| 1. |
- Andersson, Camilla, et al.
(author)
-
Achievements and experiences from science–policy interaction in the field of air pollution : Synthesising 20 years of research and outreach,thinking about future needs
- 2021
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- For 20 years, the Swedish Environmental Protection Agency together with the MISTRA research foundation have funded five air pollution research programmes with focus on producing knowledge that supports policy and emission control in national and international arenas. The research has been multidisciplinary and has included research on emissions, atmospheric transport and transformation processes, human health effects, ecosystem effects, and emission control strategies. Research has also been conducted on the interaction between air pollution and climate change.Over these years, the link between the research programmes and the development of emission control strategies and policies in Sweden, the EU, and the UNECE Air Convention has been of high importance. This report presents how the research programmes have created societal benefits through support for the development of air pollution policies and emission control measures. The report also identifies future research needs to ensure continued progress towards even better air quality for future generations.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Andersson-Sköld, Yvonne, et al.
(author)
-
Miljöeffekter av lösningsmedel - underlag till åtgärdsstrategi
- 1991
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- I denna rapport har data rörande organiska lösningsmedels hälso- och miljöeffekter sammanställts. De effekter som beaktas är - direkta effekter på människans hälsa - direkta effekter på vegetation - betydelse för ozonbildning i troposfären - bidrag till växthuseffekten - bidrag till nedbrytning av ozon i stratosfären. För bedömningen av ämnenas betydelse för växthuseffekt och nedbrytning av stratosfäriskt ozon har troposfärisk livslängd beräknats. För bidraget till bildning av ozon i troposfären har ozonbildningspotentialen för respektive ämne beräknats med hjälp av atmosfärkemisk modell. Lämpliga lösningsmedel ur miljösynpunkt är alkoholer och aceton. Dessa föreningar har inga kända negativa effekter på miljön. De har en kort troposfärisk livslängd eftersom de lätt tvättas ut med nederbörden. De medverkar således endast i liten utsträckning till att bilda ozon och koldioxid i troposfären. Den nederbörd som löst ut de lättlösliga lösningsmedlen har inga kända miljöeffekter. Mindre lämpliga ur miljösynpunkt är de klorerade lösningsmedlen. Dessa föreningar kan dels ha direkta effekter på hälsa och växtlighet och dessutom kan de bilda växtskadande, klorinnehållande produkter som kan ackumuleras i biologiska näringskedjor. Klorinnehållande föreningar med mycket lång troposfärisk livslängd bör undvikas. Till dessa hör metylenklorid, perkloretylen och även koltetraklorid. Den långa uppehållstiden och deras förmåga att absorbera värmestrålning gör dem till växthusgaser med förmåga att påverka jordens klimat. Dessa föreningar kan också bidra till nedbrytning av ozonlagret i atmosfären. De klorsubstituerade lösningsmedel som ingår i denna serie har samtliga en låg ozonbildningspotential. Detta beror delvis på den låga reaktiviteten, det vill säga de hinner inte reagera tillräckligt inom den tidsskala som studerades, 4 dygn. Övriga lösningsmedel som behandlas är relativt likvärdiga med avseende på förmåga att bilda ozon, vilket är något högre än för de substituerade kolväteföreningarna. Ozon och vissa andra produkter som bildas har en välkänt negativ inverkan på växtlighet. Det är mycket litet känt om lösningsmedels direkta och indirekta effekter på växtlighet. Genom bildning av koldioxid och ozon vid fullständig nedbrytning i luft bidrar de till växthuseffekten. Samtliga lösningsmedel som studerats har vid höga halter negativa effekter på hälsa och en tabell med riktvärden har sammanställts.
|
|
| 6. |
- Bengtson, Curt, et al.
(author)
-
Deposition and Uptake of Nitrogen Oxides in Scots Pine needles (Pinus Sylvestris L.)
- 1982
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- The deposition and uptake of nitrogen oxides in Scots pine needles were studied in exposure systems in the field and at the laboratory. For NO2 the deposition and uptake is a first order process determined by the stomatal conductance. The deposition velocities per needle area unit were during summer conditions determined to 0.65-1.67 mm x s-1 for daytime and 0.28 -0.78 m x s-1 for night time condition. Long term exposure of current needles to a concentration of 200 ug /m3 led to a decrease in transpration (stomatal conductance) after about 10 days exposure. One year old needles did not show any physiological effects at these concentrations. Short term studies of the deposition of NO showed that this was substantially lower than that for NO2
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Boström, Curt-Åke, et al.
(author)
-
Det svenska energisystemets utsläpp till luft 1970-1990. Vad hade utsläppen till luft blivit vid en kärnkraftsavveckling? En analys av verkligt utfall och avvecklingsalternativ
- 1994
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Om den svenska kärnkraften hade avvecklats under 1980-talet enligt något av de två avvecklingsalternativ som 1978 års Energikommission presenterade, så skulle energisektorns utsläpp av svaveldioxid till luft ha varit tre till fyra gånger större än de är idag. Energikommissionens konsekvensutredning presenterade i början av 1980-talet två alternativ för en kärnkraftsutveckling. Det första kärnkraftsblock som då var under byggnad skulle inte tas i drift och de övriga sex skulle tas ur drift till 1990. Elanvändningen beräknades i detta alternativ till 105 TWh för år 1990, vilket skulle medfört att nio kolkondensanläggningar hade byggts. I verkligheten blev elanvändningen cirka 119 TWh år 1990. Det andra alternativet innebar att avvecklingen skulle påbörjas 1985 och elanvändningen beräknades till 95 TWh. Om avvecklingsplanerna hade genomförts, skulle energisektorns utsläpp av svaveldioxid ha varit tre till fyra gånger större än vad de är idag. I denna siffra har hänsyn tagits till att dagens miljöteknik ofta medger och i praktiken uppvisar lägre utsläppsvärden än vad som anges i tillståndsvillkor från början och mitten av 1980-talet.För kväveoxider och koldioxid skulle utsläppen ha varit två till tre gånger större. Den fortsatta driften av kärnkraften under perioden 1980-1990 har inneburit att utsläppen av svaveldioxid under dessa tio år har varit drygt 500 000 ton lägre än de skulle ha varit vid en avveckling av kärnkraften. Detta motsvarar just nu fyra års samlade utsläpp från Sverige. För kväveoxider är skillnaden under de tio åren cirka 200 000 ton och för koldioxid cirka 150 miljoner ton. Energiproduktionen (el-, gas- och värmeverk samt uppvärmning av bostäder och lokaler) svarade 1990 för utsläpp av 25 000-30 000 ton svaveldioxid. Enligt kraftindustrins beräkningar var elproduktionens andel cirka 10 % härav. Osäkerheten är betydande om Sveriges totala utsläpp av svaveldioxid år 1980. Trots detta har det med tämligen god noggrannhet gått att beräkna energisektorns utsläpp under åren 1980-1990 och att jämföra utsläppen med de som skulle ha uppkommit vid en avveckling av kärnkraften.
|
|
| 10. |
|
|
