur den anläggs och sköts. För att våtmarken ska avge så lite växthusgaser som möjligt bör grundvattennivån höjas så mycket att förhållandena före dikningen återskapas. Om våtmarken anläggs på mark som använts för jordbruksproduktion bör dessutom vegetationen tas bort före återställandet. Anläggning av våtmarker kan också ge andra nyttor – våtmarkerna kan bland annat gynna biologisk mångfald och minska näringsläckaget till våra sjöar och vattendrag. När en våtmark ska anläggas och skötas behöver man ta hänsyn till alla dessa aspekter så att våtmarken ger så stor nytta som möjligt.
|
|
| 8. |
- Lundberg, Thomas, 1965-, et al.
(author)
-
Indikatorer för Trafikverkets uppföljning av underhåll på belagda vägar : leveranskvaliteter för de transportpolitiska målen
- 2022
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Ett sätt för Trafikverket att följa upp effekterna av underhållet på de statliga vägarna är genom att använda sig av indikatorer. De indikatorer som beskrivs i denna rapport benämns som andra ordningens indikatorer och byggs upp av underliggande data. Indikatorerna som vi valt att arbeta med ska på ett allsidigt och transparent sätt beskriva hur Trafikverket uppfyller leveranskvaliteten för punktlighet, kapacitet, robusthet, användarbarhet, säkerhet samt miljö och hälsa. I denna förstudie sammanfattar vi en kunskapsöversikt för valda indikatorer och förslag på hur de kan implementeras i Trafikverkets pavement management system. De indikatorer som vi arbetar med är Säkerhet, Komfort, Strukturellt tillstånd, Rullmotstånd, Buller, Luftkvalitet, Godsskador, Ytskador, Fordonsslitage och slutligen en indikator för Hälsa. Det finns många aspekter att ta hänsyn till då en indikator introduceras. Den absolut viktigaste är, bortsett från att den är validerad, att den får acceptans och används. Det finns många sätt att använda en indikator och att enbart titta på absoluta värden är svårt för en sammansatt indikator. Relativa skillnader vid årliga uppföljningar är att föredra för att avgöra om strategier får avsedd effekt.
|
|
| 9. |
- Lundberg, Thomas, 1965-, et al.
(author)
-
New technology for road surface measurement : transverse profile and rut depth
- 2018
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- The condition of the national coated road network is measured annually in Sweden and Finland. The measuring technology has been unchanged over a long period of time, which has its benefits. As the measurements are performed using the same technology, trends and measurement series are retained without any disruption. In addition, the technology currently used is reliable and can be procured at a price level that has fallen rather than risen over the years. The principal area of use for condition measurement is to provide maintenance work with an objective basis for the planning of surfacing, but when it is found that current objective condition data can only explain between 40 and 75 percent (depending on class of traffic) of the action actually taken on the road network, consideration must be given to whether new condition data need to be added. The information that is lacking is thought to be information on surface damage and cracks. This requires new measuring technology.If new technology will be adopted, for the collection of condition data, the dependability of the basic measured quantities must be ensured before new options and measured quantities are examined. This study is therefore focused only on transverse-profile measurement and measures of unevenness in the transverse direction (rut depth and ridge height).The study has examined two of the leading new technologies that operate with scanning lasers, LCMS from Pavemetrics and PPF from Fraunhofer. The outcome of the study shows that the technology is good, and that accuracy and repeatability are comparable to the present-day point-laser systems. It is also deemed possible to retain criteria and requirements for the procurement of measurement services when the new technology is used.
|
|
| 10. |
- Lundberg, Thomas, 1965-, et al.
(author)
-
Ny teknik för vägytemätning : tvärprofil och spårdjup
- 2018
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- I Sverige och Finland mäts tillståndet på det statliga belagda vägnätet årligen. Mättekniken har varit densamma under en lång tid vilket har sina fördelar. I och med att mätningarna utförs med samma mätteknik bibehålls trender och mätserier utan störningar. Den nuvarande tekniken är dessutom driftsäker och kan handlas upp till en prisnivå som genom åren snarare sjunkit än ökat. Det huvudsakliga användningsområdet för tillståndsmätningen är att förse underhållsverksamheten med ett objektivt underlag för beläggningsplaneringen, men när det visar sig att nuvarande objektiva tillståndsdata endast kan förklara mellan 40 och 75 procent (beroende av trafikklass) av de åtgärder som verkligen görs på vägnätet, måste det övervägas om denna ska kompletteras med nya tillståndsdata. Den information som saknas tros vara information om ytskador och sprickor. Detta kräver ny mätteknik.Om ny teknik ska börja anammas, för insamling av tillståndsdata, måste först de grundläggande mätstorheternas tillförlitlighet säkerställas, innan nya möjligheter och mätstorheter undersöks. Denna studie är därför endast inriktad på tvärprofilmätning och mått för ojämnhet i tvärled (spårdjup och spårrygg).I studien har två av de ledande nya teknikerna som arbetar med skannande laser undersökts, LCMS från Pavemetrics och PPS från Fraunhofer. Resultatet av studien visar att tekniken är bra, noggrannhet och repeterbarhet går att jämföra med de nuvarande punktlasersystemen. Kriterier och krav för upphandling av mättjänster där den nya tekniken används bedöms också kunna bibehållas.
|
|
