| 1. |
- Lundgren, Markus, et al.
(författare)
-
Analgesic antipyretic use among young children in the TEDDY study : No association with islet autoimmunity
- 2017
-
Ingår i: BMC Pediatrics. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1471-2431. ; 17:1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: The use of analgesic antipyretics (ANAP) in children have long been a matter of controversy. Data on their practical use on an individual level has, however, been scarce. There are indications of possible effects on glucose homeostasis and immune function related to the use of ANAP. The aim of this study was to analyze patterns of analgesic antipyretic use across the clinical centers of The Environmental Determinants of Diabetes in the Young (TEDDY) prospective cohort study and test if ANAP use was a risk factor for islet autoimmunity. Methods: Data were collected for 8542 children in the first 2.5 years of life. Incidence was analyzed using logistic regression with country and first child status as independent variables. Holm's procedure was used to adjust for multiplicity of intercountry comparisons. Time to autoantibody seroconversion was analyzed using a Cox proportional hazards model with cumulative analgesic use as primary time dependent covariate of interest. For each categorization, a generalized estimating equation (GEE) approach was used. Results: Higher prevalence of ANAP use was found in the U.S. (95.7%) and Sweden (94.8%) compared to Finland (78.1%) and Germany (80.2%). First-born children were more commonly given acetaminophen (OR 1.26; 95% CI 1.07, 1.49; p = 0.007) but less commonly Non-Steroidal Anti-inflammatory Drugs (NSAID) (OR 0.86; 95% CI 0.78, 0.95; p = 0.002). Acetaminophen and NSAID use in the absence of fever and infection was more prevalent in the U.S. (40.4%; 26.3% of doses) compared to Sweden, Finland and Germany (p < 0.001). Acetaminophen or NSAID use before age 2.5 years did not predict development of islet autoimmunity by age 6 years (HR 1.02, 95% CI 0.99-1.09; p = 0.27). In a sub-analysis, acetaminophen use in children with fever weakly predicted development of islet autoimmunity by age 3 years (HR 1.05; 95% CI 1.01-1.09; p = 0.024). Conclusions: ANAP use in young children is not a risk factor for seroconversion by age 6 years. Use of ANAP is widespread in young children, and significantly higher in the U.S. compared to other study sites, where use is common also in absence of fever and infection.
|
|
| 2. |
- Akselsson, Cecilia, et al.
(författare)
-
The influence of N load and harvest intensity on the risk of P limitation in Swedish forest soils
- 2008
-
Ingår i: Science of the Total Environment. - : Elsevier BV. - 1879-1026 .- 0048-9697. ; 404, s. 284-289
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Nitrogen (N) is often considered to be the major factor limiting tree growth in northern forest ecosystems. An increased N availability, however, increases the demand for other nutrients such as base cations and phosphorous (P) which in turn may change which nutrient is the limiting factor. If P or base cations become limiting, N will start to leach which means a risk of increased eutrophication of surface waters. As many studies focus on base cations, this study instead aims at estimating P budgets on a regional scale for different harvesting scenarios relevant for Swedish conditions. P budget calculations were carried out for 14,550 coniferous sites from the Swedish National Forest Inventory, as weathering+deposition–harvesting–leaching. Three scenarios with different harvest intensities were used: 1) no harvesting, 2) stem harvesting and 3) wholetree harvesting. The input data were derived from measurements and model results. The P budget estimates indicate that harvesting, especially whole-tree harvesting, result in net losses of P in large parts of Sweden. The highest losses were found in southern Sweden due to high growth rate in this area. In the whole-tree harvesting scenario the losses exceeded 1 kg ha−1 y−1 on many sites. N budget calculations on the same sites indicate that N generally accumulates in the whole country and especially in the southern parts. Consequently, the N and P budget calculations indicate that the forests in southern Sweden are in a transition phase from N-to P-limitation to growth. This transition will proceed as long as the accumulation of N continues. These results are important in a sustainable forestry context, as a basis for assessing the risk of future N leaching, and in designing recommendations for abatement strategies of N deposition and for application of wood ash recycling and N fertilization.
|
|
| 3. |
- Andreasson, Frida, et al.
(författare)
-
Långsiktiga effekter av skelettjord i Sundsvall
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Många faktorer påverkar träd som växer i urban miljö. I denna för träd ofta extrema miljö, speciellt i hårdgjorda ytor, ska dem överleva och frodas. Marken är ofta kompakterad och det är brist på syre, vatten och näring, vilka är livsnödvändiga för träden. På grund av den hårdgjorda ytan sker heller ingen ny tillförsel av organiskt material.För att förbättra förutsättningarna för trädens tillväxt och vitalitet kan man använda sig av skelettjord. I princip består en skelettjordav en större bärande fraktion av skärv (skelett) där man i hålrummen mellan den större fraktionen tillför ett substrat av växtjord. Skelettjorden ökar volymen där trädens rötter kan växa och ger rötterna bättre tillgång på syre, vatten och näring.År 1997 planterade Sundsvall stad Tilia cordata"Erecta"längsmedKöpmansgatan. En del av dessa lindar planterades i en grop med växtjord och en del planterades med tillgång 3m3skelettjord.I denna studie jämför vi storlek och vitalitet hos dessa lindar planterade med och utan skelettjord 17 år efter plantering.Efter dessa 17 år är lindarna som växt med tillgång på skelettjord något större i omkrets, högre samt har en högre, tätare och breddare kronan än lindarna som växt i traditionell planteringsgrop med växtjord. Slutsatsen är att skelettjord ger bättre levnadsförutsättningar för träd i stadsmiljö. Även med en begränsad tillgång på skelettjord, 3m3, har lindarna i Sundvall högre tillväxt och vitalitet i skelettjord än i traditionell jord.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Astor, Kim, et al.
(författare)
-
Social and emotional contexts predict the development of gaze following in early infancy
- 2020
-
Ingår i: Royal Society Open Science. - : The Royal Society. - 2054-5703. ; 7:9
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The development of gaze following begins in early infancy and its developmental foundation has been under heavy debate. Using a longitudinal design (N = 118), we demonstrate that attachment quality predicts individual differences in the onset of gaze following, at six months of age, and that maternal postpartum depression predicts later gaze following, at 10 months. In addition, we report longitudinal stability in gaze following from 6 to 10 months. A full path model (using attachment, maternal depression and gaze following at six months) accounted for 21% of variance in gaze following at 10 months. These results suggest an experience-dependent development of gaze following, driven by the infant's own motivation to interact and engage with others (the social-first perspective).
|
|
| 6. |
- Blanck, Ylva-Li, et al.
(författare)
-
Plant species richness in a natural Argentinian matorral shrub-land correlates negatively with levels of plant phosphorus
- 2011
-
Ingår i: Plant and Soil. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0032-079X .- 1573-5036. ; 345:1-2, s. 11-21
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The aim of this study was to ascertain whether there is a relationship between plant species richness and plant-available N, P and water in an environment subject to little anthropogenic disturbance. To accomplish this we studied the vegetation in matorral shrub-lands in northern Patagonia, Argentina. Due to the variation in slope, precipitation and aspect between the sites water status was determined using the C-12/C-13 fraction, delta C-13, to investigate whether this was a confounding factor. The numbers of herb, shrub, liana and tree species were determined at 20 sites along an estimated precipitation gradient. Leaf P and N content and the delta C-13 of Berberis buxifolia were determined, as well as the soil P and N content at the different sites. A negative correlation was found between species richness and Berberis buxifolia foliar P concentration (52% of the species richness variation was accounted for), and a positive correlation was found between plant species richness and Berberis buxifolia foliar N: P ratios (54% of the species richness variation was accounted for). The relationship between species richness and foliar P was seen when all layers of vegetation were included (trees, lianas, shrubs and herbs). Foliar N showed no correlation with species richness, while soil extractable NH4 showed a weak positive correlation with the number of shrub layer species (lianas, shrubs and trees). The species richness of the shrub layer increased with decreasing values of delta C-13. Low soil P availability thus affects local species richness in the matorral shrub-lands of Patagonia in Argentina although the growth of vegetation in the area has been shown to be limited by N. We suggest that low P levels increase plant species richness because low soil P concentration is associated with a high P partitioning and high potential for niche separation.
|
|
| 7. |
- Dahl, Caroline, et al.
(författare)
-
Ekosystemtjänsternas bidrag till god urban livsmiljö
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ekosystemtjänster uppmärksammas alltmer som ett viktigt inslag för en hållbar utveckling av städer och samhällen. Dessa handlar inte bara om ett miljö- och biodiversitetsperspektiv, utan också om hur ekosystemen bidrar till människans livsmiljö och stadens attraktivitet, samt de praktiska och rekreativa nyttor som befintlig och anlagd natur kan skapa i den byggda miljön.Denna rapport har tillkommit på Naturvårdsverkets initiativ, vilka också delvis har finansierat den. Arbetet har sammanfallit med ett opinionsbildande projekt, projektlett av Tankesmedjan Movium ochfinansierat av Vinnova, kallat Påverkansplattform för urbana ekosystemtjänster. Båda dessa aktiviteterhar efterfrågat kartläggning av nuläget och redovisningar av lärande exempel, varför vi har valt att arbeta integrerat med aktiviteterna. I rapporten har vi försökt att kombinera generella reflektioner med konkreta exempel. Vi har också valt att hämta lärdomar från såväl praktik som akademi och har bjudit in några av de ledande forskarna från Sveriges lantbruksuniversitet att utifrån sin forskningshorisont kommentera sådant som vi tycker oss kunna konstatera i praktiken. Det kan i något fall bli motsägelsefullt, men så är också frågan kring ekosystemtjänster i urban miljö komplext beskaffad. Som alla komplext beskaffade frågor hyser den därmed inneboende målkonflikter, åtminstone på ett generellt och övergripande plan.I rapporten konstaterar vi att det är viktigt och grundläggande att ekosystemtjänster behandlas som en tillgång för livsmiljöer i staden, och därmed också för arbetet med att planera, gestalta, anlägga och förvalta dessa miljöer. Utgångspunkten för ett sådant arbete behöver vara platsernas förutsättningar och de förväntningar som vi har på dessa miljöer. Möjligen kan det uppfattas som lite motsägelsefullt för en rapport med namnet ”Ekosystemtjänsteras bidrag till en god urban livsmiljö”, men vi är övertygande om att utgångspunkten för arbetet med ekosystemtjänster bör inte vara ekosystemtjänsterna själva, snarare en ökad platsspecifik kunskap och en ökad tydlighet kring samhällets uttalade målsättningar. Varför inleder vi med ett sådant påstående? Jo, för att påminna om att ekosystemtjänsterna utgår från oss människor och tjänsterna svarar mot våra behov. Det är alltså en slags konsumtion av tjänster som vi pratar om och som i all hållbar konsumtion handlar det om att balansera mellan tillgång och efterfrågan. Vi menar alltså att det inte alltid handlar om att maximera uttaget av en viss ekosystemtjänst, utan det handlar snarare om vilket behov som vi har identifierat på en viss plats eller i ett visst sammanhang samt hur ekosystemtjänsterna kan levererar på den platsen utifrån identifierade behov. Det är måhända en hårfin perspektivförskjutning, men vi menar att tar vi inte med oss detta synsätt in i diskussionen om ekosystemtjänster så befarar vi att vi får ett oönskat överutnyttjande av naturens ”gratistjänster”.Det pågår mycket lovvärt arbete i landet för att hitta system och verktyg som strävar efter att finna helhetssyn och mångfunktionalitet i ekosystemtjänsterna. Det finns dock en risk att verktyg blir väl generella när man försöker att fånga upp alla aspekter av hur man kan arbeta med ekosystemtjänsterna. Då riskerar implementeringsglappen också att bli för stora när generella verktyg ska appliceras på en specifik plats. Att istället lära av hur andra har gjort och ta del av varandras erfarenheter kan då vara ett värdefullt komplement och Naturvårdsverket har därför bett Tankesmedjan Movium att ta fram denna exempelsamling. Vår förhoppning är att denna rapport ska hjälpa stadsbyggnadsprocessens olika aktörer och skeden att förstå nyttan med urban natur och att ta in ekosystemtjänsterna i befintliga arbetssätt och processer.
|
|
| 8. |
- Dimitrova Mårtensson, Linda-Maria, et al.
(författare)
-
Exploring the use of edible and evergreen perennials in living wall systems in the Scandinavian climate
- 2016
-
Ingår i: Urban Forestry & Urban Greening. - : Elsevier BV. - 1618-8667 .- 1610-8167. ; 15, s. 84-88
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- We have performed a field experiment to investigate the survival and vitality of perennial plants in a living wall installed in an industrial area in Malmo, southern Sweden. The main aim of the study was to investigate the possibility of growing edible and evergreen perennial plants in living wall systems in the Scandinavian climate. We conclude that the edible perennial plants Allium schoenoprasum, Calamintha nepeta, and Fragaria vesca are feasible in living wall systems in the Scandinavian climate. Thymus vulgaris is sensitive to the Scandinavian climate, and performed equally poorly in Rockwool panels and in soil-filled containers (controls). We also conclude that the evergreen perennial plant species Chamaecyparis pisifera, Euonymus fortuneii, Euphorbia polychroma, Vinca minor, and Waldsteinia ternata can be grown in green walls, and that the edible evergreen plant Vaccinium vitis-idea is highly suitable for living walls in this climatic region. A. schoenoprasum, C. pisifera, E. fortuneii, I. crenata, L. sylvatica, V. minor, and V. vitis-idea showed 100% survival rates, however, the visual quality of e.g. I. crenata and L. sylvatica was not acceptable for ornamental purposes. (C) 2015 Elsevier GmbH. All rights reserved.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
