| 1. |
|
|
| 2. |
- Leblond, Claire S, et al.
(författare)
-
Meta-analysis of SHANK Mutations in Autism Spectrum Disorders: A Gradient of Severity in Cognitive Impairments.
- 2014
-
Ingår i: PLoS genetics. - : Public Library of Science (PLoS). - 1553-7404. ; 10:9
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- SHANK genes code for scaffold proteins located at the post-synaptic density of glutamatergic synapses. In neurons, SHANK2 and SHANK3 have a positive effect on the induction and maturation of dendritic spines, whereas SHANK1 induces the enlargement of spine heads. Mutations in SHANK genes have been associated with autism spectrum disorders (ASD), but their prevalence and clinical relevance remain to be determined. Here, we performed a new screen and a meta-analysis of SHANK copy-number and coding-sequence variants in ASD. Copy-number variants were analyzed in 5,657 patients and 19,163 controls, coding-sequence variants were ascertained in 760 to 2,147 patients and 492 to 1,090 controls (depending on the gene), and, individuals carrying de novo or truncating SHANK mutations underwent an extensive clinical investigation. Copy-number variants and truncating mutations in SHANK genes were present in ∼1% of patients with ASD: mutations in SHANK1 were rare (0.04%) and present in males with normal IQ and autism; mutations in SHANK2 were present in 0.17% of patients with ASD and mild intellectual disability; mutations in SHANK3 were present in 0.69% of patients with ASD and up to 2.12% of the cases with moderate to profound intellectual disability. In summary, mutations of the SHANK genes were detected in the whole spectrum of autism with a gradient of severity in cognitive impairment. Given the rare frequency of SHANK1 and SHANK2 deleterious mutations, the clinical relevance of these genes remains to be ascertained. In contrast, the frequency and the penetrance of SHANK3 mutations in individuals with ASD and intellectual disability-more than 1 in 50-warrant its consideration for mutation screening in clinical practice.
|
|
| 3. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
54 forskare: Inte alla klarar höjd pensions-ålder
- 2017
-
Ingår i: Svenska Dagbladet, Stockholm. - 1101-2412.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet, så att fler klarar att arbeta i högre ålder. Att enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern är inte långsiktigt hållbart, skriver 54 forskare.DEBATT | PENSIONForskning visar att cirka var fjärde har en diagnos eller skada orsakad av sitt arbete. Detta gör arbetsorsakad sjukdom och skada till ett betydelsefullt folkhälsoproblem. Att då enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern för samtliga (yrkes)grupper utifrån deras kronologiska ålder är inte långsiktigt hållbart när individers biologiska ålder är så olika bland annat till följd av arbetslivet. Detta är en demokratifråga. Forskning om äldre i arbetslivet och hållbart arbete visar att man då främst flyttar individer från pensionssystemet till sjukförsäkringssystemet och ökar klyftorna i samhället.Debatt Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.Vi är 54 forskare som nu gemensamt har skrivit denna debattartikel. Anledningen är att vi är oroade över att cirka var fjärde blir sjuk av sitt arbete samtidigt som man i det förslag som ligger om att senarelägga ålderspensionen i princip utgår ifrån att arbetskraftsdeltagande enbart styrs av ekonomin. Vi vill trycka på betydelsen av åtgärder i arbetslivet för att komma tillrätta med ohälsan, det vill säga inte enbart ekonomiska restriktioner som tvingar folk som inte kan, vill och orkar att stanna kvar i arbetslivet till en högre kronologisk ålder.Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att förtjäna möjligheter till pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån antalet år sedan en person föddes, då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Den svenska sjukförsäkringsreformen 2008 avsåg att få tillbaka människor i arbete. Men studien fann att den faktiskt bidrog till att fler gick i tidig ålderspension av dem som var i åldern 55–64 år. Ökningen var störst bland korttidsutbildade. Mer än 5 procent fler gick i tidig ålderspension då det blev svårare att få sjukpenning och sjukersättning. Vi kan notera att det är vanligare att manliga chefer tar ut tidig ålderspension, jämfört med kvinnliga maskinskötare inom tillverkningsindustrin. I vissa yrken är det dessutom vanligare att människor, trots pension, både orkar och faktiskt ges möjlighet att arbeta vidare om de har en specialkompetens som efterfrågas. Om vi endast kombinerar ekonomiska morötter med piskor finns en stor risk att vi ökar klyftan mellan grupper som både kan och vill fortsätta att yrkesarbeta och personer som av olika skäl inte längre kan eller orkar.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas och våra attityder som är kopplade till ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.”Morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi.Forskning visar att pedagogik som bygger på ”morötter” oftast är betydligt bättre än ”piskor” för att nå framgångsrika och långsiktiga mål. ”Morötter” i samhället, för organisationer, företag och individer är därför viktiga för god arbetshälsa och fortsatt produktivitet och kan bidra till ett längre arbetsliv även för grupper som tidigare inte ens klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. Genom forskning inom området har bland annat swage-modellen utarbetats. Detta är ett verktyg som visar på komplexiteten i ett hållbart arbetsliv och tillsammans med systematiskt arbetsmiljöarbete, handlingsplaner och åtgärder syftar till ett mer hållbart arbetsliv. Morötter är enligt forskningen i detta sammanhang åtgärder för en god fysisk och mental arbetsmiljö, avpassad arbetsbelastning, stödjande teknik, att man kan anpassa arbetstakten, alternativa arbetstidsmodeller vid behov. Det är viktigt att man känner sig trygg och förväntas och tillåts vara delaktig, att man blir sedd av chefen och arbetskamraterna. Att de egna arbetsuppgifterna upplevs som meningsfulla och behövda av andra skapar självförverkligande och tillfredsställelse i arbetet. Att man känner att ens arbetsuppgifter och man själv är viktig för organisationen och företaget. Att man trots högre ålder inkluderas i olika nysatsningar och får tillgång till kompetensutveckling och inte blir åsidosatt eller åldersdiskriminerad. Utvärderingar visar att de äldre medarbetarna som fick några av dessa anpassningar och möjligheter var mer effektiva, utvilade, stimulerade när de var på arbetet samtidigt som sjukfrånvaron minskade. Vilket i sin tur bidrar till ett längre arbetsliv för grupper som tidigare inte klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. I organisationer som bygger på en deltagar- och lärandekultur rustas de anställda för att klara omställningar, nya arbetsuppgifter och vid behov även yrkesbyten.Med en åldrande befolkning där allt fler lever allt längre behöver vi arbeta till en högre ålder i framtiden för att pensionssystemet ska hålla. Men ”morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi. Det kräver också att vi ändrar våra attityder och förhållningssätt till äldre på arbetsmarknaden, vilket vi bäst gör genom att organisationer och företag får incitament till och erbjuder mer individanpassade arbetsvillkor, särskilt för personer i högre ålder. Låt oss därför använda den framtagna kunskapen i praktiken för att göra arbetslivet friskt och hållbart för alla åldrar.
|
|
| 4. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
Vi är oroade över senare ålderspension
- 2017
-
Ingår i: Dagens Samhälle. - 1652-6511.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Var fjärde person blir i dag sjuk till följd av sitt arbete. Att höja pensionsåldern för alla yrkesgrupper, utan konkreta åtgärder för att minska ohälsan, är därför problematiskt och mycket oroande. Det är, enligt forskarna, inte långsiktigt samhällsekonomiskt lönsamt att utan andra åtgärder höja pensionsåldern för alla. Vi – 54 forskare – är mycket oroade över konsekvenserna av att, som föreslagits, senarelägga ålderspensionen.Förslaget utgår i princip från arbetskraftsdeltagande i princip enbart styrs av ekonomin, medan forskningen visar att det bara är en av flera faktorer som styr hur länge och hur mycket människor väljer att arbeta.Det här sättet att lösa problemet med en åldrande befolkning och ett sviktande pensionssystem är inte samhällsekonomiskt lönsamt på lång sikt, utan riskerar bara att flytta runt folk mellan olika ersättningssystem. Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att tjäna in vår pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån ålder eller antalet år sedan en person föddes då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De med kortare utbildningstid har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har också oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ekonomin är självklart viktigt för att vi ska vilja arbeta, men den är som sagt enbart en av flera faktorer med betydelse vårt arbetsliv.Hälsotillståndet, både det fysiska och det mentala, har en avgörande betydelse för hur länge och hur mycket vi orkar arbeta. Ett fysiskt och mentalt belastande arbete är en stark riskfaktor för en nedsatt hälsa i slutet av arbetslivet. Arbetstid, arbetstakt och möjlighet till återhämtning spelar en allt större roll ju äldre vi blir. Andra aspekter är arbetsinnehåll, hur meningsfulla och stimulerande arbetsuppgifterna är, balansen mellan arbete och familjesituation och fritidsaktiviteter. Organisationskultur, ledarskapet, stöd i arbetet och kompetens har stor betydelse för om vi ska kunna och vilja arbeta till en högre ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste därför utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas samt de attityder som är kopplade till ålder.
|
|
| 5. |
- Anney, Richard, et al.
(författare)
-
A genome-wide scan for common alleles affecting risk for autism.
- 2010
-
Ingår i: Human Molecular Genetics. - : Oxford University Press (OUP). - 0964-6906 .- 1460-2083. ; 19:20, s. 4072-4082
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Although autism spectrum disorders (ASDs) have a substantial genetic basis, most of the known genetic risk has been traced to rare variants, principally copy number variants (CNVs). To identify common risk variation, the Autism Genome Project (AGP) Consortium genotyped 1558 rigorously defined ASD families for 1 million single-nucleotide polymorphisms (SNPs) and analyzed these SNP genotypes for association with ASD. In one of four primary association analyses, the association signal for marker rs4141463, located within MACROD2, crossed the genome-wide association significance threshold of P < 5 × 10(-8). When a smaller replication sample was analyzed, the risk allele at rs4141463 was again over-transmitted; yet, consistent with the winner's curse, its effect size in the replication sample was much smaller; and, for the combined samples, the association signal barely fell below the P < 5 × 10(-8) threshold. Exploratory analyses of phenotypic subtypes yielded no significant associations after correction for multiple testing. They did, however, yield strong signals within several genes, KIAA0564, PLD5, POU6F2, ST8SIA2 and TAF1C.
|
|
| 6. |
- Anney, Richard, et al.
(författare)
-
Individual common variants exert weak effects on the risk for autism spectrum disorders.
- 2012
-
Ingår i: Human Molecular Genetics. - : Oxford University Press (OUP). - 0964-6906 .- 1460-2083. ; 21:21, s. 4781-92
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- While it is apparent that rare variation can play an important role in the genetic architecture of autism spectrum disorders (ASD), the contribution of common variation to ASD risk is less clear. To produce a more comprehensive picture, we report Stage 2 of the Autism Genome Project genome-wide association study, adding 1301 ASD families and bringing the total to 2705 families analysed (Stages 1 and 2). In addition to evaluating association of individual SNPs, we also sought evidence that common variants, en masse, might affect risk. Despite genotyping over a million SNPs covering the genome, no single SNP shows significant association with ASD or selected phenotypes at a genome-wide level. The SNP that achieves the smallest p-value from secondary analyses is rs1718101. It falls in CNTNAP2, a gene previously implicated in susceptibility for ASD. This SNP also shows modest association with age of word/phrase acquisition in ASD subjects, of interest because features of language development are also associated with other variation in CNTNAP2. By contrast, allele-scores derived from the transmission of common alleles to Stage 1 cases significantly predict case-status in the independent Stage 2 sample. Despite being significant, the variance explained by these allele scores was small (Vm< 1%). Based on results from individual SNPs and their en masse effect on risk, as inferred from the allele-score results, it is reasonable to conclude that common variants affect ASD risk but their individual effects are modest.
|
|
| 7. |
- Bacos, Karl, et al.
(författare)
-
Blood-based biomarkers of age-associated epigenetic changes in human islets associate with insulin secretion and diabetes
- 2016
-
Ingår i: Nature Communications. - : Springer Science and Business Media LLC. - 2041-1723. ; 7
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Aging associates with impaired pancreatic islet function and increased type 2 diabetes (T2D) risk. Here we examine whether age-related epigenetic changes affect human islet function and if blood-based epigenetic biomarkers reflect these changes and associate with future T2D. We analyse DNA methylation genome-wide in islets from 87 non-diabetic donors, aged 26-74 years. Aging associates with increased DNA methylation of 241 sites. These sites cover loci previously associated with T2D, for example, KLF14. Blood-based epigenetic biomarkers reflect age-related methylation changes in 83 genes identified in human islets (for example, KLF14, FHL2, ZNF518B and FAM123C) and some associate with insulin secretion and T2D. DNA methylation correlates with islet expression of multiple genes, including FHL2, ZNF518B, GNPNAT1 and HLTF. Silencing these genes in β-cells alter insulin secretion. Together, we demonstrate that blood-based epigenetic biomarkers reflect age-related DNA methylation changes in human islets, and associate with insulin secretion in vivo and T2D.
|
|
| 8. |
- Bremer, Anna, et al.
(författare)
-
Copy number variation characteristics in subpopulations of patients with autism spectrum disorders.
- 2011
-
Ingår i: American Journal of Medical Genetics, Part B, Neuropsychiatric Genetics. - : Wiley. - 1552-4841. ; 156B156:2, s. 115-124
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Autism spectrum disorders (ASDs) are a heterogeneous group of disorders with a complex genetic etiology. We used high-resolution whole genome array-based comparative genomic hybridization (array-CGH) to screen 223 ASD patients for gene dose alterations associated with susceptibility for autism. Clinically significant copy number variations (CNVs) were identified in 18 individuals (8%), of which 9 cases (4%) had de novo aberrations. In addition, 20 individuals (9%) were shown to have CNVs of unclear clinical relevance. Among these, 13 cases carried rare but inherited CNVs that may increase the risk for developing ASDs, while parental samples were unavailable in the remaining seven cases. Classification of all patients into different phenotypic and inheritance pattern groups indicated the presence of different CNV patterns in different patient groups. Clinically relevant CNVs were more common in syndromic cases compared to non-syndromic cases. Rare inherited CNVs were present in a higher proportion of ASD cases having first- or second-degree relatives with an ASD-related neuropsychiatric phenotype in comparison with cases without reported heredity (P=0.0096). We conclude that rare CNVs, encompassing potential candidate regions for ASDs, increase the susceptibility for the development of ASDs and related neuropsychiatric disorders giving us further insight into the complex genetics underlying ASDs
|
|
| 9. |
- Casey, Jillian P, et al.
(författare)
-
A novel approach of homozygous haplotype sharing identifies candidate genes in autism spectrum disorder.
- 2012
-
Ingår i: Human Genetics. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0340-6717 .- 1432-1203. ; 131:4, s. 565-579
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Autism spectrum disorder (ASD) is a highly heritable disorder of complex and heterogeneous aetiology. It is primarily characterized by altered cognitive ability including impaired language and communication skills and fundamental deficits in social reciprocity. Despite some notable successes in neuropsychiatric genetics, overall, the high heritability of ASD (~90%) remains poorly explained by common genetic risk variants. However, recent studies suggest that rare genomic variation, in particular copy number variation, may account for a significant proportion of the genetic basis of ASD. We present a large scale analysis to identify candidate genes which may contain low-frequency recessive variation contributing to ASD while taking into account the potential contribution of population differences to the genetic heterogeneity of ASD. Our strategy, homozygous haplotype (HH) mapping, aims to detect homozygous segments of identical haplotype structure that are shared at a higher frequency amongst ASD patients compared to parental controls. The analysis was performed on 1,402 Autism Genome Project trios genotyped for 1 million single nucleotide polymorphisms (SNPs). We identified 25 known and 1,218 novel ASD candidate genes in the discovery analysis including CADM2, ABHD14A, CHRFAM7A, GRIK2, GRM3, EPHA3, FGF10, KCND2, PDZK1, IMMP2L and FOXP2. Furthermore, 10 of the previously reported ASD genes and 300 of the novel candidates identified in the discovery analysis were replicated in an independent sample of 1,182 trios. Our results demonstrate that regions of HH are significantly enriched for previously reported ASD candidate genes and the observed association is independent of gene size (odds ratio 2.10). Our findings highlight the applicability of HH mapping in complex disorders such as ASD and offer an alternative approach to the analysis of genome-wide association data.
|
|
| 10. |
- Eriksen, Claire A., et al.
(författare)
-
Sleepiness and sleep in a simulated ''six hours on/six hours off'' sea watch system
- 2006
-
Ingår i: Chronobiology International. - : Informa UK Limited. - 0742-0528 .- 1525-6073. ; 23:6, s. 1193-1202
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Ships are operated around the clock using rapidly rotating shift schedules called sea watch systems. Sea watch systems may cause fatigue, in the same way as other irregular working time arrangements. The present study investigated subjective sleepiness and sleep duration in connection with a 6 h on/6 h off duty system. The study was performed in a bridge simulator, very similar to those found on ships. Twelve officers divided into two groups participated in the study that lasted 66 h. Half of the subjects started with the 06:00-12:00 h watch and the other half with the 12:00-18:00 h watch. The subjects alternated between off-duty and on-duty for the remainder of the experimental period. Approximately halfway through the experiment, the 12:00-18: 00 h watch was divided into two 3 h watches/off-duty periods. The effect of this was to reverse the on-duty/off-duty pattern between the two groups. This enabled all subjects to work the four possible watches (00:00-06:00 h, 06:00-12:00 h, 12:00-18:00 h, and 18:00-24:00 h) in an order that was essentially counterbalanced between groups. Ratings of sleepiness (Karolinska Sleepiness Scale; KSS) were obtained every 30 min during on-duty periods and if subjects were awake during off-duty periods. The subjectively rated duration of sleep was recorded after each off-duty period that preceded watch periods when KSS was rated. The results showed that the average level of sleepiness was significantly higher during the 00:00-06:00 h watch compared to the 12:00-18:00 h and 18:00-24:00 h watches, but not to the 06:00-12:00 h watch. Sleepiness also progressed significantly from the start toward the end of each watch, with the exception of the 06:00-12:00 h watch, when levels remained approximately stable. There were no differences between groups (i.e., the order between watches). Sleep duration during the 06:00-12:00 h off-duty period (3 h 29 min) was significantly longer than during the 12:00-18:00 h period (1 h 47 min) and the 18:00-24:00 h period (2 h 7 min). Sleep during the 00:00-06:00 h period (4 h 23 min) was longer than all sleep periods except the 06:00-12:00 h period. There were no differences between groups. In spite of sufficient opportunities for sleep, sleep was on the average around 1-1 h 30 min shorter than the 7-7 h 30 min that is considered "normal" during a 24 h period. This is probably a consequence of the difficulty to sleep during daytime due to the alerting effects of the circadian rhythm. Also, sleepiness during the night and early mornings reached high levels, which may be explained by a combination of working close to or during the circadian trough of alertness and the relatively short sleep periods obtained. An initial suppression of sleepiness was observed during all watches, except for the 06:00-12:00 h watch. This suppression may be explained by the "masking effect" exerted by the relative high levels of activity required when taking over the responsibility of the ship. Toward the end of watches, the levels of sleepiness progressively increased to relatively high levels, at least during the 00:00-06:00 h watch. Presumably, initially high levels of activity are replaced by routine and even boredom.
|
|
