| 1. |
- Blanksvärd, Thomas, et al.
(author)
-
Test to failure of a steel truss bridge – Calibration of assessment methods
- 2014
-
In: Bridge Maintenance, Safety, Management and Life Extension. - London : CRC Press, Taylor & Francis Group. - 9781138001039 - 9781315760698 ; , s. 1076-1081
-
Conference paper (peer-reviewed)abstract
- The steel truss railway bridge at Åby River was built in 1957 with a span of 32 m (105 feet). In 2012 it was replaced by a new steel beam bridge and the old bridge was placed beside the river. It was tested to failure to study its remaining load-carrying capacity in September 2013. The test was carried out by Luleå University of Technology by commission from Trafikverket as a part of the European Research Project MAINLINE (www.mainline-project.eu). In this paper some preliminary results are given. Two hydraulic jacks, anchored by cables to the bedrock, pulled the bridge downwards. The bridge remained elastic up to about three times the original design load and the load could then be almost doubled with substantial yielding deformations before a buckling failure appeared in the top girders for a load of ca. 11 MN (1000 short tons) for a midpoint deflection of ca. 0, 2 m (8 inches). No brittle or fatigue failure in any of the joints appeared and the bridge proved to behave in a ductile way with a substantial hidden capacity.
|
|
| 2. |
- Ekman, Inger, 1952, et al.
(author)
-
The person-centred approach to an ageing society
- 2013
-
In: European Journal for Person Centered Healthcare. - : University of Buckingham Press. - 2052-5656 .- 2052-5648. ; 1:1, s. 132-137
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Modern care is often based on investigations such as laboratory markers and imaging - for example, x-ray or ultrasound. The results contribute to a diagnosis and, if judged necessary, treatment is initiated. This diseased-oriented approach is the prevailing mode of management in modern medicine. In contrast, person-centered care (PCC) takes the point of departure from each person´s subjective experience of illness and its impact on daily life. A patient is considered as a person with emotions and feelings. PCC is considered present within clinical care according to a definition articulated by the Centre for Person Centred Care at the University of Gothenburg (GPCC) when three core components are present: elicitation of a detailed patient narrative; formulated partnership between caregiver and patient and documentation of the partnership in the patient record. Accordingly, when there is an illness requiring care and the person is attended using these components, PCC is being applied. In most situations today, PCC is not applied as the narrative is not fully elicited or the partnership and/or the documentation are not included. It is proposed that the challenge to Society arising from changing demographics can be addressed by implementing PCC and creating an alternative to existing healthcare. The importance and benefits of such an approach on a wider scale is not yet clear as research has been limited to date. Studies in selected patient populations (heart failure and hip fractures), however, have shown promising results. As the population ages, there will be a dramatic increase in healthcare consumption. Even with technological developments, there will be a need for tremendous resources to be dedicated to care. A new organization and attitude from healthcare policymakers and providers above and beyond the present model appears required in order to respond to this demand. As part of such change, person-centred care, with the interaction between healthcare providers and the person of the patient, can facilitate, compensate and develop more effective healthcare services for the future.
|
|
| 3. |
- Ertzgaard, Per, et al.
(author)
-
A new way of assessing arm function in activity using kinematic Exposure Variation Analysis and portable inertial sensors - A validity study
- 2016
-
In: Manual Therapy. - : Elsevier BV. - 1356-689X .- 1532-2769. ; 21, s. 241-249
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Portable motion systems based on inertial motion sensors are promising methods, with the advantage compared to optoelectronic cameras of not being confined to a laboratory setting. A challenge is to develop relevant outcome measures for clinical use. The aim of this study was to characterize elbow and shoulder motion during functional tasks, using portable motion sensors and a modified Exposure Variation Analysis (EVA) and evaluate system accuracy with optoelectronic cameras. Ten healthy volunteers and one participant with sequel after stroke performed standardised functional arm tasks. Motion was registered simultaneously with a custom developed motion sensor system, including gyroscopes and accelerometers, and an optoelectronic camera system. The EVA was applied on elbow and shoulder joints, and angular and angular velocity EVA plots was calculated. The EVA showed characteristic patterns for each arm task in the healthy controls and a distinct difference between the affected and unaffected arm in the participant with sequel after stroke. The accuracy of the portable system was high with a systematic error ranging between -1.2 degrees and 2.0 degrees. The error was direction specific due to a drift component along the gravity vector. Portable motion sensor systems have high potential as clinical tools for evaluation of arm function. EVA effectively illustrates joint angle and joint angle velocity patterns that may capture deficiencies in arm function and movement quality. Next step will be to manage system drift by including magnetometers, to further develop clinically relevant outcome variables and apply this for relevant patient groups.
|
|
| 4. |
- Ertzgaard, Per, 1958-
(author)
-
Studies on Spasticity from an Interventional Perspective
- 2018
-
Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
- This thesis focuses on interventional aspects of spasticity, but has a very holistic approach, grounded in the specialty of Rehabilitation medicine. This means capturing the effects of spasticity, on such a complex biological system as the human being, living in a psychosocial context affecting the situation. When evaluating spasticity there are a number of levels of evidence. The first of course, understanding what we mean with spasticity, where there unfortunately is no consensus. The second level is to study if our treatments affect spasticity in a positive direction. The third is to grasp if a decrease in spasticity improve or normalize patient’s movement patterns. The fourth level investigates if improvement in movement patterns improve patient’s ability to perform activities; and the fifth level, comprising whether this intervention improves life satisfaction. Finally, on a societal level, we wish to investigate whether the improvement in life satisfaction or health related quality of life would motivate society to fund the intervention.Paper I on Goal Attainment Scaling pointed out necessary aspects to consider when using this instrument. This relates, among other things, to the need of learning (“the art of”) goal setting and deciding the purpose of the measurements. Research and clinical use puts different demands on the instrument, for the latter time-efficiency and simplicity to use being most important. For research, it is important to be able to register deterioration, and this can be achieved using the 6-step version.In paper II, concerning validation of the portable motion system, we showed this system to be valid for short-term measurements and that the use of Exposure Variation Analysis (EVA) seems to be a valuable tool for graphically elucidating different movements. The equipment needs further development in handling long-term measurements (which is effectuated), and norms for normal movements in different activities has to be produced. The discriminative value of EVA needs confirmation in coming studies. For the future, there is the intriguing possibility of long-term measurements in patients’ every-day life, thereby getting objective measures on how our patients use their abilities, thus capturing the difference between what you can do and what you actually do.The results from paper III demonstrated a large inequality in Sweden regarding the accessibility of BoNT-A treatment for spasticity. We could also show that treatment with BoNT-A is sound from a health-economic perspective, accounting for the uncertainty of data via the sensitivity analysis. For the future, we need to explore if this inequality also exists for other modes of spasticity treatments, e.g. multidisciplinary spasticity treatment and ITB pumps, and in other countries.In paper IV evaluating multifocal TES, the results could not confirm efficacy with the treatment according to the protocol of the manufacturer. The results have to be interpreted with care, as low compliance and frequent adverse events made deduction not captured in the RCT study. Further studies are needed in a number of areas, e.g. what is the optimal stimulation frequency, what patients can gain from the treatment and how should adjunct treatment be organized.In this thesis, I have had the privilege to explore different methods of evaluating spasticity interventions from a multimodal perspective as a starting point in an effort to understand more of this intriguing phenomenon. Some of the research questions above are already in the “pipeline” for coming studies; others are to be planned by our research group and others.
|
|
| 5. |
- Grip, Björn
(author)
-
Den ojämlika dödligheten : Hjärtdödlighet och samhällsutveckling i två städer
- 2016
-
Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
- Den ojämlika dödligheten är en studie av främst hjärt–kärldödlighet avseende perioden 1950–2010 i tvillingstäderna Linköping och Norrköping och konsekvenserna av ojämlikhet. Skillnaderna mellan städerna i dödlighet är stora. Under 1970-talet, då jämlikheten stod i focus, minskade dessa. Efterhand som ekonomisk politik och samhällsvärderingar mera anpassades till en global monetaristisk politik ökade också den ojämlika dödligheten mellan städerna.Stora förändringar ägde rum inom respektive stad när det gäller hjärtdödligheten. Miljonprogramområdena i de båda städerna blev relativt sett fattigare och präglades allt mer av flyktinginvandring, samtidigt som städernas centra gentrifierades, inte minst i Linköping. Skillnaderna i dödlighet mellan ytterområdena och centrum ökade under 1990- och 2000-talen. Detta gäller i större utsträckning i Linköping än i Norrköping.Avhandlingen består av tre delar. I licentiatuppsatsen analyseras städernas utveckling från 1950-talet till 2006. Studien gör också ett försök att spåra orsaker till ohälsoskillnader och för tidig död. Artikel 1 handlar om vad som hände med folkhälsan på vägen från ett högindustriellt till ett postindustriellt samhälle. Ett särskilt focus har varit att studera skillnader i hjärtsjuklighet mellan olika stadsdelar i de bägge tvillingstäderna. I artikel 2 analyseras skillnader i hjärt–kärldödlighet på stadsdelsnivå under perioden 1976 till 2010.
|
|
| 6. |
- Grip, Björn, et al.
(author)
-
PERSPECTIVES ON THE RISE AND FALL OF SWEDISH CARDIAC EPIDEMICS : The cases of Linköping and Norrköping
- 2016
-
In: Scandinavian Journal of History. - : ROUTLEDGE JOURNALS, TAYLOR & FRANCIS LTD. - 0346-8755 .- 1502-7716. ; 41:1, s. 32-53
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Morbidity and mortality in cardiovascular diseases (CVD) can be described as an ongoing epidemic, although a very protracted one, lasting more than 100 years. Cardiovascular diseasesstill top mortality rates in the world today, accounting for about 30% of all deaths around the globe. But it is in the industrialized world that CVD dominate, although differences are great among various regions. Myocardial infarctions are significantly more common in Sweden than in southern Europe, but less common than in Eastern Europe. The overall question concerns the consequences for health in areas on the road to a post-industrial society. Over the years a clearer link has become visible between lifestyle and health. In Sweden, infectious diseases diminished as result of rising living standards. At the same time cardiovascular diseases were beginning their upward phase, reaching a peak in the 1960s. Deaths due to CVD bring to light significant discrepancies related to socio-economic and cultural factors. A comparison of the Swedish twin cities Linkoping and Norrkoping show considerable differences in death rates in favour of Linkoping, amounting to about 30% fewer in the 1920s with a tendency toward rising differences thereafter. A preliminary investigation of diagnoses has shown that links commonly made between health and socio-economic patterns need revision. The differences in cardiovascular morbidity show another pattern than was expected. It is obvious that the neighbourhood environments themselves have significance, and that the inequalities need additional research based on complementary explanatory models.
|
|
| 7. |
- Grip, Björn, 1947-
(author)
-
Samhällsförändring och det ömtåliga hjärtat : En analys av samhälle, ohälsa och hjärtdödlighet i Linköping och Norrköping från 1950-tal till 2000-tal
- 2012
-
Licentiate thesis (other academic/artistic)abstract
- The study Social Change and the Fragile Heart is an analysis of contemporary history in two neighboring Swedish cities, Linköping and Norrköping. The analysis has been made from a special perspective: the changes in deaths due to heart disease in the age group 50-74 years.The differences in mortality between the two cities is a measurable way to study how well a society functions and is governed. These cities in the county of Östergötland differ historically and socially. This has led to clear differences in socio-economic conditions and even variations in health and mortality that have been to Norrköping’s disadvantage.There is an exception, the 1970’s, when the rise in the numbers of deaths due to heart disease was broken in Norrköping, while the figures continued to increase in the neighboring city, especially among men. Uneasiness about the future and opportunities to make a living grew. This may have influenced health negatively, especially among middle-aged men who feared their jobs were threatened. In Norrköping the textile industry had definitely died in the beginning of the 1970’s. The closing of this industry meant at the same time that poor working conditions and low-paid work were phased out. The earlier rising trend in deaths due to heart diseases was broken, and instead a noticeable decline occurred that was especially clear among women.Deaths due to heart disease in ages 50–74 began to decline generally in the 1980’s and sank significantly in the following decade. The difference between the cities, however, grew from the relatively equal situation of the 1970’s. These are the years during which economic and political power shifted from Norrköping to Linköping. As the regional center and a relatively new university town, Linköping survived the recession of the 1990’s rather well. Simultaneously, Norrköping suffered from what might be called a “social exhaustion depression.” During the last decade of the 20th century long-term unemployment and illness affected far more people than in Linköping. The great transformation from an industrial to a post-industrial society left its mark on Norrköping in the form of increased differences between the cities in the case of premature deaths due to heart disease.
|
|
| 8. |
- Grip, Björn, 1947-
(author)
-
Samtidshistorien i dödlighetens spegel
- 2012
-
In: Kulturaliseringens samhälle. - Linköping : Linköping University Electronic Press. - 9789197727525 ; , s. 154-158
-
Book chapter (pop. science, debate, etc.)abstract
- Skillnaderna mellan städerna Linköpings och Norrköpings ohälsa och dödlighet tycks inte ännu ha minskat. Detta fastän omstruktureringen socialt och ekonomiskt från industritill postindustriella städer har skett i båda städerna. Hälsovillkor och livsstil som länge präglat arbetarstaden tycks finnas kvar. Det kastar en skugga av högre risk när det gäller för tidig död och ohälsa i arbetarstaden. Inte minst gäller detta hjärtkärlsjukdomar, de diagnosområden som står i fokus för min avhandling.
|
|
| 9. |
- Grip, Björn
(author)
-
Vårdcentralen och det ömtåliga hjärtat
- 2015
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Föreliggande studie tar sin utgångspunkt i de skillnader i ohälsa mellan tvillingstäderna Linköping och Norrköping som tidigare dokumenterats i en rapport som publicerades i CKS skriftserie år 2012. Skillnaderna är stora till Norrköpings nackdel, visade den rapporten. Överdödligheten i Norrköping är påtaglig, inte minst när det gäller hjärt-kärlsjukdomar, den diagnosgrupp som fortfarande orsakar flest dödsfall i Sverige. Sjukdomstypen står därför i centrum för denna studie, som är en studie som bygger på kvalitativa intervjuer huvudsakligen med distriktsläkare på ett antal utvalda vårdcentraler.Boendesegregeringen har ökat i bägge städerna under de senaste trettio åren, vilket sannolikt förstärker ojämlikheten i ohälsa mellan olika ocioekonomiska områden. Att ökade klyftor leder till större ohälsoskillnader är väldokumenterat när det gäller olika städer och kommuner. Hur ohälsan ser ut på stadsdelsnivå har emellertid inte undersökts. Olikheterna på stadsdelsnivå när det gäller den dominerande dödsorsaken, hjärtsjukdomar och hjärtdödlighet, blev därför intressant att undersöka. Här samverkar socioekonomiska förhållanden knutna till befolkningen med den fysiska miljön i respektive stadsdel, men också med den vård som erbjuds genom vårdcentralerna. Eftersom hjärtdödligheten enstaka år är begränsad i små geografiska områden och skillnader kan hänföras till slumpen valde forskargruppen att undersöka hjärtsjukligheten i stället, med statistiskt underlag från vårddatalagret, en särskild databas som landstinget i Östergötland byggt upp (det s.k. vårddatalagret) och som är ett etablerat statistiskt underlag.Skillnaderna mellan vårdcentralsområdena visade sig vara uppseendeväckande stora. I Norrköping dock inte i överensstämmelse med att socio-ekonomiskt mera utsatta och fattigare områden skulle ha ett högre antal diagnoser inom hjärt-kärlområdet. Den förhållandevis välbärgade förorten Åby exempelvis, sticker ut med ovanligt många sjukdomsdiagnoser när det gäller hjärtkärlsjukdomar och högt blodtryck. Vad kunde vara orsaken? Berodde det på vårdcentralens organisation och arbetssätt, skillnader i diagnossättning eller kunde det finnas andra förklaringar?Utifrån dessa frågor knöts undersökningens fokus till vad som händer på vårdcentralerna och i mötet mellan läkare och patient. Urvalet av vårdcentraler har delvis skett eftersom detta är vårdcentraler som förklarat sig intresserade av ett samarbete med forskargruppen Twincities Research Group. Men de representerar också tydligt socio-ekonomiskt olika miljöer.Syftet med studien är att för åren 2005-2009 undersöka hur arbetsvillkoren på ett antal vårdcentraler påverkar vården och diagnossättningen när det gäller hjärt-kärlrelaterade sjukdomar.Undersökningen baseras på fjorton kvalitativa intervjuer, i huvudsak med distriktsläkare som arbetar på de berörda vårdcentralerna.De centrala frågorna som ligger till grund för intervjuerna är:Hur uppfattas arbetsvillkoren av informanterna ute på de olika vårdcentralerna?Vilken betydelse bedöms arbetsförhållandena ha för vården och mera specifikt diagnosernas tillförlitlighet?Hur säker anser informanterna att diagnossättningen är avseende sjukdomsförekomst när det gäller hjärt-kärlsjukdomar?Det framgår av intervjuerna att läkarförsörjningen och kontinuiteten när det gäller läkare på vårdcentralerna är centralt för vårdkvalitén. Förekomsten av hyrläkare leder till ökad belastning för den ordinarie personalen och med sämre kvalitét på vården som följd.Ledningsfunktionens betydelse, liksom graden av inflytande för den egna vårdcentralen är andra företeelser som lyfts fram i intervjuerna.Ersättningssystemen påverkar, men inte enligt uttalade intentioner. Det förekommer såväl över- som underrapportering när det gäller diagnoser, delvis som en följd av stress, men också som en följd av ersättningssystemens utformning, vilket gör sjukdomsstatistiken otillförlitlig ur forskningssynpunkt, hävdas det av flera informanter.Det numera lagstadgade kravet på bättre tillgänglighet för nybesök har inneburit att uppföljningen av multisjuka och kroniska patienter har fått stå tillbaka. Uppföljningen av patienter med hjärtkärldiagnos eller förstadier till hjärtkärlsjukdomar har därmed ofta fått längre väntetider än tidigare, påpekas det också i flera intervjuer.En underliggande frågeställning i föreliggande studie var att ge svar på frågan: Varför följer inte den diagnostiserade hjärtsjukligheten i vårdcentralsområdena socioekonomiska gradienter?Enligt informanterna, som intervjuats för den här artikeln, beror detta delvis på att arbetsvillkor och vårdtyngd är olika mellan vårdcentralerna. Det framkommer tydligt av intervjuerna att läkarnas och annan vårdpersonals arbetsvillkor upplevs ha betydelse för kvalitén på vården.Av de här representerade åtta stadsdelarna, är hjärt-kärldiagnoserna allra flest i det område, Skäggetorp i Linköping, som har en befolkning med svårast socio-ekonomiska omständigheter. Som god tvåa kommer emellertid Åby vårdcentral i Norrköping, där befolkningen generellt har det betydligt bättre.Det som också framgår tydligt av intervjuerna är att statistiken över diagnostiserade hjärtkärlsjukdomar inte anses vara ett tillförlitligt mått på förekomsten av hjärtkärlsjukdomar. Det förekommer såväl över- som underrapportering.Hjärt-kärldiagnoserna är något fler i Linköpings olika stadsdelar än i deras motsvarigheter i Norrköping. En möjlig förklaring till att diagnoserna är fler i Linköping, kan vara att det funnits och finns en bättre läkarförsörjning sammantaget. Därmed upptäcks fler hjärtsjukdomar och dessa blir bättre dokumenterade. Även den specifika diagnosen hjärtinfarkt utgör en större andel i Linköping än i grannstaden. Det kan alltså vara så att det finns fler dokumenterade hjärtinfarkter i Linköpings olika stadsdelar, samtidigt som betydligt fler hjärtinfarktpatienter dör i Norrköping utan att dessa tidigare dokumenterats!Den här studien har också tydligt visat att arbetsförhållandena på vårdcentralerna är viktiga för vårdens kvalitét. Besvärliga arbetsvillkor på vårdcentralen – bristande läkarbemanning på fasta tjänster, osäker och otydlig arbetsledning, vårdens styrning – kan ge betydande försämringar i vården, inte minst för kroniskt sjuka. Detta är fallet oavsett socio-ekonomisk status på området där vårdcentralen är belägen. Konsekvensen kan bli att hjärt-kärlsjukdomar inte följs upp systematiskt och i tid. Därmed riskerar människor att dö i förtid i dessa åtgärdbara sjukdomar.
|
|
| 10. |
- Grip, Emilie Toresson, et al.
(author)
-
Real-World Costs of Continuous Insulin Pump Therapy and Multiple Daily Injections for Type 1 Diabetes: A Population-Based and Propensity-Matched Cohort From the Swedish National Diabetes Register
- 2019
-
In: Diabetes Care. - : American Diabetes Association. - 0149-5992 .- 1935-5548. ; 42:4, s. 545-552
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- OBJECTIVE To investigate real-world costs of continuous insulin pump therapy compared with multiple daily injection (MDI) therapy for type 1 diabetes. RESEARCH DESIGN AND METHODS Individuals with type 1 diabetes and pump therapy in the Swedish National Diabetes Register (NDR) since 2002 were eligible. Control subjects on MDI were matched 2:1 using time-varying propensity scores. Longitudinal data on health care resource use, antidiabetes treatment, sickness absence, and early retirement were taken from national registers for 2005-2013. Mean annual costs were analyzed using univariate analysis. Regression analyses explored the role of sociodemographic factors. Subgroup and sensitivity analyses were performed. RESULTS A total of 14,238 individuals with type 1 diabetes entered in the NDR between 2005 and 2013 (insulin pump n = 4,991, MDI n = 9,247, with switches allowed during the study) were included. Mean age at baseline was 34 years, with 21 years of diabetes duration and a mean HbA(1c) of 8.1% (65 mmol/mol). We had 73,920 person-years of observation with a mean follow-up of 5 years per participant. Mean annual costs were higher for pump therapy than for MDI therapy ($12,928 vs. $9,005, respectively; P < 0.001; mean difference $3,923 [95% CI $3,703-$4,143]). Health care costs, including medications and disposables, accounted for 73% of the costs for pump therapy and 63% of the costs for MDI therapy. Regression analyses showed higher costs for low education, low disposable income, women, and older age. CONCLUSIONS Nine years of real-world data on all measurable diabetes-related resource use show robust results for additional costs of insulin pump therapy in adults by subgroup and alternative propensity score specifications. Identification of tangible and intangible benefits of pump therapy over time remain important to support resource allocation decisions.
|
|
