| 1. |
- Asplund, Jonas, 1971-
(author)
-
Becoming Cyborg Composer : The Ecology of Digital Music Composition Didaktik
- 2022
-
Licentiate thesis (other academic/artistic)abstract
- The aim of this licentiate thesis is to explore the sociomaterial relationality of music composition education with digital hardware/software and its outcomes. Two studies were conducted interleaved as original articles in the thesis. Article 1 explores learning in creational processes involving digital actants and two composers of contemporary art music. The posthumanist concept of the cyborg is enacted as a signifier for learning and becoming in relation with material actants. An interview with a composer and music application creator is analysed through a constructed posthumanist narrative entangled with the researcher’s narrative of a music creation process involving the app. Also, the app’s meaning-making capacities are entangled in the narrative. Results show that alignments between human and nonhuman actants constitute a part of learning in music composing practices. Artefacts move from being evident and present to becoming transparent and in a background relation during a learning process.In article 2 a composing assignment conducted in four year 9 classes in a Swedish compulsory school is explored. Employing the posthumanist concept compositionism as a research approach, educational activities are composed into assemblages of actants performing the outcomes of the activities. Results bring the human/nonhuman actants as hybrid originators of outcomes to the fore. Learning with digital actants also showed to be hardware/software specific when past experiences of music composing were limited, with the risk of reducing pupils to intermediaries of information between functions in the digital software.In the summarising parts of this compilation thesis, a background of the research field of didaktik and subject didaktik is delineated. Also, the distinction between didactics and didaktik is discussed and the reason for employing the Swedish/German spelling is explicated. Furthermore, a background of composing and music creation as subject matter in the Swedish school system is drawn. Theoretical and methodological approaches are further developed in the summarising parts. Posthumanism as theoretical onset has a profound impact on understandings of relationality within educational activities and on how materiality is affecting learning. Methodological approaches are actuated in relation to the research material to find new meanings of sociomaterial relationality in music education.As one outcome of reading the results from the studies through posthumanism, the tentative term postdidaktik is proposed and discussed. Following the ontological turn of posthumanism that re-entangles human with nature and matter, postdidaktik becomes an implication for understanding learning in sociomaterial relationality. This also affects an understanding of didaktik as lesson planning, enactment, and analysis. The practical employment of postdidaktik is thus further delineated and proposed for further research.
|
|
| 2. |
- Almqvist, Cecilia Ferm, et al.
(author)
-
The Music Teacher in the Nexus of Art Origin
- 2017
-
In: Finnish Journal of Music Education. - : Faculty of Music Education, Jazz and Folk Music at the Sibelius Academy of the University of the Arts Helsinki and the Finnish Society for Research in Arts Education. - 1239-3908. ; 20:1, s. 45-58
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Artists are not born – they become. Artists are created by art, art that they have created. This twisted helix is conceptualised as ‘the origin of art’ by Heidegger. If an artist is to originate within musical educational settings, we claim that the musical educator has an inevitable role to play in this art origin. The problem of the investigation at hand are a question of how the educator can relate to this involvement; guiding the student toward the nexus of this origin without standing in the way for the originating of art nor to become a part of the origin of art as a part of the artist’s artistry. The complex phenomenon consisting of relations between art, student(s) and teacher are investigated, and in order to understand how teachers can organize their teaching towards an artistry achievement of their students, we seek to explore a number of phenomenological concepts; Heidegger’s notion of a work of art, the idea of Lifeworlds, musical intersubjectivity, responsibility in asymmetrical relationships and finally, dwelling. The conclusion are that teacher can relate to this situation in three different modes; (i) by enriching the Lifeworld of the student, (ii) by preparing for the unexpected to occur and (iii) direct the intentionality towards the nexus of artness originating instead of the artness itself.
|
|
| 3. |
- Andersson, Ninnie, 1984, et al.
(author)
-
Dance as democracy among people 65
- 2020
-
In: Research in Dance Education. - : Taylor & Francis. - 1464-7893 .- 1470-1111. ; 21:3, s. 262-279
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- This study sheds light on dance as democracy among people 65+. The article presents a study that is part of the project Age on Stage, in which elderly people were offered to express themselves through dance as an aesthetic form of expression. Hannah Arendt and Simone de Beauvoir are applied as philosophical lenses. Elderly people’s participation and involvement in dance activities are investigated and discussed. The specific aim is to describe and analyse contemporary dance as a form of democracy among people 65+. The following questions were formulated: What constitutes dance as communication within a group of elderly people? How do the participants internalise and use dance as an artistic form of expression in relation to the possibilities and limitations a workshop provides? A phenomenological analysis based on field notes and video recordings have generated the following themes: a functional body with impetus to move, to embody dance as a form of expression, to use Dance as a Form of Artistic Expression in Aesthetic Communication, and Reflections on life, body and dance. The results reveal existential and aesthetic dimensions of dance activities for elderly people that have not been emphasized to any greater extent in earlier studies.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Borgström Källén, Carina, 1961, et al.
(author)
-
A posthuman future music classroom for increased equality - a pilot study : A posthuman future music classroom for increased equality - a pilot study
- 2022
-
In: Nordic Network for Research in Music Education Conference 2022.
-
Conference paper (other academic/artistic)abstract
- A posthuman future music classroom for increased equality - a pilot study Marie-Helene Zimmerman Nilsson, University West; Carina Borgström Källén, School of Music and Drama, Gothenburg University; Cecilia Ferm Almqvist, Södertörn University Keywords: post humanism, music education, equality, classroom, future The school as an institution is inert and changes slowly. In contrast, the contemporary postmodern society in the West is characterized by mobility, change and unpredictability. Students of tomorrow, digital natives raised in a Western postmodern society, represent different genders and different social, cultural and knowledge-based backgrounds and demand a teaching flexibility in school music. Nevertheless, research shows that contemporary Swedish school music insufficiently challenges current unequal traditions (Onsrud et al. 2021), especially regarding stereotyped performance of gender in relation to accessibility for all pupils to all kinds of musical learning. Hence, this ongoing project focuses on how Swedish school music can be changed. The aim is to increase knowledge about how gender equal options for musical becoming can be realized in the future music classroom. The research questions are: What kind of significant actors and entanglements become visible in digitally created visions of a future gender equal music classroom? What kinds of musical becomings are encouraged by the music actors within the actor-networks of the visioned future gender equal musical classroom? What agencies are given to future music classroom human and non-human actors? The theoretical framework emanates from a socio-materialistic, post-human perspective (Ferrando, 2013). Of interest are both visions, experiences and values. Hence, visual ethnography (Pink 2021) and arts-based research (Barone & Eisner, 2012) constitute the methodological approach. This conference presentation will report on a pilot study where participants have produced joint visions for the future music classroom. The task for the participants in the pilot study was to discuss and create visions of the future gender equal musical classroom within the group. The participants’ communications were recorded, as well as the creative collaborative processes. The recordings were transcribed and subjected to ANT-analysis (Latour, 2005). Results concerning how the method worked as well as which actors that appeared as significant for the future music classroom will be presented in the conference presentation. References Barone, T., & Eisner, E. W. (2011). Arts based research. Sage. Ferrando, F. (2013). Posthumanism, Transhumanism, Antihumanism, Metahumanism, and New Materialisms Differences and Relations. Existenz, 8(2), 26-32. Latour, B. (2005). Reassembling the social: An introduction to actor–network-theory. Oxford: Oxford University Press. Onsrud V., S.,Lunde Vestad, I. & Blix, H.S. (Eds.) (2021). Gender Research in Scandinavian and Greek Music Education: From stereotypes to multiple possibilities?. Routledge, ISME-series. Pink, S. (2021). Doing Visual Ethnography. Sage.
|
|
| 6. |
- Borgström Källén, Carina, 1961, et al.
(author)
-
Framtidens musikklassrum - en posthumanistisk ingång för ökad jämställdhet
- 2021
-
In: Child and Youth Studies Conference University West November 4-5 2021 THE CONVENTION OF THE RIGHTS OF THE CHILD Book. - 9789189325043
-
Conference paper (peer-reviewed)abstract
- Det övergripande syftet för detta konferensbidrag är att diskutera hur ett sociomateriellt-, posthumanistiskt perspektiv kan vidga potentialen för könsjämlika blivanden i framtidens musikklassrum. Skolan som institution förändras långsamt, i motsats till det samtida samhället som präglas av rörlighet, förändring och oförutsägbarhet. Dagens och framtidens barn och elever som växer upp i detta postmoderna samhälle representerar olika könstillhörigheter och olika sociala, kulturella och kunskapsmässiga bakgrunder. Detta gör att de också har krav på en mer flexibel undervisning. Av Barnkonventionens 29e artikel framgår det att syftet med utbildning är att “…förbereda barnet för ett ansvarsfullt liv i ett fritt samhälle i en anda av förståelse, fred, tolerans, jämställdhet mellan könen…” Musikpedagogisk forskning visar dock att musikundervisning fortfarande präglas av konservativa traditioner som underblåser ojämlikheter mellan könen. Skolans musikundervisning utmanar således inte i tillräcklig omfattning ojämlika traditioner. Mot bakgrund av detta fokuserar föreliggande forskningsprojekt på hur musikundervisning i skolan kan förändras genom att anlägga ett posthumanistiskt perspektiv på framtidens musikklassrum. Utifrån studiens posthumanistiska teoretiska ramverk betraktas det framtida musikklassrummet som ett aktörsnätverk bestående av mänskliga-, sociokulturella- och materiella aktörer, där barnet/eleven som aktör är en ständigt föränderlig del av dessa sammanflätningar.
|
|
| 7. |
- Borgström Källén, Carina, 1961, et al.
(author)
-
Musikundervisning och genus i lärarutbildningen – ett rundabordssamtal kring hur vi kan gå vidare mot likvärdig musikutbildning
- 2018
-
In: Nätverket för Estetiska Ämnen i Lärarutbildning (NEÄL) 2018. Tema Kropp, Plats & Rum . Göteborgs universitet, 28-29 november 2018..
-
Conference paper (other academic/artistic)abstract
- 2017 kommer att gå till historien som året då #MeToo på bred front satte ord på sexuella trakasserier som kvinnor på olika sätt utsatts och utsätts för. Inom musikområdet samlade upprop som #visjungerut och #närmusikentystnar flera tusen namn och även inom akademin vittnade kvinnor i tusental under rubriken #akademikerupproret. Att maktrelationer som kan kopplas till kön och heteronormativa strukturer på olika sätt är närvarande både inom områden där musik utövas och vid lärosäten som undervisar i musik har musikpedagogisk forskning sedan länge visat, även om den forskning som bedrivits inte i första hand har fokuserat sexuella trakasserier utan snarare har pekat mot hur stereotypa genusmönster konserveras inom, och begränsar och hindrar ett jämställt, musikaliskt lärande. Flera studier de senaste åren har implicit pekat mot att läraren spelar en avgörande roll för ett jämställt och genusmedvetet musikklassrum, medan studier som explicit studerat lärare eller lärarutbildningen ur ett genusperspektiv inte har identifierats i en svensk kontext. Vi vill därför i detta rundabordsamtal fokusera på lärarens roll och på musiklärarutbildningen. Frågor vi vill lyfta är: 1) Vilka kritiska aspekter går att identifiera när det gäller kunskapsutveckling i genusrelaterade frågor på musiklärarutbildningen? 2) Vilka kunskaper och erfarenheter bör studenterna utveckla för att kunna möta samhällsutveckling, normförskjutningar och styrdokumentens krav på en jämställd undervisning? Teman som anknyter är vad ett normkritiskt och intersektionellt förhållningssätt i musiklärarutbildningen generellt kan betyda och hur dessa aspekter kan fungera som utgångspunkter i undervisningen. Vi ser det som värdefullt att diskutera dessa frågor och teman med kollegor engagerade i musiklärarutbildningen, men också med lärarutbildare och forskare i andra estetiska ämnesinriktningar. Efter en kort introduktion, där Carina Borgström Källén, GU, Linn Hentschel, UmU, och Cecilia Ferm-Almqvist, LTU och SH, delar med sig av sina erfarenheter från det egna lärosätet och från egen forskning kommer Cecilia att leda en diskussion kring bordet.
|
|
| 8. |
- Borgström Källén, Carina, 1961, et al.
(author)
-
Vad kan det musikpedagogiska forskningsfältet erbjuda framtidens musiklärarutbildningar?
- 2019
-
In: Nordic Network for Research in Music Education.
-
Conference paper (other academic/artistic)abstract
- I musiklärarutbildningar vid musikhögskolor i Sverige finns det lång erfarenhet att tillvarata studenters behov av hantverksmässiga studier för såväl erövrande av fördjupade kunskaper i musicerande som i utvecklingen till att bli musiklärare som kan sitt musikaliska didaktiska hantverk. Traditionen av att integrera vetenskapliga rön i musiklärarutbildningarna är däremot inte lång och inte helt okomplicerad, delvis beroende på traditioner och att lärande i musikaliska hantverk tar mycket tid. Att sätta sig in i forskning som för utbildningen torde vara väsentlig kan vara betydligt lägre prioriterat, inte minst i ämnesstudierna. I rundabordssamtalet vill vi därför lyfta frågan hur vi inom det musikpedagogiska forskningsfältet kan bidra till att utveckla musiklärarutbildningarnas vetenskapliga innehåll och särskilt hur det kan integreras i studenternas ämnesstudier. Frågan är stor varför vi till det här samtalet avgränsar det till hur vi mer aktivt skulle kunna bidra genom att kontinuerligt rapportera om aktuell forskning som berör dagsaktuella frågor för musiklärare, eller som eventuellt borde vara det, och paketera det på ett sätt som är lättåtkomligt utan att göra avkall på vetenskaplighet. I skrivande stund arbetar vi med en antologi där vi bidrar med olika kapitel inom några av de områden som vi identifierat som aktuella för blivande musiklärare och/eller verksamma lärare och där vi alltså kan tillföra kunskap. Varje kapitel bygger på något område som kapitelförfattaren behandlade i sin avhandling (Asp, 2015; Borgström Källén, 2014; Falthin, 2015; Leijonhufvud, 2018; Mars, 2016; Nyberg, 2015; Zadig, 2017) och som i kapitlet ställs i relation till aktuella didaktiska frågor. De områden som behandlas är: o Hur genrer som musikdidaktiska redskap kan bidra till såväl breddning som fördjupning i olika musikstilar. o Musik som skolämne relaterat till genre och genus o Formativ bedömning i musikundervisning ur ett multimodalt perspektiv o Konsekvenser av ”flytande” strömmad musik o Synliggörande av den egna yrkesskickligheten–hur studenter och lärare ska kunna utveckla sin egen förståelse för hur och varför olika verktyg används i undervisningen. o Hur aktionsforskning kan stärka musiklärares agens o Forskningsmetoder för att undersöka rolltagande i kör. Ämnesinnehållet kan tyckas något spretigt men goda erfarenheter av att ha gjort så i en tidigare antologi som flera av oss deltog i (Ferm Thorgersen, 2013), talar för valet att presentera skilda områden utifrån olika teoretiska utgångspunkter och sätta dessa i relation till praktiknära frågor. Ett övergripande kapitel tillkommer i den pågående antologin som syftar till att utifrån de olika kapitlen påvisa hur praktik och teori samspelar i såväl vardagliga musikpraktiker som i musikpedagogisk forskning; kunskap som vi ser som vi ser som väsentlig att vara väl belyst och integrerad i framtida musiklärarutbildningar. Referenser: Asp, K. (2015). Mellan klassrum och scen: en studie av ensembleundervisning på gymnasieskolans estetiska program. Diss. Lund: Lunds universitet. Borgström Källén, C. (2014). När musik gör skillnad: genus och genrepraktiker i samspel. Diss. Göteborg: Högskolan för scen och musik vid Göteborgs universitet. Falthin, A. (2015). Meningserbjudanden och val: en studie om musicerande i musikundervisning på högstadiet. Diss. Lund: Lunds universitet. Ferm Thorgersen, C.(red.) (2013). Perspektiv på praktiknära musikpedagogisk forskning: utkomster av en forskarskola. Luleå: Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Luleå tekniska universitet. Leijonhufvud, S. (2018). Liquid streaming: the Spotify way to music. Diss. Luleå: Luleå tekniska universitet. Mars, A. (2016). När kulturer spelar med i klassrummet: en sociokulturell studie av ungdomars lärande i musik. Diss. Luleå: Luleå tekniska universitet. Nyberg, J. (2015). Music education as an adventure of knowledge: student and teacher experience as conceptualizations of musical knowledge, learning and teaching. Diss. Luleå: Luleå tekniska universitet. Zadig, S. (2017). Ledarna i kören: vokala samarbeten mellan körsångare. Diss. Lund: Lunds universitet.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Ekberg, Niclas, 1970-, et al.
(author)
-
Ett fenomenologiskt perspektiv på den gränsöverskridande forskningens villkor och möjligheter
- 2020. - 1
-
In: Explorativ bildning i strömmande medier. - Huddinge : Södertörns högskola. ; , s. 231-260
-
Book chapter (peer-reviewed)abstract
- Vilka bildningsprocesser kan urskiljas ur människors Spotifyanvändande? Det visar sig att ett sådant användande är tätt sammanflätat med musikalisk- såväl som digital kunskap. Med ett fokus på de bildningsprocesser som sker i samspelet mellan människa, teknik och musik utmanas förståelsen av vad en strömmande musiktjänst som Spotify kan erbjuda. ”Evolving Bildung in the nexus of streaming services, art and users – Spotify as a case” är ett tvärdisciplinärt projekt som visar hur människans bildningsprocesser villkoras, utmanas och möjliggörs i och med den strömmande medieutvecklingen. Denna bok kan med fördel användas inom utbildningar i musikpedagogik, musikvetenskap, musikproduktion, ljudteknik, pedagogik, kulturstudier, sociologi, samt medie- och kommunikationsvetenskap. I detta specifika kapitel i antologin tittar Ekberg och Ferm Almqvist närmare på de projektdeltagande forskarnas egna erfarenheter av att bedriva tvärdisciplinär forskning. Författarna försöker förstå deltagande forskarnas upplevelser av den gränsöverskridande forskningens såväl värden som utmaningar med stöd av ett livsvärldsfenomenologiskt perspektiv på kommunikation och meningsskapande.
|
|
