| 1. |
- Barman, Linda, et al.
(author)
-
Kvalitetsutveckling av högskolepedagogiska enheter : fortsatt arbete kring syfte, kriterier och former
- 2010
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Arbetet har varit fokuserat på att vidareutveckla modeller för både kvalitetsutveckling och extern kvalitetsgranskning. Erfarenheterna som gjorts pekar mot att i första hand gå vidare med formerna för kvalitetsutveckling med peer review-förfarande i form av kritiska vänner. Frågorna varför, vad, för vem, av vem, hur och när måste besvaras gemensamt av de inblandade i en kollegial dialog. Syftet är framåtriktad förändring. Bedömningsområden och kriterier måste anpassas till verksamhetens förutsättningar. Arbetsgruppen bör i första hand sträva efter att ta fram några allmänna bedömningsområden och en allmän ram för utvärderingsprocessen som sedan anpassas vid varje utvärdering. Den tidigare gruppens arbete är en mycket bra utgångspunkt (se bilagorna). Den senaste utvecklingen med kvalitetspropositionen och framför allt autonomipropositionen bedöms inte ha ökat behovet av en modell för extern granskning. Utvecklingen de närmaste månaderna behöver noga följas och en beredskap hållas för att hantera avregleringarna bl a av kravet på högskolepedagogisk utbildning inklusive forskarhandledarutbildning. En gemensam ram för utveckling av högskolepedagogisk verksamhet kan främja kommande diskussioner lokalt på lärosätena och också tjäna som grund för kvalitetsdrivande utvärderingar.
|
|
| 2. |
- Chalmers, Denise, et al.
(author)
-
Benchmarking Performance of Academic Development Units: Local adaptation with Global Opportunities.
- 2012
-
In: 9th ICED Conference 2012. - Bangkok : Chulalongkorn University Printing House. - 9786169130109 ; , s. 217-
-
Conference paper (peer-reviewed)abstract
- The Council of Australian Directors of Academic Development (CADAD) has developed and endorsed national performance benchmarks for academic development units. These have been developed around eight key domains of academic development practice. These areStrategy, policy and governanceQuality of learning and teachingScholarship of teaching and learningProfessional developmentCredit-bearing programs in higher educationCurriculum developmentEngagementAcademic Development Unit Effectiveness Each domain is further described by sub-domains - each described by an overview, good practice descriptions at three levels of practice; and advice about sources of data. They are designed for an academic development unit to carry out an initial self-assessment, followed by a process of external comparison with other university partners. Templates and codes of practice for benchmarking have been developed to support the self-review and benchmarking activities. In recognition that the mission and core business of academic development units varies, as does their level of maturity of the unit, the guidelines to benchmarking encourages each unit to select only the domains and subdomains relevant to the unit. The performance benchmarks have been used in Australia and Sweden to carry out self-reviews and benchmarking with other university partners. In Australia, all universities have endorsed the benchmarks and several have carried out self-reviews, followed by benchmarking meetings with a self-selected university partner. In Sweden, two universities (Umeå and Stockholm) have used the CADAD benchmarks to guide their self-review, benchmarking discussions and have sought further complementary and advice from an external peer reviewer. This symposium briefly presents the performance benchmarks for the eight dimensions and accompanying resources. The experience of each of the three presenters from Australian and Swedish universities in trialling the benchmarks will then be presented. The symposium concludes with a discussion with the presenters and the delegates on the extent that the Australian benchmarking model and domains are relevant in an international context.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Fjellström, Mona, 1958-, et al.
(author)
-
Academic development from Floor to Ceiling : mission impossible?
- 2010
-
In: ICED Conference 2010. - Barcelona.
-
Conference paper (peer-reviewed)abstract
- Filtering our joint experience of more than 20 years of academic development (AD) in HE through recent quality assurance processes, we will discuss how academic developers, hired in an era of individual perspective on AD, can tackle the demands raised in today’s context of organisational and strategic AD. What does “the quality discourse” mean in regard to work with academic development, who is to be involved in these processes and what is its importance for achieving sustainable educational change? Our presentation is aimed at people who are responsible for initiating, running and supporting teaching and learning in higher education at their own institutions or within higher education in general. The purpose of the contribution is to: raise questions concerning prerequisites for strategic academic development, to discuss the views of higher education institutions on how this can be carried out and the role of academic development units (or their equivalent) in this. Together we represent more than twenty years of experience in working with academic development in higher education, Magnus with experience from both a large university (Stockholm) and a small college of arts (Stockholm Academy of Dramatic Arts), Mona with experience from Umeå University. Together and independently we have also been involved in different national development contexts and have experience from international development projects. We were both employed in the past century (!) because we were considered to be “good” teachers with the primary task of being “wise colleagues”. We worked at the level of the individual and in small groups. That picture of academic development units still lives on despite the fact that reality is drastically different today. Now teaching and learning for higher education is a requirement for teachers and doctoral students who teach, the Bologna Process has stirred up the pedagogical workday at the same time as quality assurance and assessments have become catchwords of the day. Today we are involved in activities such as: building up a system for the recognition of pedagogical qualifications that encompasses all of the institutions of higher learning, courses that give pedagogical qualifications, tailor-made consultancy work, production of teaching material, research, development of learning platforms, development of educational action plans etc. These tasks demand that we are more than just “wise colleagues” (Fjellström, Mårtensson & Roxå, 2008). The future we see before us with increased competition, increased demands on performativity and a stringent financial reality will probably also increase the demands on those working with (strategic) academic development (Blackmore, 2009; Di Challis m fl, 2009; Gosling, 2009). The question is how are the institutions of higher learning going to tackle this continuing challenge? We want to problematise a situation where academic development units, often placed peripherally in the university organisation and with an imbalance between responsibility and authority, are more and more involved in processes that are labelled quality assurance or quality development (see Havnes & Stensaker, 2006). What does “the quality discourse” mean in regard to work with academic development, who is to be involved in these processes and what is its importance for achieving sustainable educational development? During the presentation we will raise a number of questions that can be commented on directly by people responsible for development to take back to their own institutions of higher learning for continued work.
|
|
| 5. |
- Fjellström, Mona, 1958-, et al.
(author)
-
Benchmarking – för dialog, lärande och kvalitetsutveckling
- 2012
-
Conference paper (peer-reviewed)abstract
- 2006 tillsatte Swednet en arbetsgrupp, Ackrediteringsgruppen, som skulle utveckla en modell för ackreditering av högskolepedagogiska enheter. Två år senare fortsatte arbetet inom ramen för projektet Arbetsgruppen för kvalitetsutveckling. Fokus i projektet försköts från ackreditering till kvalitetsutveckling. Målet var att under perioden 2008 till 2011 utforma samt pröva kriterier och arbetsformer för intern kvalitetsutveckling med peer review enligt en critical friend-modell samt utveckla förslag på kriterier för extern kvalitetsgranskning av Högskoleverket (HSV) eller motsvarande. Projektet avrapporterades våren 2010 och med en viss fördröjning har målet nu uppnåtts.Den benchmarkingmodell som nu testats presenterades av Denise Chalmers, University of Western Australia, vid ICED-konferensen i Barcelona 2010. Modellen syftar till att ge ett verktyg för enheterna, dess chefer och universitetsledningar att analysera hur väl enheterna bidrar till verksamhetens olika strategiska behov. I samband med konferensen kom föreståndarna vid de högskolepedagogiska enheterna vid Stockholms, Umeå och Uppsala universitet överens om att anpassa och testa modellen i Sverige. De tre enheterna är jämförbara vad avser budget, organisation och verksamhet och lämpar sig väl för benchmarking.Modellen beskriver åtta övergripande verksamhetsområden (domains). Varje område beskrivs genom kriterier (good practice descriptors) på lärosätesnivå, fakultetsnivå och institutionsnivå. Enhetens verksamhet bedöms utifrån en femgradig skala inom varje område och nivå. Analysen omfattar en beskrivning av nuvarande verksamhet och ska stödjas av olika typer av underlag. Modellen utgår från ett utvecklings- snarare än ett granskningsperspektiv. Varje enhet ska själv – genom interna diskussioner och genom dialog med verksamhetsföreträdare och ledning vid lärosätet – ta ställning till vilka verksamhetsområden som ska vara föremål för benchmarking. Därefter sker en självvärdering, som inbegriper dokumentinsamling samt inhämtning av underlag från olika intressenter. När självvärderingen är genomförd och dokumenterad är nästa steg en peer review med samverkande partners.Denise Chalmers medverkade i uppstarten av processen i samband med ett besök i Sverige i juni 2011. Vid detta tillfälle beslutade medarbetare från Stockholms (SU), Umeå (UmU) och Uppsala universitet (UU) gemensamt vilka områden som skulle ingå i granskningen. Under hösten 2011 avbröt UU sin medverkan i projektet på grund av föreståndarbyte, och SU har på grund av hög arbetsbelastning inte kunnat fullfölja sin självvärdering. Detta innebär att UmU slutfört sin självvärderingsrapport först, utan input från något annat lärosäte, och att det genomförts en extern granskning av Björn Stensaker, Oslo universitet, före peer review. SU skall granska och kommentera UmU självvärdering under försommaren 2012.Den största poängen med benchmarking är att lära tillsammans genom att granska sin egen verksamhet och under konstruktiva former spegla sin verksamhet mot utvalda andra. På grund av att två verksamheter inte kunnat fullfölja processen har vi gått miste om den speglande dimensionen i processen. Det vi däremot uppnått är en ordentlig genomgång av vår egen verksamhet och våra egna ”bilder” av vad som är viktigt i verksamheten, hur vi arbetar med den, hur den uppfattas av våra intressenter samt vad vi behöver arbeta vidare med. Under arbetets gång har vi upptäckt både styrkor och svagheter i vår egen verksamhet och i modellen vi använt. Vi har dessutom fått värdefulla synpunkter från Björn Stensaker och inväntar med förväntan responsen från SU.Det är vår förhoppning att fler enheter i Sverige är intresserade av att genomföra en benchmarking enligt denna modell och att vi skall kunna medverka som benchmarkingpartner till någon annan enhet.
|
|
| 6. |
- Fjellström, Mona, 1958-
(author)
-
Democracy and transparency in higher education : Dialogue for learning as means for change
- 2004
-
In: Governance, democracy and evaluation. - Berlin : University of Applied Sciences. ; , s. 97-
-
Conference paper (peer-reviewed)abstract
- Evaluation as dialogue between stakeholders - a tool for learning and content development of medical education One important basis for content development of professional study programmes is the reception of graduated student qualifications. Normally there is no feed back from the field until years after student graduation. This presentation describes an evaluation strategy designed to support an ongoing reconstruction of a medical education programme trough continuous dialogue with stakeholders about the criteria of excellent medical education. Since the premises of medical education are influenced by several stakeholders (not only faculty, physicians and students) the evaluation strategy includes ten different stakeholders. Initially we asked the stakeholders what they wanted to know about the medical training. We received 117 challenging and sometimes unexpected questions. Receiving those questions generated a platform of learning. We realized that there were aspects to consider that we hadn’t thought of. The stakeholders were informed about the questions received and also the multi-method strategy that was decided for answering the crucial ones. So far the question bank has been used in workshops with faculty, in focus group evaluation with senior students and in course and stage evaluations with both faculty and students. New information is communicated to the stakeholders and new questions for learning and educational development are generated.
|
|
| 7. |
- Fjellström, Mona, 1958-
(author)
-
Developing education – in a innovative dialogue with stakeholders
- 2013
-
In: ECER Creativity and Innovation in Educational Research 2013. ; , s. 152-153
-
Conference paper (peer-reviewed)abstract
- The purpose of this paper is to point out what could be lost in a culture of higher education (HE) development characterised by a quality discourse (Fjellström, 2007; Segerholm, 2012). In a long term case study of a locally initiated participative stakeholder evaluation (supporting a curriculum change) three research questions has been explored. [1] What are the participants’ experiences of participation? [2] How does the evaluation strategy enable participation in the developmental work and [3] what are the benefits of the participation?
|
|
| 8. |
- Fjellström, Mona, 1958-, et al.
(author)
-
En bro mellan högre utbildning och profession : Utbildning för kliniska handledare i läkarutbildning
- 2012
-
In: Nu 2012 Göteborg 17-19 oktober 2012. - Göteborg. ; , s. 131-132
-
Conference paper (peer-reviewed)abstract
- I samband med att läkarutbildningen vid Umeå universitet skulle regionaliseras togs beslut om att samtliga kliniska handledare, varav flertalet är landstingsanställda läkare, i regionen (Västerbotten, Norrbotten, Jämtland och Västernorrland) skulle erbjudas handledarutbildning. Utbildningen skulle stärka kopplingen mellan de högskoleförlagda och de verksamhetsförlagda delarna av utbildningen samt stödja en handledarroll starkt utmanad av sjukvårdens verksamhetskrav. Läkarutbildningen har utökats kraftigt de senaste femton åren samtidigt som kraven ökat på produktivitet inom hälso- och sjukvården. Resultatet har blivit många studenter ute i klinisk verksamhet med kliniska handledare som ofta varken har en tydlig rolldefinition som handledare, aktuell kunskap om vilka mål som skall uppnås eller redskap för hur handledning skall genomföras i en splittrad och tidspressad vardag. För studenterna har problemen yttrat sig i form av brist på tid med, eller avsaknad av, handledare och sämre möjligheter att fullfölja praktiska utbildningsmoment (Läkartidningen, 2008:38; MSF Handledningsenkät 2011). Socialstyrelsen har också uppmärksammat behovet av handledarutbildning genom att ställa krav på handledarutbildning för handledare i specialiseringstjänstgöring (ST) för läkare (SOSFS 2008:17, 3 kap).Fokus för handledarutbildningen blev att utveckla de kliniska handledarnas kunskaper om och förmåga att handleda i kliniska situationer samt att stimulera ett reflekterande och prövande förhållningssätt till studenternas lärande och den egna handledarrollen. Teman som ingår är: Mål och regelverk för läkarprogrammet, planering av klinisk handledning, att stödja ett reflekterat och handlingsinriktat lärande, att handleda, samtal, feedback och bedömning samt den professionella handledaren. Utbildningen, som genomförs som ett samarbete mellan universitetet och de fyra landstingen, omfattar tre dagar med ett eget arbete som genomförs av deltagarna mellan kursdag 2 och 3. Sedan 2009 har 177 kliniska handledare utbildats. Utvärderingar genomförda i samband med kursens genomförande har visat att de kliniska handledarna genomgående är mycket positiva till utbildningen. Det som särskilt lyfts fram är möjligheten till egen reflektion, praktisk problemlösning tillsammans med andra handledare samt en starkare koppling till utbildningsuppdraget genom den ökade kunskapen om lärande och högskolans regelverk.Under den period som handledarutbildningen genomförts har intresset väckts för att handledarutbildning för kliniska handledare skall genomföras i två steg. Ett inledande steg fokuserat på grundläggande handledarkunskap och handledning inom läkarprogrammet som skulle genomföras under läkares specialiseringstjänstgöring. Dessutom ett senare steg, riktat till färdiga specialistkompetenta läkare, som fokuserar på den mer långsiktiga och individnära handledning som genomförs under specialisttjänstgöringen. Idag för läkarprogrammet vid Umeå universitet samtal med två landsting i regionen om möjligheten att bedriva den grundläggande handledarutbildningen.
|
|
| 9. |
- Fjellström, Mona, 1958-
(author)
-
Erfarenheter från ett lärdomskollegium : Tankar om scholarship of teaching and learning(SoTL) på en tvärvetenskaplig enhet
- 2010
-
In: Nu2010. - Stockholm : Sveriges Universitets- och högskoleförbund. ; , s. 170-171
-
Conference paper (peer-reviewed)abstract
- Presentationen beskriver utgångspunkter, genomförande och erfarenheter från Lärdomskollegiet på Universitetspedagogiskt centrum (UPC). Huvudsyftet med Lärdomskollegiet är att stötta utvecklingen av en prövande, verksamhetsspecifik och forskningsförankrad SoTL-kultur på centret. Målet är att erbjuda ett aktivt stöd för högskolepedagogiska utvecklingsprojekt och forskning vid Umeå universitet (Umu). UPC skall stötta den högskolepedagogiska utvecklingen vid Umu. Det innebär ansvar för den behörighetsgivande högskolepedagogiska utbildningen av lärare, att erbjuda relevant stöd till enskilda lärare, institutions-, fakultetsledningar och universitetsledning, samt att proaktivt och vetenskapligt grundat aktualisera högskolepedagogiska frågor. Pedagogutvecklarna (PU) är lärare från olika discipliner inom universitetet och personal med inriktning mot informations- och kommunikationsteknik (IKT) samt mediateknik. En grundläggande förutsättning för verksamheten är att PU kontinuerligt utvecklar en gemensam och verksamhetsintegrerad kultur av SoTL. Kreber (2005) beskriver SoTL som ….. the intellectual, practical and critical work done by college and university teachers; that is, aimed at pursuing educational goals. (Kreber, 2005, s 393)Utgångspunkten är att SoTL skall ge utrymme för kritisk granskning och kunskapsutveckling i praktiskt undervisningsarbete. Sedan hösten 2007 har vi bedrivit Lärdomskollegiet med siktet att: Utifrån ett prövande förhållningssätt se på universitetspedagogiken och vår stödjande roll i pedagogiskt arbete Formulera utvecklings- och forskningsprojekt Se vilka metoder som skulle kunna vara tillämpliga i olika projekt Genomföra pedagogiska utvecklings- och forskningsprojekt, samt att Dokumentera och presentera projekt vi initierar eller medverkar i. Initialt inbjöds samtliga PU att delta utifrån eget intresse men sedan ett år tillbaka genomförs kollegiet som en gemensam aktivitet omfattande två veckor kompetensutveckling per person. Totalt genomförs fyra till fem seminarier per termin. Ansvar för innehåll och genomförande av Lärdomskollegiet roterar mellan centrets PU. Så här långt har många olika texter lästs och diskuteras. Utvecklingen inom området högskolepedagogik har diskuterats och ett aktuellt forskningsprojekt har presenterats. Ett IKT-pedagogiskt utvärderingsprojekt har genomförts och presenterats på Högskoleverkets Kvalitetskonferens. Vi har diskuterat forskningsmetodik utifrån bidrag presenterade vid den Universitetspedagogiska konferensen 2009, genomfört peer-processer för PU:s arbete med pedagogisk meritportfölj och vi har diskuterat innebörden av SoTL för oss och vår verksamhet. I utvärderingen våren 2009 ansåg deltagarna att Lärdomskollegiet gör hela verksamheten och olika rollers bidrag synliga. Att det skapas ett öppet klimat för åsikter och kompetenser, en bred gemensam kunskapsbas samt ett gemensamt språk. Kollegiet höjer kvaliteten i det egna arbetet genom breddning och fördjupning samt ger inspiration och lust till skrivande/projekt. Responsen visar på många möjligheter men också viktiga förutsättningar att beakta vid stöttande av SoTL inom högre utbildning.
|
|
| 10. |
- Fjellström, Mona, 1958-
(author)
-
Evaluation as dialogue between stakeholders : a tool for learning and content development of medical education
- 2003
-
In: AMEE 2003 Relevance in Medical Education.
-
Conference paper (peer-reviewed)abstract
- Evaluation as dialogue between stakeholders - a tool for learning and content development of medical education One important basis for content development of professional study programmes is the reception of graduated student qualifications. Normally there is no feed back from the field until years after student graduation. This presentation describes an evaluation strategy designed to support an ongoing reconstruction of a medical education programme trough continuous dialogue with stakeholders about the criteria of excellent medical education. Since the premises of medical education are influenced by several stakeholders (not only faculty, physicians and students) the evaluation strategy includes ten different stakeholders. Initially we asked the stakeholders what they wanted to know about the medical training. We received 117 challenging and sometimes unexpected questions. Receiving those questions generated a platform of learning. We realized that there were aspects to consider that we hadn’t thought of. The stakeholders were informed about the questions received and also the multi-method strategy that was decided for answering the crucial ones. So far the question bank has been used in workshops with faculty, in focus group evaluation with senior students and in course and stage evaluations with both faculty and students. New information is communicated to the stakeholders and new questions for learning and educational development are generated.
|
|
