| 1. |
- Brommesson, Douglas, et al.
(author)
-
Att möta den högre utbildningens utmaningar
- 2016
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Den övergripande fråga som ställs i rapporten är: hur kan universitet och högskolor upprätthålla kvalitet i utbildningen? Undersökningen bärs upp av tre delar där vi studerar 1) om högskolepedagogiska kurser stärker lärare som pedagoger; 2) huruvida det finns incitament för universitetslärare att satsa på pedagogisk verksamhet; samt 3) vilka förutsättningar lektorer ges att inom ramen för sin tjänst fullgöra det pedagogiska uppdraget. I den första delstudien finner vi att pedagogiska kurser haft positiva effekter på deltagarnas upplevda trygghet i lärarrollen. Samtidigt förändras inte kursdeltagarnas grundläggande förhållningssätt till undervisning. I delstudie två finner vi att incitamenten att satsa på det pedagogiska uppdraget är relativt svaga, eftersom sakkunniga i allmänhet lägger liten vikt vid pedagogiska meriter jämfört med vetenskapliga. I den tredje delstudien undersöks balansen mellan forskning och undervisning för lektorer i statsvetenskap. Resultaten visar att skillnaden i undervisningsplikt, liksom kompensationen för likvärdiga undervisningsuppdrag, varierar mycket mellan lärosäten. Förutsättningarna för det pedagogiska uppdraget ser således väldigt olika ut för lektorer beroende på var de är anställda.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Brommesson, Douglas, 1976-, et al.
(author)
-
“Teach more, but do not expect any applause” : Are Women Doubly Discriminated Against in Universities’ Recruitment Processes?
- 2022
-
In: Journal of Academic Ethics. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1570-1727 .- 1572-8544. ; 20:3, s. 437-450
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Studies repeatedly find that women and men experience life in academia differently. Importantly, the typical female academic portfolio contains less research but more teaching and administrative duties. The typical male portfolio, on the other hand, contains more research but less teaching and administration. Since previous research has suggested that research is a more valued assignment than teaching in academia, we hypothesise that men will be ranked higher in the peer-evaluations that precede hirings to tenured positions in Swedish academia. We analyze 861 peer review assessments of applicants in 111 recruitment processes in Economics, Political Science, and Sociology at the six largest Swedish universities. Our findings confirm that the premises established in previous research are valid in Sweden too: Women have relatively stronger teaching merits and men relatively stronger research merits, and also that, on balance, research is rewarded more when applicants are ranked by reviewers. Accordingly, male applicants are ranked higher compared to female applicants.
|
|
| 4. |
- Erlingsson, Gissur Ó, et al.
(author)
-
Att bolagisera kommunal verksamhet : Implikationer för granskning, ansvarsutkrävande och demokrati?
- 2015
-
In: Statsvetenskaplig Tidskrift. - Lund : Fahlbeckska stiftelsen. - 0039-0747. ; 117:4, s. 555-585
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- For quite some time, the governance of municipal corporations has been criticized on the grounds of its lack of transparency and its weak mechanisms of account-ability. However, despite the fact that municipal ownership of corporations has become an increasingly controversial issue, the number of municipal corporations has grown, as has also the extent to which they are perceived as a source of unfair competition with private corporations on open markets. This article poses crit-ical questions concerning municipalities as corporate owners and addresses the prerequisites of accountability. Empirically grounded in an explorative case study, four policy-recommendations are generated for the municipal sector as a whole: 1) municipalities should continuously oversee the sector’s corporate structure; 2) an ongoing process towards greater transparency and accessibility is desirable; 3) municipalities must establish a transparent process for appointing the boards of their corporations, and politicians joining them must be offered appropriate brief-ing and training; and lastly, 4) a critical awareness about the potential democratic dilemmas associated with the public ownership of corporations must be estab-lished among senior politicians. If these recommendations are neglected, there is a risk that the democratic legitimacy of the activities associated with municipal corporations will be eroded.
|
|
| 5. |
- Erlingsson, Gissur Ó, 1974-, et al.
(author)
-
Att ta plats i politiken : om engagemang, aktivism och villkor i kommunpolitiken
- 2015
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Under en lång tid har en ganska mörk bild av den svenska representativa demokratin målats upp. Det finns dock ett antal skäl till att den bilden bör revideras: Valdeltagandet har ökat i varje val sedan 2002 och förtroendet för politiker och för de politiska partierna har stärkts sedan bottennoteringarna i slutet av 1990-talet. Dessutom har partierna brutit trenden med sjunkande medlemsantal och de upplever inte större problem i dag, jämfört med vid 1990-talets slut, att finna kandidater till förtroendeuppdrag. Till detta ska även läggas att svenska medborgares vilja att ta på sig förtroendeuppdrag har hållit sig på en förhållandevis hög nivå över en längre tid.En nyligen genomförd undersökning riktad till politiker stärker detta intryck. I två enkätomgångar, en före valet och en bit in i mandatperioden, har vi ställt frågor till dem som kandiderade till kommunfullmäktige i 2014 års val. Undersökningen syftar bland annat till att studera kandidaternas förväntningar inför valet, hur de ser på partiernas nomineringsprocesser och hur förtroendeuppdragen fördelades efter att valen hade avgjorts. Vi kommer att fortsätta följa kandidaterna under mandatperioden för att försöka få en bättre förståelse för varför vissa väljer att lämna sina förtroendeuppdrag i förtid, och därigenom få ledtrådar om vad som skulle kunna förändras för att minska risken för att så sker. Förhoppningen är att vi genom undersökningen ska kunna ge ett kunskapsunderlag som kan bidra till att ta fram förslag till reformer av lokalpolitikens institutioner, och partiernas interna arbete, i syfte att underlätta för underrepresenterade grupper att komma in i politiken och minska avhopp i framtiden.Svaren från de två enkätomgångarna visar att de allra flesta som kandiderade i 2014 års val upplevde att deras politiska engagemang bemöttes positivt av familj, släkt och vänner och av andra förtroendevalda. Även från arbetskamrater, grannar och andra kommuninvånare var bemötandet övervägande positivt. Inte heller medias bemötande upplevdes generellt sett som något negativt. Vidare är de flesta av kandidaterna nöjda med hur valsedlarna sattes samman och hur fördelningen av uppdrag gick till. Över 80 procent uppgav att förtroendeuppdragen har fördelats på ett öppet och genomskinligt sätt. Dessutom var de allra flesta respondenter nöjda med de uppdrag de själva erhöll. Till detta kan läggas att tidigare studier har funnit att de flesta förtroendevalda är nöjda med sitt engagemang i kommunpolitiken och uppfattar sina förtroendeuppdrag som meningsfulla.Även om det övergripande intrycket är positivt finns det dock vissa problem och förhållanden som skulle behöva förbättras i den svenska lokala demokratin. En slutsats av vår undersökning, liksom tidigare forskning, är att kandidaterna i lokalpolitiken ger intrycket av att vara något motvilligt engagerade – åtminstone om vi tar deras egna utsagor på fullt allvar. En majoritet av dem uppger att de själva inte varit särskilt drivande i nomineringsprocessen för att hamna på valsedeln, och inte heller verkar de ha varit överdrivet entusiastiska inför utsikten att i slutänden faktiskt bli invald.Det finns även anledning för partierna att anstränga sig ytterligare med att rekrytera och behålla individer från grupper som i dag är underrepresenterade i kommunpolitiken, framför allt kvinnor, unga och utrikes födda. I detta sammanhang är det värt att understryka vikten av rekrytering. Forskningen visar att det politiska engagemanget i stor utsträckning avgörs av något så grundläggande som att man blir uppmärksammad och tillfrågad. Om rekryteringen till politiken ska breddas blir det därmed betydelsefullt med uppsökande verksamhet och att nå ut utanför de nätverk som täcks in av nuvarande partimedlemmar, och i synnerhet att nå fram till olika underrepresenterade grupper.Det är även värt att beakta de förtroendevaldas situation. Det är inte är ovanligt för politiker att bli utsatta för hot, våld och trakasserier. Under valkampanjen 2014 blev 7 procent av kandidaterna till kommunfullmäktige utsatta för hot, våld eller trakasserier. Det är ur flera aspekter en bekymmersam situation. Att förtroendevalda utsätts för sådant gör det inte lättare att rekrytera nya personer in i politiken.Ett annat problem som framträder är att det kan vara svårt att få ihop det politiska förtroendeuppdraget med arbete och familjeliv, vilket leder till att många förtroendevalda väljer att hoppa av sina uppdrag i förtid. Även om dessa avhopp oftast inte beror på sådant som har med själva politiken att göra, utan snarare med svårigheter att kombinera uppdraget med övriga livet, utgör de ett demokratiproblem. Detta eftersom omsättningen minskar kommunfullmäktiges effektivitet och även tenderar att snedvrida kommunpolitikens sociala sammansättning, då de grupper som redan är underrepresenterade hoppar av i högre grad.Det finns således problem att ta itu med. Men samtidigt är det viktigt att understryka att bilden inte alls är så mörk som den ofta målas upp i offentlig debatt. Det finns all anledning att lyfta fram att det finns tydliga hälsotecken för partierna och den representativa demokratin. Att förmedla en sådan ljusare bild av den kommunala politikens villkor skulle i sig kunna sänka trösklarna för individer att bli partimedlemmar och i nästa steg, vara villiga att ta på sig förtroendeuppdrag.
|
|
| 6. |
- Erlingsson, Gissur Ó., et al.
(author)
-
Hur styrs och granskas kommunala bolag? : Erfarenheter och lärdomar från Norrköpings kommun
- 2014
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Det är vanligt, och blir allt vanligare, att kommuner organiserar sin verksamhet i kommunala bolag. I dagsläget finns omkring 1 700 kommunala bolag (i primärkommunerna). Bolagen spelar en viktig samhällsekonomisk roll. Enligt vissa beräkningar omsätter de ungefär 200 miljarder kronor, sysselsätter omkring 48 000 personer och har ett sammanlagt värde på cirka 1 875 miljarder. Parallellt med att de har vuxit i antal har flera kritiska debatter blossat upp om dem under 2000-talet. Beaktat det samhällsekonomiska perspektivet, samt att bolagens existens motiveras av att de ska ha ett kommunalt ändamål, är rapportens utgångspunkt att det är angeläget att studera frågor som rör styrning och granskning av kommunala bolag.Rapportens övergripande syfte är därför att inventera de verktyg för ägarstyrning som en kommun kan nyttja för att säkra att de kommunala bolagen verkligen gör det de är avsedda att göra. Det är en pilotstudie, oss veterligen den första i sitt slag. Eftersom vi saknar jämförbara data från andra kommuner att ställa våra resultat mot har vi heller ingen möjlighet att säga huruvida det vi finner ska betraktas som ”bra” eller ”mindre bra”. Det är heller inte vår avsikt. Ambitionen är istället att bidra till ökad reflektion kring hur kommuner kan bli bättre som bolagsägare. Med stöd i våra resultat redovisas slutsatserna i form av sex diskussionspunkter. De har en generell prägel och torde ha relevans för alla kommuner som äger bolag.Fullmäktigeledamöter efterlyser ett levande samtal om bolagen. Vår undersökning visar att överraskande många fullmäktigeledamöter anser att bolagen inte diskuteras i tillräckligt stor utsträckning i kommunfullmäktige. Hit hör också att ungefär hälften av fullmäktigeledamöterna (som saknar styrelseuppdrag) som besvarade vår enkät uttrycker missnöje med hur lekmannarevisorernas granskning av bolagen återrapporteras till fullmäktige. Från fullmäktigeledamöternas sida finns sålunda en önskan om att bolagen diskuteras i större utsträckning i kommunfullmäktige liksom att lekmannarevisorernas rapporter lyfts fram på ett bättre sätt i fullmäktige.Det finns en viss opinion för att reformera dagens bolagsstruktur. Flera av dem som besvarade vår enkät anser det vara olämpligt att driva verksamheter inom ”kultur, fritid, turism och event” samt ”kommunikationer, transport och magasinering”. Kritisk diskussion om existensberättigandet för vissa bolag förekom också i våra intervjuer. Hit hör också att en minoritet av dem som besvarade enkäten anser att dagens bolagsstruktur är tydlig och genomskådlig. Siffran betraktar vi som låg mot bakgrund av att kommunfullmäktige bär det yttersta ansvaret för kommunernas bolagsstyrning. Dessa sakförhållanden aktualiserar frågan om kommunen borde initiera en samlad diskussion om hur optimal dagens bolagsstruktur egentligen är.Det finns frågetecken om arkivering, dokumentation och öppenhet. Den upplevda bristen på transparens i bolagsstrukturen tangerar frågor om insyn och ansvarsutkrävande. En förutsättning för kritisk medborgerlig, forskningsmässig eller journalistisk granskning av offentligt utförda verksamheter (och därmed för ansvarsutkrävande) är att det är någorlunda enkelt att granska bolagen. Här finns utvecklingsområden. I vår enkät svarade cirka hälften av fullmäktigeledamöterna (utan styrelseuppdrag) att de helt enkelt inte vet om det är lätt eller svårt att få ut information om de kommunala bolagen. Dessutom angav en majoritet av de svarande att de tror att insyn och granskning blir svårare när verksamhet bedrivs i bolagsform. Också värt att uppmärksamma är att bara drygt hälften av styrelseledamöterna uppgav att de kände till de etiska riktlinjerna för de kommunala bolag i vars styrelse de sitter. Det är en anmärkningsvärd siffra då styrelserna själva ansvarar för att dessa riktlinjer ska vara på plats. Vad avser upprättande av och kännedom om exempelvis etiska riktlinjer förefaller en del arbete återstå i ett par av bolagen.Enligt politiker och styrelseledamöter fungerar lekmannarevisionen bra, men man efterlyser en bättre diskussion av revisorernas granskningar i fullmäktige. Vår enkätstudie, liksom våra intervjuer med lekmannarevisorer, ger vid handen att lekmannarevisionen i Norrköpingfungerar tillfredsställande. Åtta av tio ansåg den fungera mycket eller ganska väl, och lekmannarevisorerna säger sig uppleva en stigande respekt för det arbete de utför. Ett utvecklingsområde som vi noterar imaterialet är att såväl fullmäktigeledamöterna som de intervjuade lekmannarevisorerna tycker att bolagen och revisorernas granskningar diskuteras i för liten utsträckning i fullmäktige. Med tanke på att båda aktörerna delar denna problembeskrivning torde detta vara förhållandevis lätt att åtgärda.Arbetet med att utse styrelser kan stärkas och bli mer transparent; utbildning och kompetensutveckling för styrelserna kan vässas. I enkätstudien spårar vi ett visst missnöje med processen genom vilken styrelseledamöter i Norrköpings kommunala bolag tillsätts. Bland fullmäktigeledamöter som saknar styrelseuppdrag menar bara drygt hälften att processen är genomskinlig och en tredjedel anser att befintliga processer inte säkrar att lämpliga styrelseledamöter ta fram. En anmärkningsvärt låg andel, 15 procent, menar att det rådande sättet på vilket styrelseledamöter tas fram till stor del säkerställer att lämpliga kandidater utses till bolagsstyrelser. I materialet reses också frågetecken kring vilka utbildningsinsatser som erbjuds för styrelseledamöter. Avseende utbildningar för styrelseledamöter förefaller det finnas utrymme för förbättringar genom bättre struktur och systematik avseende frågor som när utbildningarna ska ges, vem som ska ansvara för att de ges och vad utbildningarna ska innehålla.”Personunion”: ett principiellt dilemma. I likhet med de flesta av landets kommuner finns i Norrköping en koncentration av uppdrag till ett mindre antal av kommunens ledande politiker. Vissa ser klara fördelar med ett sådant system. Styrningen blir mer praktisk och effektiv: de som sitter på flera stolar är redan insatta i kommunens organisation och i de aktuella frågorna, vilket gör att det blir lättare att hålla samman den interna styrningen då kommunikationen mellan tunga beslutsfattare underlättas. Samtidigt reser ordningen frågor, främst för att den ger upphov till en ”dubbla stolar”-problematik som kan bidra till försvårad insyn och kontroll, och därmed också besvärligare ansvarsutkrävande. Till ”dubbla stolar”-problematiken hör också följande. I fallet Norrköping sitter en av fyra styrelseledamöter även i kommunfullmäktige; och dessutom sitter flera kommunstyrelseledamöter i moderbolagets (Rådhus AB) styrelse. På papperet är det inte givet att rollerna är förenliga. Kommunfullmäktige har det yttersta ansvaret över kommunens bolagsstyrning och vidare har kommunstyrelsen sedan 2013 förstärkt uppsiktsplikt över bolagen. Det innebär att fullmäktige- och kommunstyrelseledamöter har en ägarrelation till bolagen. Så, för de fullmäktige- och kommunstyrelseledamöter som sitter i kommunala bolagsstyrelser innebär läget en potentiell lojalitetskonflikt: förutom att ha ägaransvar och uppsiktplikt, förväntas de agera utifrån bolagets perspektiv och se till bolagens bästa. Sedan en rapport från kommunrevisionen publicerades år 2012 finns det emellertid en diskussion om dessa frågor som signalerar medvetenhet om personunionens inneboende dilemman. Ett arbete pågår med att formalisera styrningen och uppföljningen av de kommunala bolagen i Norrköpings kommun.
|
|
| 7. |
- Fogelgren, Mattias, et al.
(author)
-
Is Supported Employment Effective for Young Adults with Disability Pension? : Evidence from a Swedish Randomized Evaluation
- 2023
-
In: The Journal of human resources. - : University of Wisconsin Press. - 0022-166X .- 1548-8004. ; 58:2, s. 452-487
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- This paper reports results from a large-scale randomized experiment evaluating whether a supported employment rehabilitation intervention strategy can improve labor market opportunities for young adults on disability pension better than regular vocational rehabilitation. The supported employment intervention utilizes a caseworker as back-up for the individual during training to reduce employers’ risks when hiring an individual with unclear productivity. In total, 1,062 individuals were randomly assigned between interventions. The main results show that 18 months after the start of the project, participants with supported employment have work rates that are approximately 10 percentage points higher than participants who received regular rehabilitation.
|
|
| 8. |
- Johansson, Kerstin, et al.
(author)
-
En urvattnad glimt av något som kunde blivit bra : professionella i socialtjänsten och den evidensbaserade praktiken
- 2016
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Under flera decennier har diskussioner pågått om hur socialt arbete skall bedrivas. Studier av det sociala arbetets praktik visar en verksamhet där metoder för utvärdering och utnyttjande av forskning är dåligt utvecklade. En annan uppfattning är att forskningen sällan är relevant eller användbar för praktiken.Staten har därför tagit initiativ till flera satsningar för att utveckla socialt arbete. En i raden av initiativ och utredningar är SOU 2008:18, Evidensbaserad praktik i socialtjänsten – till nytta för brukaren.Denna utredning låg till grund för en nu i princip avslutad satsning som kan beskrivas som ett reformarbete eller en intervention. Detta arbete beskrivs av vissa aktörer som en genomgripande förändring och utveckling av socialtjänsten, rent av som ett paradigmskifte i socialt arbete. Andra ser det som en i princip misslyckad satsning. Statskontoret, som haft regeringens uppdrag att utvärdera satsningen menar i sin slutrapport att:Den sammanfattande bedömningen i utvärderingarna är att arbetet med systematisk uppföljning, brukarmedverkan och implementering av evidensbaserade arbetssätt har bidragit till verksamhetsutveckling inom socialtjänsten.(Statskontoret 2014:18)Statskontorets utvärdering som diskuteras i föreliggande rapport har (enligt regeringens uppdrag) riktats mot statens och SKLs styrning, utformning och organisering och via enkäter till socialchefer, m.fl. även omfattat att studera hur väl dessa grupper känner till överenskommelsen (Statskontoret 2014:18). Statskontorets utvärdering är den enda större och systematiska uppföljningen och utvärderingen som gjorts av satsningen och i denna har alltså inte de professionellas bild inte lyfts fram. Detta har inneburit, menar vi, att det saknas en heltäckande bild av utveckling evidensbaserad praktik i socialtjänsten. En röst som saknats är de professionellas. I denna rapport redovisas resultaten från en studie där 183 socialsekreterare besvarat frågor om sin uppfattning om evidensbaserad praktik (EBP). Det övergripande syftet med föreliggande studie är att undersöka de professionellas upplevelse av satsningen. Studies övergripande forskningsfråga kopplas till ett av de fyra utvecklingsområden som pekades ut i utredning SOU 2008:18. Forskningsfrågan för föreliggande rapport är:Har satsningen inneburit bättre förutsättningar för professionen att utveckla en evidensbaserad praktik?Och i vår enkät skriver vi att:Syftet med projektet att nå bättre kunskap om arbetsförhållandena och förutsättningarna för långsiktiga strategier för kommunal välfärd. I fokus finns organisering och kunskapsutveckling med införandet av en evidensbaserad praktik i socialtjänsten som empiriskt exempel. (bilaga 1)I kapitel 1 beskrivs interventionen som en ”resa”. I kapitel 2 diskuteras sedan begreppet evidensbaserad praktik i förhållande till de professionella. I kapitel 3 redovisas resultatet av enkätstudien och intervjuerna och i kapitel 4 och 5 diskuteras resultaten ytterligare. Resultaten av vår studie visar att det finns en del problem med införandetav en evidensbaserad praktik inom socialtjänsten. Det är till exempel anmärkningsvärt att det inte finns en tydlig uppfattning bland socialsekreterarna om vad en evidensbaserad praktik innebär. Vetskapen om införandet av en evidensbaserad praktik inom socialtjänsten är låg hos den lokala praktiken. Vidare är det få socialsekreterare som uppfattar att det finns ett systematiskt arbete för att inhämta kunskap från professionen, verksamheten och från forskningen. Resultaten indikerar att socialsekreterarna uppfattar evidensbaserad praktik som en uppsättning metoder med vetenskapligt stöd som kan användas i det dagliga arbetet. Mer specifikt uppfattar socialsekreterarna evidensbaserad praktik som det praktiska användandet av specifika metoder som blivit ”godkända” av forskningen. Av resultaten i denna studie framgår även att socialsekreterarna i varierande grad upplever att evidensbaserad praktik utgör ett stöd till deras profession samtidigt som en överväldigande majoritet upplever att införandet av en evidensbaserad praktik inte är ett hinder eller hamnar i konflikt med deras profession. Det finns tvärtemot en underliggande uppfattning bland socialsekreterarna om att evidensbaserad praktik är ett eftersträvansvärt mål men att problem i den ordinarie verksamheten hindrar en utveckling av en evidensbaserad praktik.Vårt svar på vår övergripande forskningsfråga (se ovan) blir att Statskontorets utvärdering, utifrån deras uppdrag, som visar på att satsningen inneburit bättre förutsättningar för professionen att utveckla en evidensbaserad praktik inte stöds i föreliggande studie.Rapporten avslutas i kapitel fem där vi sammanfattningsvis diskuterar kunskapsutvecklingen i socialt arbete. För fortsatt kunskapsutveckling behövs även fokus mot frågor om ledning, styrning, organisation och organisatoriska förutsättningar för socialt arbete. Här behövs ytterligare forskning som kombinerar olika metoder, perspektiv och kunskapsanspråk.
|
|
| 9. |
- Johansson, Kerstin, 1963-, et al.
(author)
-
Socialsekreterares upplevelser av EBP
- 2019
-
In: Socionomens forskningssupplement. ; :46
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Under de senaste tio åren har införandet av en evidensbaserad praktik (EBP) präglat svensk socialtjänst. I denna artikel, som bygger på en studie om de professionella i socialtjänsten och deras upplevelser av EBP, diskuterar vi denna satsning utifrån hur socialsekreterare uppfattat den. Vår empiriska studie visar hur socialsekreterare varken haft möjlighet eller förutsättning att ta till sig EBP. Avslutningsvis kopplar studien till statens fortsatta styrning av kunskapsutvecklingen inom socialtjänsten. Denna fortsatta statliga styrning präglas nu av satsningar på tillämpad forskning och en förhoppning om tillitsbaserad styrning av socialtjänsten.
|
|
| 10. |
- Ödalen, Jörgen, 1975-, et al.
(author)
-
Teaching university teachers to become better teachers: the effects of pedagogical training courses at six Swedish universities
- 2019
-
In: Higher Education Research and Development. - : Informa UK Limited. - 0729-4360 .- 1469-8366. ; 38:2, s. 339-353
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Do pedagogical training courses for university teachers have desirable effects on the participants? We set out to answer this question by following a panel of 183 university teachers from Sweden’s six largest universities, who participated in pedagogical training courses. Our study reveals that the participants’ self-reported confidence in their role as teachers increased slightly, and their self-assessed pedagogical skills increased notably after they had finished their courses. Even though the courses were rather short, we could also observe some changes in fundamental approaches to teaching in some of the subgroups of respondents, both toward more student-centeredness and, perplexingly, toward more teacher-centeredness. Additionally, most respondents (7 out of 10) found the courses useful or very useful. Course satisfaction was most notable among participants with less than three years of teaching experience. Considering the fact that we find the positive effects of pedagogical training courses to be present mainly in the group of participants with less than three years of teaching experience, we discuss whether a policy of making these courses mandatory for all university teachers implies an overestimation of their impact.
|
|
